Hur man använder Ishikawas diagram vid problemlösning

28 maj, 2020
Ishikawas diagram är en mycket intressant resurs som du kan använda för att upptäcka vilka faktorer som ligger bakom specifika problem. Det är ett verktyg som företag ofta använder för att förbättra sina kvalitetsstyrningsprocesser. Men det är även värdefullt när man arbetar med personlig utveckling.

Ishikawas diagram, även känt som fiskbensdiagrammet, är ett viktigt verktyg för alla företag som vill förbättra sina kvalitetsstyrningsprocesser. Med hjälp av detta verktyg kan man analysera de problem som finns genom att tydliggöra orsakerna. På så sätt kan arbetsgrupperna även komma till insikt om vilka hinder som ligger i vägen för att organisationen ska uppnå sin fulla potential.

Den här tekniken är inte av anglosaxiskt ursprung. Japanerna är skickliga affärsstrateger och det är inte för intet som en stor procentandel av deras produkter, teknologier och resurser har en dominant ställning på marknaden.

Det var Karou Ishikawa, en japansk industrikemist och företagsledningsexpert, som introducerade idén år 1943. Idag anses Ishikawa vara en av de största guruerna i fråga om kvalitetsstyrningsprocesser.

Vi har honom att tacka för inte bara det numera välkända fiskbensdiagrammet, som hjälper oss att analysera vad som kan vara orsakerna till problem inom företag. Dessutom var han en av de första som underströk behovet av att införa en enhetlig kvalitetskontroll av produktionen. Han menade att den borde omfatta varenda person på arbetsplatsen, från högsta ledningen till organisationens lägsta nivå.

För Ishikawa var kvalitet synonymt med ansvar, etik och utbildning. Om någon åsidosätter dessa principer kommer målen inte att uppnås. Likaså måste varje team, med utgång från det tillvägagångssätt det väljer, ha tillgång till de resurser som krävs för att kunna övervaka sina framsteg, problem och befintliga hinder. Ett sådant hjälpmedel är Ishikawas diagram. Läs vidare så får du lära dig mer!

Karou Ishikawa gjorde sig känd som organisationsteoretiker

Vad är Ishikawas diagram?

Även om Ishikawas diagram mest används inom affärsvärlden, så går det faktiskt att använda det också i många andra sammanhang. När allt kommer omkring är det en bra strategi för att analysera orsaken till olika problem.

Och det är intressant att titta närmare på de båda tillämpningsområdena. Därför ska vi analysera de två sätt på vilka man kan använda det berömda fiskbensdiagrammet som Ishikawa utformat.

Orsak-verkan-diagram för team på företagsnivå

Alla företag, oavsett hur små de är, ställs dagligen inför mer eller mindre allvarliga utmaningar i fråga om effektivitet. Ett sätt att förbättra effektiviteten är att veta hur man hanterar sådana incidenter, problem och tvister som när som helst kan uppstå.

Ishikawas diagram kan på ett genialiskt sätt bidra till att man undgår eventuella fallgropar av den här typen. Här är de centrala punkterna:

  • Alla medlemmar (eller åtminstone representanter för dem) i organisationen måste vara närvarande.
  • Först måste man definiera problemet. Till exempel, låg produktion under sista kvartalet. Detta motsvarar ”fiskens huvud” eller, i detta fall, verkan.
  • När man väl klargjort vari problemet består måste man spåra fiskens ben och på så vis kan man fastställa vilka orsakerna är.
  • För att göra detta måste man följa nedanstående process, som anger huvudpunkterna för den analys och de reflektioner som krävs:
  • Metoder
  • Maskiner (utrustning)
  • Personer (anställda)
  • Material
  • Administration
  • Arbetsmiljö

Alla måste bidra genom att komma med förslag på faktorer som, i deras mening och enligt deras erfarenhet, kan ha gett upphov till problemet.

Det sista steget är det mest avgörande: att lösa problemet med hjälp av alla de faktorer som de anställda har pekat på.

Ishikawas diagram för personlig utveckling

Som vi tidigare påpekade är Ishikawas diagram inte begränsat till det sociala området och näringslivet. Det kan även vara en utmärkt strategi när det gäller personlig utveckling.

Det kan vara ett mycket effektivt verktyg för att identifiera områden och problem som hindrar dig från att må bra. Du kan använda dig av den här metodiken och tillämpa den på så gott som alla scenarier som uppkommer i det verkliga livet.

Så hur för du för att tillämpa diagrammet i ditt dagliga liv? Hur kan det hjälpa dig att uppnå lycka och bestämda mål? Ta en titt på följande steg!

  • Först ska du identifiera din oro, din rädsla, dina emotionella spärrar eller ditt problem. Till exempel, ”Jag känner mig stressad”.
  • Sedan måste du, som du sett ovan, lägga fiskbenen på plats. Det är de faktorer som orsakat problemet. I det här fallet är problemet stress. När du gör detta kan du använda dig av följande frågor som vägledning:
  • Hur tillbringar jag min tid?
  • Har jag en sund självbild?
  • Vilken sorts tankar brukar jag ha om mig själv och livet i allmänhet?
  • Vilka personer omger jag mig med?
  • Tar jag några positiva steg för att må bättre?

Lösning på problemet

När man tillämpar Ishikawas diagram med avseende på personlig utveckling eller personligt välmående är det återigen det sista steget som är det viktigaste. När du väl lyckats identifiera och bli medveten om de ting som ligger bakom din ångest, eller de faktorer som hindrar dig från att uppnå det du önskar (om det så rör sig om att minska din stress, uppnå ett mål eller göra förändringar i ditt liv), så är nästa steg att beakta vilka lösningar som är möjliga.

Det kända fiskbensdiagrammet kan vara ett bra verktyg för att hjälpa dig att åstadkomma förbättringar i ditt liv. Tveka därför inte att använda denna unika resurs till din egen fördel! Det är en nyttig övning i självanalys som också hjälper dig att göra bruk av din kreativitet för att komma fram till förbättringar.

Varför inte låta denna ovanliga amfibie styra dig mot ett ljusare och lyckligare hav? Vi är övertygade om att det ska hjälpa dig att komma upp på ytan igen!

  •  Ishikawa, Kaoru (2006) Prácticas de los círculos de calidad. Madrid: Tecnologías de Gerencia y Producción
  •  Ishikawa, Kaoru (2009) ¿Qué es el control total de calidad? La modalidad japonesa. Madrid: Editorial Norma