Hur påverkar känslomässigt beroende mellanmänskliga relationer?
Känslomässigt beroende är ett ohälsosamt beteende- och anknytningsmönster där en person är starkt beroende av en annan person för att möta sina känslomässiga behov och känna sig komplett. Det förekommer inte bara i kärleksförhållanden; det kan visa sig på många olika sätt och påverka alla typer av mellanmänskliga relationer.
Detta beroende varierar i intensitet, vilket en studie som delas av tidskriften Ansiedad y Estrés belyser. Vissa människor har bara ett fåtal tecken, medan andra visar ett mer komplett mönster. Hur som helst ger ett sådant beteende upphov till utvecklingen av skadliga relationer som påverkar olika områden i livet. I följande artikel kommer vi att titta närmare på detta.
Hur kan känslomässigt beroende påverka mellanmänskliga relationer?
Känslomässigt beroende påverkar inte bara den beroende personen, utan även dennes partner, vänner och bekanta. Det genererar stress, känslomässig utmattning och svårigheter i kommunikationen och upprättandet av en balanserad relation. Effekterna uttrycks på de sätt som vi nu ska förklara för dig.
Brist på autonomi
Människor som är känslomässigt beroende behöver sina partners eller vänner i hög grad för sin känsla av identitet, validering och lycka. Detta kan leda till bristande autonomi och ett konstant behov av uppmärksamhet och godkännande. Som ett resultat försummas ens egna behov och önskningar, vilket leder till ansträngda relationer.
En uppsats med universitetsstudenter publicerad i tidskriften Universitas Psychologica identifierade att beroende orsakar klängiga och uppmärksamhetssökande beteenden, vilket leder till modifiering av planer och beslut. Därför kretsar den beroende personen kring en annan person och överger sin autonomi.
Osäkerhet och svartsjuka
Känslomässigt beroende personer uppvisar ofta osäkerhet och rädsla för att bli övergivna. De har svårt att lita på sina partners och vänner och tenderar att uppleva intensiv svartsjuka.
Faktum är att det finns en nära koppling mellan denna typ av beroende och relationer inom familjen som orsakar konflikter och en atmosfär av misstro, enligt en avhandling publicerad av Universidad César Vallejo.
Uttrycken av detta är, enligt forskning från Konrad Lorenz University Foundation, en överdriven rädsla för separation och ensamhet, såväl som en ständig önskan om uttryck för tillgivenhet. I värsta fall utlöser svartsjuka och otrygghet olika former av våld.
Överdrivna krav
Känslomässigt beroende personer har överdrivet höga förväntningar på sina partners och vänner. De kräver konstant uppmärksamhet, tillgivenhet och stöd, vilket kan lägga en tung börda på den andra personen. I sin tur orsakar det irrationella övertygelser, och en av dem är behovet av perfektion. Detta kommer sannolikt att leda till utmattning och förbittring i förhållandet.
Förlust av individualitet
Förlusten av individualitet i relationen är en annan effekt av beroende. De drabbade blir känslomässigt sammansmälta med sin partner eller vän och tappar sina egna intressen, mål och passioner ur sikte.
Detta leder till en känsla av bristande personlig tillfredsställelse och begränsar individuell tillväxt inom relationen. Denna svaga individualitet hos de beroende personerna gör det omöjligt för dem att stärka sin självkänsla, enligt ett arbete som sprids av Universidad Pontificia Comillas. Tvärtom ökar anknytningen och det överdrivna behovet av tillgivenhet.
Cykeln av giftiga relationer
Beroende personer har ofta svårt att sätta sunda gränser och det slutar med att de börjar tolerera skadliga beteenden. De kan stanna i dysfunktionella relationer på grund av sin rädsla för ensamhet eller övergivenhet. Detta resulterar i en cykel av giftiga och skadliga relationer.
En studie från Universidad Técnica de Ambato visar att beroende försämrar familjens funktionalitet. De beroende personerna fastnar i giftiga relationer eftersom deras anknytning nästan blir ett beroende som slungar in dem i offerroller och underkastelse.
Varför kan en person vara känslomässigt beroende?
Det finns ingen absolut konsensus om dess orsaker och riskfaktorer för känslomässigt beroende. Vi kan dock lyfta fram följande aspekter:
- Familjemönster: Om beroende mellanmänskliga relationer har observerats i ursprungsfamiljen är det mer sannolikt att en person utvecklar liknande mönster i sina egna relationer.
- Låg självkänsla och självkritik: De som upplever låg självkänsla har ett större behov av att söka extern validering och behöver andra för att känna sig värdefulla och accepterade.
- Personlighetsfaktorer: Vissa drag, såsom ångest, osäkerhet och konfliktundvikande, är förknippade med bildandet av beroenderelationer och gör det svårt att utveckla känslomässig autonomi.
- Otrygga anknytningsband: Studier som de av MLS Psychology Research visar att otrygga anknytningsband i barndomen, såsom otrygg eller ambivalent anknytning, ökar risken för utveckling av känslomässigt beroende i vuxen ålder.
- Trauman och känslomässiga övergrepp: Traumatiska eller kränkande upplevelser liksom känslomässig deprivation i barndomen eller i tidigare relationer bidrar till detta beroende, enligt en artikel i Behavioral Psychology/Psicologia Conductual. Dessa skadar självkänslan och förmågan att etablera relationer baserade på tillit och ömsesidig respekt.
Dessa faktorer verkar inte isolerat utan interagerar snarare med varandra och med andra individuella och miljömässiga aspekter för att påverka känslomässigt beroende. Forskning inom detta område är ett aktivt och utvecklande område. Det behövs dock fler studier för att till fullo förstå riskfaktorerna och de bakomliggande orsakerna.
Varför är det viktigt att söka professionell hjälp om du lider av känslomässigt beroende i mellanmänskliga relationer?
Om du är känslomässigt beroende är det av yttersta vikt att du söker professionell hjälp av följande skäl:
- Självkännedom: Du förstår dina mönster och deras ursprung. En specialist hjälper dig att identifiera ohälsosamma övertygelser och beteenden, samt att utforska känslor och tidigare erfarenheter som påverkar ditt beroende.
- Personlig utveckling: Genom att arbeta med en terapeut lär du dig att odla högre självkänsla och utveckla en starkare självidentitet. En terapeut kan också hjälpa dig att sätta sunda gränser, fatta självständiga beslut och ta hand om dig själv.
- Att bryta cirkeln: När du inte adresserar beroendet på ett adekvat sätt blir det ett återkommande mönster i relationer. Psykologisk terapi gör det lättare att bryta denna cirkel och erbjuder verktyg för att undvika att hamna i beroenderelationer i framtiden.
- Hälsosammare relationer: Terapi låter dig etablera balanserade mellanmänskliga relationer baserade på ömsesidig respekt. På samma sätt utvecklar du assertiv kommunikationsförmåga, lär dig att uttrycka dina behov på lämpligt sätt och får känslomässigt stöd på ett hälsosamt sätt.
- Emotionellt välbefinnande: En specialist kan lära dig att utveckla emotionell självreglering och främja ditt allmänna välbefinnande. Faktum är att en studie hos unga tonåringar visade att uppkomsten av känslomässigt beroende är kopplat till lägre psykologiskt välbefinnande (Alarcón, 2019).
Att övervinna känslomässigt beroende och läka mellanmänskliga relationer
“Att vara känslomässigt oberoende innebär att vi inte längre är bundna till behovet av konstant godkännande och därför inte tvingas att göra mer än vi känner oss bekväma med att göra av vårt behov av att behaga andra.”
-Sue Thoele-
Psykologiskt stöd är avgörande för ditt välmående och din personliga utveckling när du lider av beroende. En specialist kan ge dig verktygen för att övervinna denna situation. Processen kräver tid och ansträngning, är gradvis och kräver engagemang.
Slutligen är det viktigt att omge sig med en hälsosam miljö under processen. Med tid och adekvat uppmärksamhet är det möjligt att övervinna det känslomässiga beroendet och bygga tillfredsställande mellanmänskliga relationer.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Alarcón Cama, A. I. (2019). Dependencia emocional y bienestar psicológico en adolescentes mujeres víctimas de violencia de pareja y no violencia de una gran unidad escolar del Cercado de Lima. Universidad César Vallejo. Repositorio UCV. https://repositorio.ucv.edu.pe/bitstream/handle/20.500.12692/29874/Alarc%c3%b3n_%20CAI.pdf?sequence=1&isAllowed=y
- Bachrach, H. M. y Deutsch, R. (2008). Attachment styles and personality disorders: Their connections to each other and to parental divorce, parental death, and perceptions of parental caregiving. Journal of Divorce & Remarriage, 49(3-4), 141-161.
- Flores Pacheco, F. S., & Miranda Checcllo, B. J. (2020). Celos, dependencia emocional y relaciones intrafamiliares en estudiantes universitarios de 18 a 25 años en Lima, 2020 [tesis para obtener el grado de Licenciado en psicología]. Repositorio Institucional Digital Universidad César Vallejo. https://repositorio.ucv.edu.pe/handle/20.500.12692/55625
- Guevara Chum, P. E., & Suárez Izquierdo, Y. E. (2018). Creencias irracionales y dependencia emocional en mujeres víctimas de violencia por parte de su pareja de la comunidad urbana autogestionaria de Huaycán [tesis recuperada de: Repositorio Institucional Universidad Periana Unión]. https://repositorio.upeu.edu.pe/handle/20.500.12840/992
- Lemos Hoyos, M., Jaller Jaramillo, C., González Calle, A. M., Díaz León, Z. T., & De la Ossa, D. (2012). Perfil cognitivo de la dependencia emocional en estudiantes universitarios en Medellín, Colombia. Universitas Psychologica, 11(2), 395-404. http://www.scielo.org.co/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S1657-92672012000200004
- Momene, J., & Estévez, A. (2018). Los estilos de crianza parentales como predictores del apego adulto, de la dependencia emocional y del abuso psicológico en las relaciones de pareja adultas. Behavioral Psychology/Psicologia Conductual, 26(2). https://go.gale.com/ps/i.do?id=GALE%7CA555076772&sid=googleScholar&v=2.1&it=r&linkaccess=abs&issn=11329483&p=IFME&sw=w&userGroupName=anon%7Ec726980f&aty=open+web+entry
- Núñez Alvarado, P. G., Sabdoval Villalba, J. (2016). La Dependencia Emocional y su relación con la Funcionalidad Familiar (Bachelor’s thesis, Universidad Técnica de Ambato-Facultad de Ciencias de la Salud-Carrera Psicología Clínica). Recuperado de: http://repositorio.uta.edu.ec/handle/123456789/24146
- Olaso Sainz, M. D. C. (2022). Estudio de caso sobre la dependencia emocional [tesis de Maestría]. Repositorio Institucional Comillas. https://repositorio.comillas.edu/xmlui/handle/11531/66295
- Patiño, L. M. (2020). Relación entre las dimensiones de celos y dependencia emocional en una muestra de miembros de la Policía Nacional en el departamento de Cundinamarca y la ciudad de Bogotá. Fundación Universitaria Konrad Lorenz, Bogotá. Recuperado de https://repositorio.konradlorenz.edu.co/handle/001/4176
- Roisman, G. I., Masten, A. S., Coatsworth, J. D. y Tellegen, A. (2004). Salient and emerging developmental tasks in the transition to adulthood. Child development, 75(1), 123-133.
- Scharfe, E. y Bartholomew, K. (2007). The Impact of Emotional Dependency on Relationship Satisfaction and Stability: A Longitudinal Study. Journal of Personality and Social Psychology, 92(2), 448-467.
- Urbiola, I., Estévez, A., Iruarrizaga, I., & Jauregui, P. (2017). Dependencia emocional en jóvenes: relación con la sintomatología ansiosa y depresiva, autoestima y diferencias de género. Ansiedad y estrés, 23(1), 6-11. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1134793716300537
- Vidal, E. V. (2023). Apego inseguro como variable predictora de la dependencia hacia personas y sustancias en jóvenes. MLS Psychology Research, 6(1). https://www.mlsjournals.com/Psychology-Research-Journal/article/view/1277