Filosofen Hypatia av Alexandria: vetenskap och religion
Filosofen Hypatia av Alexandria var den första filosofen, matematikern och fysikern, och föddes i Egypten i slutet på 300-talet.
Hon var lärarinna och rektor vid Alexandrias neo-platonska skola i början på 400-talet. Hypatia kunde mycket om ämnen som geometri och logik. Med det sagt så levde hon ett asketiskt liv enligt de neo-platonska föreskrifterna.
Som nämnts ovan så var hon lärarinna vid en framstående skola för aristokrater, kristna och hedningar, och det slutade med att hon upptog ledande befattningar inom Alexandrias samhälle.
Hon blev därför en inflytelserik figur inom samhället, något som gjorde andra avundsjuka.
Bland hennes vetenskapliga upptäcker hittar vi primitiva astrolabb för att läsa av stjärnorna. Hon uppfann även hydrometern – ett instrument för att avgöra vätskors relativa densitet utan komplexa matematiska beräkningar.
Kristna och hedningar: vetenskap och religion
Alexandria var ett viktigt högkvarter för kristna och hedningar.
Patriarken Theophilus var den högst representativa makten inom kristendomen vid denna tid. Han försökte utrota alla icke-kristna religioner (dvs. hedendom i alla dess former).
Å andra sidan stödde den intellektuella eliten de som försvarade det hedniska templet, men varje filosof som försvarade hedendomen lämnade Alexandria för att rädda sitt liv.
Filosofen Hypatia av Alexandrias tankefilosofi, vetenskap och matematik hade dock inget att göra med politiska och religiösa dispyter.
Hon fortsatte därför att undervisa som om detta inbördeskrig inte hade något att göra med henne. Det var ingen som störde henne eftersom hon alltid höll sig neutral.
Då Cyril kom in i bilden så trappades förföljelserna av allt som inte var kristendom upp. Denna gången kunde Hypatia inte hålla sig utanför dispyterna.
Hon valde då att ställa sig på Orestes sida – en kejserlig delegat vars plikt var att upprätthålla ordningen.
Hypatia kände att allt traditionellt representerade henne på något vis, givet att religionen endast utgjorde en del av politiken och inte tvärtom.
Hennes uppfattningar var att politik och medborgarnas välbefinnande alltid bör komma före religiös auktoritet.
Hypatia hade fram tills denna tid verkat som lärare hos eliten i Alexandria, där hedningar och kristna kunde mötas. Hon var ett levande bevis på att kristendomen var kompatibel med andra filosofiska och religiösa idéer.
Det finns källor som vittnar om att människor från alla kretsar och klasser beundrade henne. Nästan alla iallafall, eftersom det fanns en kristen sekt som var full av religiösa fanatiker som inte ville ha henne i staden.
Filosofen Hypatia av Alexandria kallades hedning och häxa
De kristna brukade kalla Hypatia för hedning. Det var inte svårt att sprida rykten om hennes “trolldomar”; för den som inte kunde läsa påminde matematiska tecken om något som kunde inkalla djävulen.
De brukade även blanda ihop astronomi med astrologi, och vips hade Hypatia plötsligt blivit en häxa som sysslade med svart magi.
En dag i mars år 415 när hon var på väg hem blev hon plötsligt attackerad av en stor folkgrupp som tog drog ut henne ur vagnen och tog med henne till kyrkan Caesareum i Alexandria.
Där flåddes hon levande med krukskärvor som man hade tagit från väggarna. Därefter brände man hennes kvarlevor.
Detta mord var utan tvekan religiöst, politiskt och filosofiskt
- Filosofiskt eftersom Hypatia alltid uppmanade till dialog och sunt förnuft mot fanatiska dogmer.
- Politiskt eftersom hon ansåg att religionen bör lyda under politiken.
- Och religiöst eftersom Hypatia antagligen är den mest obehagliga representationen av kulturkriget mellan hedningar och kristna.