Informerat samtycke inom psykologin

Informerat samtycke är ett av de viktigaste kraven på läkare. Läs mer om det här!
Informerat samtycke inom psykologin
Marián Carrero Puerto

Skriven och verifierad av psykologen Marián Carrero Puerto.

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

Informerat samtycke inom psykologin har att göra med en persons autonomi. Det är ett av de viktigaste kraven när man utövar sitt yrke, och det bör förekomma innan psykologiska utvärderingar och behandlingar.

Efter att man har läst eller hört någon lämplig information så är det informerade samtycket då en patient säger att han eller hon går med på behandlingen – en behandling som kan påverka personens hälsa.

“Ingen kan få dig att känna dig underlägsen utan ditt samtycke”.
-Eleanor Roosevelt-

Informerat samtycke och psykologin.

Historiska prejudikat

Det moraliska erkännandet av patientens rätt till information och för att ta medicinska beslut är relativt nytt.

1931 stiftade den tyska regeringen en lag rörande medicinska behandlingar och experiment på människor som erkände patientens rätt till samtycke när det kom till att delta i medicinska experiment.

Denna lag respekterades dock inte under andra världskriget. Den applicerades inte vid koncentrationsläger och gällde inte för romer, judar, homosexuella, etc.

Efter Nürnberg-rättegången förstärktes lagen för att se till att man använde ett etiskt utövande då man utförde experiment på människor.

Vikten av informerat samtycke inom psykologin

Förr i tiden ansågs patientens samtycke som irrelevant. Rätten till informerat samtycker har nuförtiden förbättrat relationen mellan psykologerna och patienterna. Denna rätt går vidare utöver all annan rätt och kännetecknas av följande:

  • Processen är verbal
  • Den måste vara frivillig
  • Det är en informativ process
  • Den kräver en förmåga att förstå överenskommelsen
  • Processen avslutas med ett beslut
Stetoskop på block.

Fördelar med informerat samtycke

  • Juridiska fördelar. Informerat samtycker skyddar läkaren genom att förklara vad som kommer hända, samt patientens samtycke. Det skyddar dessutom personen genom att berätta för patienten om hans rättigheter och skyldigheter.
  • Kvaliteten på den delade informationen. Detta låter patienten ha tillgång till sanningsenlig, koherent och specifik information om sitt tillstånd.
  • Bredden på kunskapen: Kvaliteten på den information som getts till patienten gör att han kommer diskutera detta med sina närstående.
  • Förbättrar kvaliteten på ingreppet. Om patienten får ta beslut tillsammans så kommer detta leda till ett större engagemang från patientens sida.
  • Förstärker den kliniska forskningen. Informerat samtycke är ett redskap när det kommer till utvecklingen av den mänskliga forskningen med dess fundamentala etiska principer.
  • Samtycker och åtagande. Klargör uppgörelsen och undanröjer osäkerheter som kan påverka den terapeutiska processen.
Kvinna vid havet.

Nackdelar med informerat samtycke

De som är emot att patienten är involverad i beslutstagandet anser att det har nackdelar som exempelvis:

  • Patienten har inte förmågan att förstå informationen.
  • Patienten tycker inte om dåliga nyheter.
  • Informationen kan göra patienten rädd och få honom att vägra medicinska ingrepp, trots att det förekommer låg risk.
  • Att känna till hela sanningen samt psykologens begränsningar kommer motverka en placeboeffekt.

Alla dessa argument är en del av ett traditionellt synsätt. Ur ett logiskt synsätt så verkar de bara vilja rättfärdiga metoder som inte byggs på logiska resonemang.

Psykologerna är nuförtiden skyldiga att informera och utbilda sina patienter så att de kan ta bra beslut. Patienten har sedan det sista ordet efter att ha blivit informerad om hela processen.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Katz, J. (2002). El mundo silencioso de médico y paciente. JHU Presione.
  • Luelmo, A. D. (2001). Régimen jurídico del consentimiento informado y la historia clínica de los pacientes en la ley gallega 3/2001, de 28 de mayoRevista xurídica galega, (33), 327-342.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.