David Hume: biografi, arbete och filosofi

21 juni, 2019
David Hume var en framträdande filosof vars arbete fortfarande är relevant än i dag. Läs mer om hans liv och arbete i den här artikeln.

Filosofi är en lära som försöker lösa mysterierna i livet, vår värld och orsakerna till vår existens. Innan vetenskapen försökte mänskligheten svara på vissa frågor på väldigt annorlunda sätt. I begynnelsen uppkom det en våg av myter och idéer om skapelsen. Efter det, och på grund av uppkomsten av filosofin, blev resonemanget lite mer objektivt. I denna artikel ska vi belysa en av de filosofer som haft stort inflytande inom både filosofin och dagens psykologi: David Hume.

Inom filosofin brukade man söka en orsak till vår existens och världens natur. Med tiden blev filosofin uppdelad i olika grenar och discipliner. Filosofer har fördjupat sig i hur människor uppfattar verkligheten.

David Hume var en av de stora filosoferna. Han betonade vikten av att lära sig, etablera vanor och förekomsten av medfödd primitiv kunskap. Naturligtvis hade hans åsikter stor inverkan på filosofin under den tiden. Dessutom hade de inverkan även på psykologin när den framträdde ungefär ett sekel senare.

”Det finns ingen valfrihet om det inte finns en frihet att vägra.”

-David Hume-

För att förstå Humes filosofi är det viktigt att ta en titt på hans bakgrund. Under renässansen framträdde två motsatta kunskapsrelaterade filosofiska strömmar. En av dem var rationalism. Denna teori framhöll att människor är födda med vissa universella sanningar som de använder för att tolka verkligheten.

På motsatt håll stod den andra strömmen: empirism. Empirismen framhöll att människor inte hade någon medfödd kunskap. Därför kunde de bara lära sig genom erfarenhet. Vid den här tiden var en av de främsta företrädarna för den här strömmen utan tvekan David Hume. Vidare i denna artikel kommer vi att prata om hans liv och arbete.

Maskineri inuti ett huvud.

David Hume: liv och biografi

David Hume föddes i Edinburgh i Skottland, år 1711 i en förmögen familj. Hans far var advokat, men avled  när Hume bara var ett barn. På grund av detta förväntade sig hans familj att han skulle följa i sin fars fotspår och studera juridik. Således började David Hume sina studier vid Edinburgh College där några av hans professorer var lärjungar till Isaac Newton.

Till en början bestämde han sig alltså för att uppfylla familjens önskan med att studera juridik på Edinburghs universitet. Men han tyckte inte om det, så han bestämde sig för att överge sina studier. Därefter flyttade han till Bristol för att försöka ta sig in i handelsvärlden i stället. Men efter en kris bestämde han sig för att han bara ville studera filosofi.

Frankrike och Avhandling om den mänskliga naturen

Flera år senare reste han till Frankrike och bodde där från år 1735 till år 1737. Han bodde först i Reims och senare i staden La Flèche i Sarthe. I dessa städer skrev han ”Avhandling om den mänskliga naturen” – ett arbete som han publicerade när han återvände till London. I det reflekterar han över sin tro och sin inre filosofi. Arbetet blev dock ett misslyckande, vilket ledde till att han återvände till Skottland.

Medan han bodde i Edinburgh publicerade han den första delen av sitt arbete ”Filosofiska essäer inom moral och estetik”. Till skillnad från hans första verk blev det här verkligen framgångsrikt. Senare erhöll han olika anställningar: han var preceptor åt markisen av Annandale, sekreterare för General St. Clair och bibliotekarie vid Edinburgh Bar Association.

År 1763 fick han en anställning som sekreterare på den Brittiska ambassaden i Paris tack vare lord Hertfords hjälp. I denna stad upprättade han ett förhållande med filosoferna d’Alembert, Diderot och Jean-Jacques Rousseau. Han förlängde sin vistelse i Paris fram till 1769 och bestämde sig sedan för att återvända permanent till Edinburgh för att ägna sig åt att skriva. Han avled år 1776.

Hur tänkte David Hume?

För att internalisera David Humes sätt att tänka är det första vi behöver göra att utforska hans arbete och försöka definiera den empiriska teorin som han alltid försvarade.

Empirism bygger på en rad principer:

Medfödd kunskap existerar inte

Människor är inte födda med medfödda tankemönster och kunskaper som dikterar hur de ska tolka verkligheten. För den empiriska strömmen kommer allt vi vet om verkligheten från våra erfarenheter.

Erfarenheter kan vara interna eller externa, vilket innebär att de kan komma från ens egen reflektion och kunskap om vårt inre liv eller tvärtom från våra känslor och uppfattningar om den externa världen. För empiriker finns det inget som föregår erfarenhet. För dem lär vi oss genom erfarenhet av världen och ingenting annat. Sinnet är som en blank duk där vi illustrerar den kunskap vi förvärvar över tid.

David Hume och John Locke trodde på dessa idéer. De skilde sig emellertid åt gällande gränserna för erfarenhet. Till exempel trodde Locke att man kunde få tillgång till kunskap om realiteter bortom det praktiska. Å andra sidan påpekade Hume att kunskap kan reduceras till våra förnimmelser, och tog i och med det i beaktande erfarenhetens natur.

Det finns två typer av kunskaper

Enligt Hume finns det två typer av kunskap: intryck och idéer. Intryck är de tankar som uppstår som ett resultat av att uppleva saker genom sinnena. Idéer är abstrakta och tvetydiga, eftersom de inte härrör från fysiska upplevelser.

Allt härrör från förnimmelser. Intryck är den omedelbara kunskapen vi får från förnimmelser. Sålunda bildas idéer från intryck, vilket innebär att de är mycket mer komplexa. Hume talade också om konceptet fantasi, den mänskliga förmågan att modifiera och producera idéer.

”Skönhet är ingen inneboende kvalitet i sakerna själva: den finns bara i sinnet som betraktar dem; och varje sinne uppfattar skönhet olika.”

-David Hume-

En staty av David Hume.

Det finns två typer av konstateranden

David Hume framhöll att det fanns en skillnad mellan sannolika konstateranden och demonstrativa konstateranden.

Sannolika konstateranden är härrörande från ett faktum som kan eller inte kan inträffa under en viss tidsrymd. Till exempel, ”En dag kanske solen inte går upp”. Eftersom solen stiger varje dag och vi har förvärvat denna kunskap genom vana, uppfattning och övertygelse.

Demonstrativa konstateranden å andra sidan, anser han kan demonstreras på grund av sin logiska struktur. Till exempel: 4 + 4 = 8.

Båda av dessa konstaterandena bygger våra vanor, vanor som senare definierar vårt sätt att leva. Hans huvudsakliga arbetsstycken, som Filosofiska essäer inom moral och estetik och An Enquiry Concerning Human Understanding återspeglade dessa grundläggande principer.

David Hume och psykologi

Kortfattat är David Hume en av de främsta empiriska författarna. Epistemologi är en av filosofins grenar som är mest kopplad till psykologi. Det är därför som Hume haft stor inverkan på psykologin.

För David Hume var ingen individ född med tankar och känslor. Istället förvärvar och utvecklar de dem från sina erfarenheter. Därför förkastade David Hume all slags nativism och förstärkte tanken om mänskligt lärande. Utan tvekan uppmanar denna författare oss att reflektera över våra uppfattningar och vårt sätt att förstå världen.

”Att hata, att älska, att tänka, att känna, att se; allt detta är inget annat än att förnimma.”

-David Hume-

  • Hume, D. (2004). Investigación sobre el entendimiento humano(Vol. 216). Ediciones AKAL.
  • Hume, D. (2000). Tratado de la naturaleza humana. El Cid Editor.
  • Hume, D., & Mellizo, C. (1985). Mi vida. Cartas de un caballero a su amigo de Edimburgo: Cartas de un caballero a su amigo de Edimburgo (1745). Alianza Editorial Sa.