Nucleus lentiformis: centra för inlärning och motivation

02 februari, 2020
Nucleus lentiformis fungerar tillsammans med andra strukturer i basala ganglierna. Dess kopplingar har mycket att göra med att anskaffa och förbättra färdigheter.

Vårt nervsystem är fullt av intressanta saker, och nucleus lentiformis är en av dem. Det är en subkortikal hjärnstruktur som bland annat är källan för inlärning och motivation.

I denna artikel ska vi visa dig dess delar, kännetecken och funktioner. Vidare ska vi tala om de vanligaste problemen samt deras konsekvenser. Avslutningsvis kommer vi täcka lite intressanta fakta om den.

Nu kör vi igång!

Bild av hjärnan

Vilka är de olika delarna av nucleus lentiformis?

Först och främst kan vi påpeka att den får sitt namn (linsformade kärnan) från sin form.

Vi hittar den nedanför insulan och den har tre segment uppdelade i två strukturer enligt boken Neuroscience: Exploring the Brain av Bears, Connors och Paradiso.

  • Putamen, eller skallkärnan: dess form är cirkulär och det är den yttersta delen. Den sammankopplar med substantia nigra och globus pallidus, vilket möjliggör överföring av information mellan basala ganglierna, hjärnbarken och thalamus.
  • Globus pallidus: även känd som den bleka globen. Den är uppdelad i två sektioner: den externa (eller laterala) och den interna (eller mediala). Den mottar information från striatum och projicerar thalamus eller hjärnbarken genom den. Den har interna och externa segment.

Man kan därför säga att nucleus lentiformis är en förening av två strukturer. Den består av grå massa och är fäst vid interna och externa kapslar. I den hittar vi framförallt GABA-signalsubstanser och acetylkolin.

Men vilka är de andra delarna i de basala ganglierna?

  • Striatum
  • Substantia nigra
  • Svanskärnan
  • Accumbenskärnan
  • Subthalamiska kärnan

Dessa noder är en uppsättning sammankopplade kärnor i det limbiska systemet och den tredje ventrikeln. Deras funktioner inkluderar planering, integration, rörelsekontroll, inlärning och motivation.

Kom ihåg att även om det finns anatomiska avdelningar i hjärnan, deltar de inte i bara en enda funktion.

Funktioner hos nucleus lentiformis

Den har många 0lika funktioner, varav de huvudsakliga är:

  • Motivation: den integrerar information och kopplar därmed kunskap med stimuli. Är det inte fantastiskt?
  • Inlärning: den tillhandahåller huvudsakligen processuell inlärning. Vidare deltar den i kategoriseringsprocessen, vilket möjliggör organisering av information. Den deltar även i anskaffningen och förbättringen av färdigheter.
  • Rörelser: den är inblandad i automatiseringen av rörelser eftersom den deltar i olika processer, såsom anpassning. Vidare spelar den en roll i att bibehålla hållningen och att kontr4olera vår rörelsekoordination. Avslutningsvis hanterar skallkärnan muskelrörelser i ansiktet och lemmarna.

För att utföra dessa funktioner etablerar nucleus lentiformis kopplingar med hjärnbarken och thalamiska kärnan. Denna kommunikation kan gå i båda riktningarna.

Motiverad kvinna

Sjukdomar

Denna kärna kan vara kopplad till subkortikal demens, vilket bland annat produceras av Parkinsons och Huntingtons sjukdom.

Detta är kopplat till oförmåga eller svårigheter med att koordinera och utföra rörelser, såväl som brister i de verkställande förmågorna och minnet.

Det finns även en koppling till psykomotoriska tillstånd. Ett exempel på det är återigen Parkinsons sjukdom, eftersom de basala ganglierna påverkas.

Den har även att göra med andra rörelsetillstånd, som ataxi, Tourettes syndrom och ticks.

Denna kärna är även centrum för vissa psykiska störningar, som tvångsbeteendenDetta sker när både svanskärnan och putamen är överaktiverade.

Vidare verkar onormal funktion hos nuclues lentiformis även ha en påverkan på ADHD, eftersom den stör motivation och inlärning samt främjar uppkomsten av ticks.

Kort sagt är nuclues lentiformis mycket viktig, inte bara för inlärning och motivation. Vi har sett att den ansvarar för många olika funktioner, såsom motorik och uppmärksamhet.

Den hjälper oss även att bli mer organiserade och strukturerade i hur vi sparar och hämtar information, vilket underlättar inlärning.

När något går fel påverkar den dock vårt välmående och vår livskvalitet.

Bear, M. F. Connors, B. W., PAradiso, M.A. Nuin, X.U., Guillén, X.V & Sol Jaquotor, M.J. (2008). Neurociencias la exploración del cerebro. Wolters Kluwer/Lippicott Williams & Wikins. Kandel, E. R., Schwartz, J. H., & Jessel, T.M. (2001). Principios de neurociencia. Madrid: McGrawHill Interamericana.