Jag är min egen bok: jag skriver, redigerar och lägger till
Du är din egen bok, jag är min egen bok, alla är vi våra egna böcker. Det är alltså vi som redigerar vår identitet och till och med sliter ut sidor som inte fungerar. Kanske är det sidor som gör ont och tynger ned vårt livs berättelse.
Och låt oss lämna en blank sida och rum att påbörja nya kapitel…
Jorge Luis Borges sade att det finns personer som inte kan tänka sig en värld utan fåglar, personer som inte kan föreställa sig en värld utan vatten och personer som inte kan tänka sig en värld utan böcker.
Alla böcker vi läst berättar för oss att vi alla är berättelser. Existens är magiskt; vi kan nämligen göra oss själva till författaren av en berättelse som skrivs varje dag.
“Livets äventyr är att lära sig. Livets syfte är att växa. Och livets natur är att förändras.”
-William Ward-
Men häri ligger ett av våra största problem: vi börjar tänka att vi har ett enda narrativ med det klassiska och uppenbara upplägget med introduktion, klimax och resultat.
Ingen har sagt till oss att vårt livs berättelse i själva verket inte alltid har denna logiska ordning. Det finns nämligen kapitel som slutar halvvägs; det finns paragrafer som vi bör radera och skriva om; och det finns massor av sidor som är lättare att göra sig av med för att göra handlingen mer logisk.
Å andra sidan bör vi alltid komma ihåg att vårt livs berättelse endast är helt logisk för en person: oss själva. Varje upplevelse, varje interaktion, varje beslut som tas, varje känsla, varje smekning och rysning – allt vi upplevt har nämligen en personlig betydelse för oss som ingen annan helt kommer förstå.
I vårt kaos finns det logik, i vår personliga berättelse finns det kapitel i oordning. Genom att börja om gång på gång kommer vi få den bästa romanen som någonsin skrivits: vår egen. För jag är min egen bok, och det är jag som bestämmer vad som skrivs.
När vi inte har något annat val än att skriva om vårt livs berättelse
Joan Didion är en välkänd författare som många kallar “den amerikanska essäns vita val”. Hon är nu 82 år gammal och använde författande för att göra något väldigt intressant.
Hon försökte återuppleva sina närstående. I december 2003 kom hon och hennes make tillbaka från sjukhuset efter att ha träffat sin sjuka dotter. Då avled Didions make – författaren John Gregory Dunne – plötsligt i vardagsrummet i deras hem.
Bara några månader senare följde deras dotter efter honom efter att ha drabbats av lunginflammation. Då skrev Joan Didion i 88 dagar. Hon skrev utan uppehåll, och det blev till hennes mest välkända bok: Ett år av magiskt tänkande.
Både psykiatriker och antropologer definierar “magiskt tänkande” som en mental attityd där personer börjar tro på att deras tankar kan influera hur saker utspelar sig. Joan Didion hoppades att hennes familj skulle vara med henne igen, att de kunde komma tillbaka till livet…
Inget av det skedde, men efter att hon publicerat boken förstod Didion att det var dags att starta ett nytt kapitel i sitt liv. Ett verkligt kapitel. Skrivandet hade fungerat som en typ av rensning, ett sätt att hantera smärtan.
Men livet fortsatte framåt, långsamt på grund av hennes frånvarande närstående. Men enligt henne “kunde jag finna existensens rytm på samma sätt som jag fann den i världarna och meningarna jag skrev.”
Tre sätt att skriva om din egen bok och omfamna framtiden
I början sade vi hur viktigt det är att ha tomma sidor i sin bok. Dessa fläckfria, perfekta, tomma sidor är nämligen vår chans att skapa en framtid full av nya möjligheter. Rum för fler kapitel – nya, spännande och lyckligare kapitel.
Varje dag är en tom sida där du kan skriva din egen berättelse.
Men det är att lätt att förbise denna värdefulla chans. Chansen att redigera sig själv. En traumatisk barndom, en familjekris, en otrohet eller en förlust kan ibland få oss att tro att vår historia har avslutats med detta sista, fatala kapitel.
Härnäst ska vi ta en titt på tre strategier att ha i åtanke. De kan hjälpa oss att byta perspektiv.
Att återtolka kapitel och skriva om
Det första steget är att skriva om vissa kapitel. Gör en sann, objektiv utvärdering av ditt livs narrativ – från barndomen ända till nuet.
Under den första fasen ska du inte falla i fällan som är att beskylla andra för saker som drabbat dig. Låt oss inte börja peka fingrar hit och dit. Vi bör nämligen endast fokusera på oss själva, på hur vi ser oss själva i varje del av livet.
Rensning. I denna andra fas kommer vi anta att förändring av det förflutna är omöjligt. Vad vi dock kan göra är att modifiera attityden vi har mot vårt förflutna.
Det är dags att acceptera och förlåta. Och framförallt att släppa bördan av vårt förflutna för att kunna vara vilka vi är nu.
Den tredje fasen av denna process är speciell. Lägg till tomma sidor i ditt livs bok. Du kan göra det på många olika sätt, och det är spännande. Vi talar nämligen om nya starter, chansen att experimentera och låta oss själva njuta av nya saker. Nya vänner, nya projekt, nya platser, nya hobbyer…
När vi blir äldre och mer mogna så lär vi oss något som är väldigt viktigt. Att nya starter är en del av livet. Det är att omfamna en lycka som är verkligare, mer påtaglig och mer i linje med våra behov. Så låt oss vara modiga och skriva historien vi vill ha. Du är din egen bok, så skriv din berättelse.
Bilder från SIUM och Soizick Meister.