Kärlek är att dela din själ med andra

· 12 januari, 2018

Under huden lever din själ. Ibland döljs den av tvivel, kidnappad av rädsla. Andra gånger är den modig och visar upp såren den ådragit sig över tid. Men endast de som kommer dig tillräckligt nära kommer göra dig tillräckligt bekväm för att dela din själ.

Även om det kan verka som om skölden som skyddar din själ är tunn och svag, är den hårdare och tåligare än du tror. Maskerad som uppriktig oskuldsfullhet rör det sig om vårt mäktigaste skydd mot utomstående hot.

Men vi kommer givetvis alltid känna rädsla för våra minnen; för individerna som närmade sig oss likt vargar i syfte att ta över våra kroppar, utan tanke på våra själar och personligheter. Det finns ingen större fiende än denna typ av person – de som endast gör saker av egenintresse och inte bryr sig om andra.

Med en simpel blick kan du se huden, men det är mycket svårare att veta hur själen gömmer sig.

Kramande par

Se bortom bilden

För att verkligen känna någon måste du titta bortom bilden denne projicerar. Ofta är denna bild bara ett hårt skal som döljer vem personen verkligen är. Ofta är det bara rädslan för att såras igen och att få sina illusioner nedtrampade.

Vi måste erkänna att vi känner oss sårbara av att visa oss själva barbröstade, utan hemligheter, vilket är anledningen till att vi undviker det till varje pris. Rädslan för smärta är kraftfullare än modet att visa dig som du är. Och även om du förlorar en bit av dig varje gång du gömmer dig, känner du att det bästa alternativet är att skydda dig själv. Det är vad du har internaliserat.

Kanske kommer tiden hjälpa dig att bli av med de rädslor som hemsöker dig. Kanske kommer världen förändras och göra att kvinnor inte längre är jakttroféer för erövrande vargar. Kanske kommer huden då bara vara hud, en plats att smeka, inte en sköld mot de dåliga sakerna i livet.

Två själar möts

För att dela din själ med någon måste denne komma den nära

För att någon verkligen ska kunna älska dig måste denne nå din själ, och du måste dela din själ. Personen måste se varje skrymsle du gömmer i din hud såväl som alla rädslor och berättelser du genomlevt. Du är inte bara en vacker kropp; du är en duk målad med berättelser, full av ord och byggd i skydd av kramar fulla av kärlek, formad av slagen från livets svårigheter.

Det är inte bara dina ärr som gör dig unik, oavsett hur stora de verkar när du för fingrarna över deras grova ytor. Glöm inte allt du är värd, även om livet fyller dig med slag och fäller dig tusentals gånger. Ställ dig upp, skaka bort dammet och fortsätt framåt.

Dina rädslor kanske skapar avstånd till personerna som kommer in i ditt liv med goda avsikter. Vi måste dock komma ihåg att tålamod alltid kommer bära frukt för de som verkligen besitter det. I slutänden kommer det alltid en tid när våra masker faller bort – det är då du kan dela din själ och låta närstående verkligen krama om dig.

I det ögonblicket kommer dina rädslor försvinna och din hud bli transparent för att kunna visa upp en trogen spegling av personen du verkligen är. För du måste inte alltid gömma dig. Hitta bara rätt plats att visa dig på; denna plats och dessa människor kommer inte såra dig, utan göra dig starkare.