Lär dig om kognitiv återhämtningsterapi för fetma

15 februari, 2020
I den här artikeln kommer vi prata om relationen mellan fetma och ens exekutiva funktioner. Den kognitiva återhämtningsterapin använder denna relation och kan vara till stor hjälp.

Vad är kognitiv återhämtningsterapi för fetma? Det ska vi tala om idag.

Vi lever i en historisk tidsperiod där samhället har börjat uppmärksamma kroppen och näring allt mer. Det är dock allt fler personer i världen som har börjat bli överviktiga.

Dieter och träningsprogram ger i vissa fall inte några goda resultat på lång sikt. Kognitiv återhämtningsterapi för fetma kanske då kan vara till hjälp.

Forskningen har visat att de personer som lider av fetma har svårigheter med att ta bra beslut inom vissa områden. Det kanske är svårt för dem att ta bra beslut rörande hälsan.

Detta kan bero på att deras exekutiva funktioner skiljer sig från de personer som inte har fetma.

Experterna har ännu inte identifierat orsaken till den exekutiva profilen hos personer med fetma. Det förekommer dock en dubbelriktad relation mellan förändringar av den exekutiva funktionen och fetman:

  • Folk som lider av fetma har onormal metabolism som är relaterad till glukos och cellinflammation, vilket har en negativ påverkan på de exekutiva funktionerna.
  • Forskarna har också funnit att personer med fetma har högre stressnivåer, vilket är relaterat till förändringarna i dessa funktioner.
  • Förändringarna i de exekutiva funktionerna ger samtidigt upphov till mer fetma. Anledningen till detta är att personen har det svårare att ta lämpliga beslut rörande hur mycket han ska äta och vilken typ av mat han bör välja. Det blir också svårare för personen att kontrollera när han äter.

Dessa punkter gör att man behöver ett sätt att hantera problemet som går utöver de konventionella metoderna. Exempel på sådana konventionella metoder är dieter och fysisk träning.

I detta fallet kan kognitiv återhämtningsterapi för fetma vara till stor hjälp för att man ska kunna nå sina terapeutiska mål.

Kvinna vid fönstret.

Kognitiv återhämtningsterapi för fetma

Kognitiv återhämtningsterapi för fetma innebär att man använder psykologiska ingripanden som är baserade på mentala övningar.

Målet är att förbättra de kognitiva strategierna, tänkandet och hur personen hanterar information. Man kan utföra detta genom att konsekvent träna på dessa tekniker.

Denna terapi stimulerar personen till att reflektera över sina egna tankar. De som förespråkar metoden menar att detta gör att personen antar mer hälsosamma beteenden.

Det främsta målet är därför att förstärka förändrade kognitiva förmågor.

När det kommer till fetma så måste man rikta den kognitiva behandlingen mot att förbättra exekutiva funktioner.

Kognitiv terapi för fetma

Kognitiv återhämtningsterapi för fetma (CRT-O) är en terapi där man sitter tillsammans. Målet är att optimera de exekutiva funktionerna.

Man tror att detta kan förbättra folks tankemönster när det kommer till att äta och träna. Målet är att uppnå en hälsosam livsstil.

CRT-O designades för att ge personer med fetma redskap för att de ska kunna tänka annorlunda.

Detta består av ett antal mentala övningar som förbättrar personens kognitiva strategier genom att praktisera informationsprocesser och andra färdigheter.

Forskningen har visat att “viktminskningsprogram” som innehåller CRT-O får bättre resultat. Detta innebär att personen går ner mer i vikt, får en hälsosammare livsstil och att han inte kommer hetsäta lika mycket.

Folk som börjar med denna terapi upplever också en högre livskvalitet och en minskad inflammation.

Olika studier har lagt fram att CRT-O kan förbättra viktminskningen, även då patienterna varken tränar eller går på diet. Resultaten kommer dock i detta fall inte vara lika bra som hos de personer som även gör detta.

I resten av artikeln kommer vi visa dig några aktiviteter som du kan använda för att träna dina exekutiva funktioner.

Personer med fetma har förändrade kognitiva processer när det gäller många element i deras liv. Vissa exempel på detta är kontroll, arbetsminne, flexibelt tänkande samt konsekvens.

Aktiviteter som kan förbättra din kontroll

När vi pratar om kontroll i det här läget så menar vi personens förmåga att begränsa sina automatiska svar. Detta gör att personen får det lättare att ha andra svar som är mer lämpliga.

För att du ska kunna få bättre kontroll så måste du först och främst undvika de första beteendena. Därefter är det menat att du ska reflektera rörande de tankar som leder till själva beteendet.

Målet är att du ska bli medveten om dina egna tankar. Du kan sedan analysera dem innan du går vidare med den handling som tanken uppmanar till.

Det är kanske bäst att ge dig ett exempel. Låt oss säga att du har ätit klart din middag och helt plötsligt känner att du måste äta godis.

Innan du går och äter godis så bör du reflektera över dina egna tankars innehåll och mening:

  • Varför måste jag äta godis?
  • Är det hunger?
  • Kan det även vara så att jag inte har ätit tillräckligt med kolhydrater?
  • Försök jag reglera någon av mina känslor? Vilken? Hjälper detta verkligen? Behöver jag ta bort något?
  • Kommer jag må bättre efter att jag har ätit godis?
  • Vad kan det uppstå för möjliga konsekvenser p.g.a. detta beteende?
  • Finns det något annat jag kan göra för att må bättre?

Om du ska kunna träna din kontroll så måste du introducera en tankefas mellan tankens uppkomst och ditt beteende.

Ingripanden för att förbättra arbetsminnet

Arbetsminnet refererar till en persons förmåga att komma ihåg det som är nödvändigt för att utföra en specifik handling.

Förståelse och erfarenhet är antagligen det bästa för att man ska kunna förbättra minnet. Det är därför viktigt att patienterna förstår anledningen till varje ingripande.

De bör delta i strategiutvecklingen, och även experimentera med och anpassa sig till förändringar i sina egna liv.

Man som sitter på sängen.

Aktiviteter för att träna kognitiv flexibilitet

Termen “kognitiv flexibilitet” refererar till en persons förmåga att modulera sina tankar och handlingar i vissa situationer.

Den refererar specifikt till nya situationer, situationer som konstant förändras eller situationer som kan verka oförväntade.

För att förbättra den kognitiva flexibiliteten så måste du lära dig att bemöta gamla situationer med nya redskap. Målet är att också att du ska tvinga din hjärna till att utveckla alternativa strategier för ett specifikt mål.

Några bra exempel på detta är att ta olika vägar till jobbet eller ändra ordningen på din morgonrutin. Du kan prata med en vän om ditt arbetsprojekt. Det är också bra att träffa nya personer.

Om du vill ha en mer specifik aktivitet så kan du prova att anpassa till kostplan till olika miljöer (arbetet, restauranger, hemmet, etc.).

Ett annat matrelaterat exempel kan vara att arbeta med en matplan. I denna övning så måste du kombinera olika typer av mat.

Att träna central konsekvens

Man kan definiera central konsekvens som förmåga att ge ett komplett och realistiskt perspektiv rörande en viss situation. Under genomgången så är det också en bra idé att att gå igenom konfliktsituationer.

Det är bra att be om en kort genomgång efter en komplicerad och detaljrik läsning. Denna kan vara verbal eller nedskriven.

Detta kan därför bidra till att förbättra förmågan att för att kunna förstå och utveckla en generell idé utan att gå in på mer detalj.

Kognitiv beteendeterapi är utan tvekan ett kritiskt redskap för att du ska kunna förbättra dina exekutiva tankeförmågor. Detta gäller speciellt för personer som lider av fetma.

Det kan även hjälpa dem att hantera sitt eget tillstånd på ett effektivt sätt i det långa loppet.

Hilbert, A., Blume, M., Petroff, D., Neuhaus, P., Smith, E., Hay, P.J. & Hüber, C. (2018). Group cognitive remediation therapy for adults with obesity prior to behavioural weight loss treatment: study protocol for a randomised controlled superiority study (CRT study). BMJ open, 8(9). Consultado el 31/10/2019. Recuperado de: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/30224391

Raman, J., Hay, P., Tchanturia, K. & Smit, E. (2018). A randomised controlled trial of manualized cognitive remediation therapy in adult obesity. Appetite, 123: 269-279. Consultado el 31/10/2019. Recuperado de: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29278718

Segura, M., Roncero, M., Oltra Cucarella, J., Blasco, L., Ciscar, S., Portillo, M., Malea, A., Espert, R. & Perpiñà, C. (2017). Entrenamiento en remediación cognitiva y habilidades emocionales en formato grupal para pacientes con obesidad: un estudio piloto. Revista de Psicopatología y Psicología clínica, 22(2): 127-138. Consultado el 31/10/2019. Recuperado de:  http://revistas.uned.es/index.php/RPPC/article/view/19115

Smith, E. & Whittingham, C. (2017). Cognitive remediation therapy plus behavioural weight loss compared to behavioural weight loss alone for obesity: study protocol for a randomised controlled trial. Trials, 18(42). Consultado el 31/10/2019. Recuperado de: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5270361/