Kognitiv vänlighet som ett psykologiskt åtagande

Kognitiv vänlighet kräver en vilja att vara uppmärksam på allt du säger och gör. I en värld som styrs av brådska och snabba bedömningar krävs omtänksamhet och konsekvens för att vara vänlig mot andra.
Kognitiv vänlighet som ett psykologiskt åtagande
Valeria Sabater

Skriven och verifierad av psykologen Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 14 mars, 2024

Du kan förändra ditt liv genom att utöva kognitiv vänlighet och vara mer respektfull, vänlig och artig. Många tror inte att de har tid att göra det. Detta beror på att de drivs av brådska, personliga bekymmer, ångest och uppbyggd trötthet och ovilja.

Detta är ett nytt koncept som är värt att överväga. Framsteg i förståelsen av mänsklig kognition indikerar att resonemang, tänkande och reflektion kräver tid, viljestyrka och energi. Denna sekvens leder ofta till att människor agerar som automater, antingen på grund av fördomar eller impuls.

Människor är “kognitivt snåla”. Vi försöker göra bedömningar så snabbt som möjligt för att begränsa vår energiförbrukning. Detta drabbar emellertid interpersonella relationer, eftersom det gör oss mindre empatiska med andra.

Detta beror förmodligen också på att det alltid är lättare att döma än att ställa frågor. Således blir människor ofta lurade av dagliga fördomar och stereotyper. Detta leder gradvis till att samhället blir okänsligt, kallt och till och med själviskt. Att utöva kognitiv vänlighet är det bästa sättet att motverka detta. Låt oss ta en närmare titt.

Kognitiv vänlighet uppmanar dig att vara mer närvarande och uppmärksam på din omedelbara verklighet. Att vara empatisk, medveten och lyhörd för andra och för din omgivning, innebär att vara mer öppen för nuet.

“Likgiltighet och försummelse gör ofta mycket mer skada än direkt ogillande.”

-JK Rowling-

Två personer som pratar.

Vad är kognitiv vänlighet?

Kognitiv vänlighet går ett steg längre än emotionell intelligens. Det senare syftar till att göra det möjligt för människor att förstå och hantera sina känslor, medan det förstnämnda försöker omorientera vårt sätt att bearbeta verkligheten till ett vänligare och mer respektfullt sätt. Således handlar det om att lära sig tänka, reflektera och ta hand om det som omger dig på ett mer uppmärksamt och till och med känsligt sätt.

Således är kognitiv vetenskap eller kognitivism ett tvärvetenskapligt fält. Det handlar om sinnet och dess funktioner och processer. Det handlar också om språk, minne, resonemang och uppmärksamhet.

Studerande av vänlighet försöker förstå varför hjärnan driver människor att vara oförskämda.

Termen kognitiv vänlighet är ganska ny. Den amerikanska psykologen Karen Yu har använt den i flera TED-samtal, där hon frågade varför människor inte är vänligare om sinnet är den bästa individuella resursen. Människor behöver denna dimension för att forma en mer hoppfull nutid och framtid i denna alltmer komplexa värld.

Fortsätt läsa för att titta på några dimensioner som hjälper dig att bättre förstå denna idé.

Människor fortsätter att förstärka myter om godhet

Idag fortsätter människor att erkänna ett antal idéer som förringar innebörden av godhet. Till exempel:

  • “Att vara vänlig gör dig sårbar.” Detta är ett fullkomligt snedvridet resonemang eftersom vänlighet gör att människor kan ansluta mer autentiskt till andra.
  • “Vänlighet gör dig svag.” Människor tror på och förstärker fortfarande myten att det är naivt att vara god.
  • “Att vara god är slöseri med tid eftersom människor bara utnyttjar dig.” Detta är en annan missuppfattning. Faktum är att studier som de som gjorts vid Tohoku Gakuin University i Japan visar att andra upplever människor som utför gärningar av vänlighet, godhet och altruism som lyckligare och mer tillfreds.
  • “Människor kommer att dra nytta av dig om du är vänlig och omtänksam på jobbet.” Detta är faktiskt en annan uppfattning som människor tenderar att hålla fast vid när det gäller att vara en del av sociala miljöer, till exempel skolor eller arbetsmiljöer. Det är som om altruistiskt beteende avslöjar “svagheter” som kommer att uppmuntra människor att utnyttja dig.

Sanningen är att människor skulle ha det bättre om alla utövade kognitiv vänlighet.

Kognitiv vänlighet är en strategi för att förbättra din hjärna och samexistera på ett bättre sätt

Vänlighet går bortom det emotionella eftersom det integrerar tankar, resonemang och beteenden. Forskningsarbeten, som de som utförts i samarbete med Boston University, Federal University of Rio de Janeiro och University of Valencia, förklarar något viktigt.

De säger att vänlighet innebär omsorg om och uppmärksamhet mot andra liksom en vilja att förstå deras situationer och omständigheter.

För att genomföra dessa processer måste du göra en serie kognitiva “ansträngningar”. Du bör inte tänka på autopilot eller agera utifrån fördomar, utan istället resonera mer eftertänksamt och reflekterande. Detta beror på att detta är det bästa sättet att uppfatta verkligheten. Bara på detta sätt kan du vara mer lyhörd för andras behov.

En hjärna med ett hjärta.

Hur man praktiserar kognitiv vänlighet

Det är inte lätt att praktisera kognitiv vänlighet eftersom det kräver att du inaktiverar fördomar och negativa tankemönster och omformulerar idéer.

Det första du bör göra är att sluta döma. Ingenting är lika skadligt som att bedöma vad du inte riktigt vet och dra dina egna slutsatser utan att helt förstå den andres verklighet. Således bör du lämna alla fördomar åt sidan.

På samma sätt är godhet inte bara en känsla. Det kräver handling och innebär att man fattar beslut och genomför dem. Det räcker till exempel inte att inse att din medarbetare verkar vara orolig. Du bör ta steget och fråga personen om det finns något du kan göra för att hjälpa honom eller henne.

Att vara kognitivt vänligare kräver i grunden en blandning av emotionell intelligens och mindfulness, reflektion, beslutsfattande och värderingskänsligt beteende. Även om det kan vara komplicerat kan resultaten bli underbara, särskilt i dagens värld. Således vill vi uppmana dig att utöva vänlighet och förvandla din värld.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Mathers N. (2016). Compassion and the science of kindness: Harvard Davis Lecture 2015. The British journal of general practice : the journal of the Royal College of General Practitioners66(648), e525–e527. https://doi.org/10.3399/bjgp16X686041
  • Mota, N., Chaves, E., Antunes, M., Borges, R., Paiva, A., & Santos, V. (2017). Contextualized Contribution of Kindness to Favorable Goal- and Circumstantial-Driven Neuropsychological Regulation. Frontiers in psychology8, 1643. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2017.01643
  • Yordanova, J., Kolev, V., Mauro, F., Nicolardi, V., Simione, L., Calabrese, L., Malinowski, P., & Raffone, A. (2020). Common and distinct lateralised patterns of neural coupling during focused attention, open monitoring and loving kindness meditation. Scientific reports10(1), 7430. https://doi.org/10.1038/s41598-020-64324-6

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.