Kung Salomos paradox – människor är klokare när...

Kung Salomos paradox säger i grunden att människor är klokare när de resonerar angående andras problem. Du är nog medveten om hur lätt det är att ge bra råd till andra och hur svårt det är att veta vad du ska göra med dina egna problem. Detta är ett ganska vanligt fenomen eftersom det trots allt är mer komplext att hantera sina egna utmaningar.
Kung Salomos paradox – människor är klokare när...
Valeria Sabater

Skriven och verifierad av psykologen Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

Kung Salomos paradox är benämningen på ett beteende som många kan identifiera sig med. Det händer när man är särskilt bra på att ge råd. Alla har vi en stor disposition, resursrikedom och empati för att skapa kontakt med andra och har lätt för att hitta de mest lämpliga orden. Samtidigt kan samma kompetens vara värdelös när det gäller en själv.

Med andra ord definierar denna paradox perfekt det klassiska ordspråket som går i linje med ”Mitt bästa råd är det jag ger till andra”. Låt oss bara inse fakta, det är alltid lättare att ta hand om och agera utifrån andras perspektiv än att ta ansvar för dina egna problem. Dessutom är ofta även mer intressant att reflektera över andras världar än att ta ansvar för sina egna handlingar.

Som du kan förstå, så om detta är ett stort problem för dig, det vill säga om du har varit andras bästa vän men din egen värsta fiende, så behöver du en lösning. Och faktum är att det finns en värdefull strategi för att ändra denna underliga men ack så vanliga paradox.

En illustration av två personer som talar

Vad handlar Kung Salomos paradox om?

Det är vanligt att vi föreställer oss en rättvis och klok människa när vi tänker på kung Salomo. Enligt skrifterna gjorde människor långa resor bara för att be honom om råd. Han gav sina råd med stor framgång, uppnådde berömmelse och fick beundran på grund av sitt originella och lysande sätt att resonera.

Trots sina gåvor när det gällde att ge andra råd blev han också känd för sin egen brist på dygd och sin olämpliga livsstil. Han fattade dåliga beslut, inte bara en gång utan upprepade gånger. Han hade också en okontrollerad passion för pengar och kvinnor. Bland hans största misslyckanden var att han misslyckades med att uppfostra sin enda son ordentligt, varmed hans eget rike besegrades. Detta är vad kung Salomos välkända paradox går ut på.

Varför är människor klokare när det gäller andra människors problem än deras egna?

Många har en vana att alltid vara den trygga axeln som alla vänder sig till under svåra tider. De är bra på att ge stöd och ge kloka råd. Faktum är att deras förslag eller rekommendationer kan vara en sorts resonemang som underlättar andras proaktiva tänkande. De är en positiv kraft för andra som ensamma står inför svåra livsutmaningar.

Men all den intellektuella och logiska briljans som de tillämpar för andra är frånvarande när det gäller deras egna problem. Dessutom gör människor som lider av kung Salomos paradox också de mest uppenbara misstagen och har svårast att anpassa sina beteenden. Kanske du också undrar: ”Varför kan jag ge andra värdefulla råd men inte följa dem själv?”

  • Nyckeln är psykologisk distansering. Med andra ord kan du se saker tydligare och identifiera den lämpligaste strategin när du inte är inblandad i verkligheten hos personen som ber dig om råd.
  • Ett sinne som ser saker i ett perspektiv utifrån men inte är en del av ett internt universum kan lättare identifiera fler alternativ och hitta fler lösningar på olika problem.
  • Du fungerar som en extern observatör som intuitivt ser vad andra inte uppfattar. Du blir en idealistisk eftersträvare så länge du inte behöver ta beslut och ansvar för dina egna handlingar.

Kognitiv bias inom kung Salomos paradox

Alla känner tillgivenhet för sina vänner, sin familj och alla som är tillräckligt närstående för att be om råd. Nu döljer kung Salomos paradox en kognitiv bias och den lyder så här: människor resonerar bättre när vissa saker inte påverkar dem direkt.

Det är lätt att föreslå saker som: ”Allt du behöver göra är att ta chansen, livet är för kort för att vara fångad av din rädsla. I slutändan kommer det bara att göra att du missar de bästa möjligheterna, så ändra din inställning”. Detta är definitivt ett effektivt, lysande och till och med inspirerande råd. Dock hjälper det dig inte att säga till dig själv: ”Kom igen nu, var modig och gör det!” när du själv befinner dig vid ett vägskäl.

Sinnet agerar inte med samma iver och bestämdhet när det är dina motgångar som har initiativet. Denna typ av tänkande fastnar i ett nät av rädsla, osäkerhet och försvarsmekanismer när du själv är den som går igenom ett problem. Därför kan du i de flesta fall inte följa dina egna råd.

En kvinna som tänker på kung Salomos paradox

Hur du använder din visdom för dina egna utmaningar och problem

Visdom är något du ofta behöver, så skulle det inte vara behändigt att ha några av kung Salomos råd för dig själv? Hur gör man för att själv bli sin bästa rådgivare och den mest ofelbara beslutsfattaren?

Igor Grossman från University of Michigan är en erfaren psykolog som studerar visdom. Han är också väl bekant med kung Salomos paradox. I sin forskning påpekar påpekar han att kanske hade den hyllade sista monarken i det förenade kungariket Israel klarat sig bättre om han hade tänkt på att själv resa iväg för att söka råd från en annan klok kung. Men så vad innebär då detta?

Det innebär att den bästa strategin för att hitta lösningar på dina dagliga utmaningar är att för ett ögonblick föreställa sig att ditt problem inte är ditt utan någon annans. Med detta tillämpar du psykologiskt avstånd. Det är en värdefull och effektiv resurs som förstärker idéer, ändrar ditt perspektiv och öppnar för nya alternativ.

Ställ dig också frågor i tredje person, till exempel: ”Varför känner hen på det viset?” eller ”Vad kunde hen göra för att må bättre?” – och syfta på dig själv. Detta är effektiva katalysatorer för att söka lösningar och vidta åtgärder. De kan vara bland dina bästa metoder i tider av nöd. Följ därför detta råd, som om det vore från kung Salomo själv.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Grossmann, I. y Kross, E. (2014). Exploring Solomon’s Paradox: Self-Distancing Eliminates the Self-Other Asymmetry in Wise Reasoning About Close Relationships in Younger and Older Adults.Psychological Science, 25(8), pp. 1571 – 1580.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.