Vishet ur ett psykologiskt perspektiv

Folk ser ofta på vishet som något man bara får från erfarenhet, men det är faktiskt mycket mer än så. I denna artikel ska vi dela med oss definitioner från olika upphovsmän och spräcka några av myterna kring detta viktiga koncept.
Vishet ur ett psykologiskt perspektiv

Senaste uppdateringen: 16 januari, 2020

I denna artikel ska vi diskutera vishet ur ett psykologiskt perspektiv för att bredda våra vyer angående detta fascinerande koncept.

Intelligensexperter och psykologer har studerat konceptet vishet under lång tid. Den har en vetenskaplig definition som går bortom allmänhetens uppfattning av det som kunskap äldre personer besitter.

Det är ett abstrakt koncept och därför svårt att studera med den vetenskapliga metoden,men många forskare har publicerat intressanta arbeten om det.

Tänkande man

Vad är vishet ur ett psykologiskt perspektiv?

Vissa personer definierar vishet som expertkunskap om det praktiska livet. Många upphovsmän har försökt identifiera de specifika komponenter som associeras med vishet. De varierar en del, men generellt brukar man peka på följande element:

  • Mellanpersonliga färdigheter: en viss nivå av kunskap, känslighet och sociabilitet med koppling till andra. Mellanpersonliga färdigheter låter en individ anpassa sig efter andras behov för att få den mest effektiva interaktionen.
  • Kommunikationsfärdigheter och gott omdömevishet, vilket folk ofta relaterar till erfarenhet, antyder att man har kunskap och kan ge råd. Visa individer kan hjälpa personer med deras problem och komma fram till praktiska lösningar som andra inte ser.
  • Förståelse: visa personer kan främja känslor och livsupplevelser, och därmed förstå samt känna empati för andra.
  • Generellt kompetens: detta är förmodligen vad de flesta associerar med vishet. De visa är intelligenta, bildade om många fält och vet hur man kommunicerar denna kunskap.

Involverar vishet alltid kunskap

Experter tenderar att betona speciellt två faktorer som de viktigaste komponenterna av vishet: exceptionell förståelse samt bedömningsförmåga och kommunikation. Vissa personer är därför väldigt visa trots att de har begränsad kunskap om världen.

Alla element vi nämnde ovan föreslår ett koncept av vishet som i stort baseras på känslomässiga och mellanpersonliga färdigheter. Med andra ord går vishet bortom kognitiva förmågor.

Vishet enligt Holliday och Chandler (1986)

Dessa två forskare hävdade att vishet är intelligens, involvering med andra, hänsyn, kvickhet, intuition, att veta sina gränser, logiskt tänkande, erfarenhet, problemlösning och att lära sig av sina misstag.

En vis personer är en som söker information och använder den väl. Holliday och Chandlers definition tenderar att relatera vishet mer med kognitiva faktorer och förmågor, som låter en individ ägna sig åt lämplig och skicklig problemlösning.

Vishet enligt Sternberg (1985)

Sternberg definierar å sin sida en vis individ som någon som är känslig och social, med god bedömningsförmåga, bra kommunikationsfärdigheter och en förståelse för livet.

Det är även en person som lär sig av sina erfarenheter och som kan se saker ur olika perspektiv.

Utöver alla dessa mellanpersonliga och känslomässiga färdigheter säger han att en vis person är intelligent, bildad och generellt kompetent.

Hur analysera forskare vishet?

Det finns sätt att utvärdera en persons vishet med standardiserade tester och kvalitativa procedurer. Dessa metoder faller under två huvudsakliga grupper:

  • Planering av uppgifter: individen måste utföra ett test som involverar att ta beslut under ett specifikt skede i livet. I testet svarar individen högt vad hon vill göra i de givna omständigheterna, vilka effekter beslutet kommer få långsiktigt och annan information de skulle behöva för att ta beslutet som inte inkluderas i uppgiften.
  • Granskningsuppgifter: individer instrueras att granska hypotetiska vägar som valts av personer vid olika tidpunkter i deras liv. De ska utvärdera besluten högt och omstrukturera vad personerna ifråga skulle säga om deras livsbeslut när de nått hög ålder.

Exempel på uppgift: Tage vill gifta sig

Ett exempel på en hypotetisk situation som personen ska analysera är följande:

“Tage är en 18 år gammal man som beslutar sig för att gifta sig med sin pojkvän, som han träffade för nio månader sedan.”

Personen använder denna information för att högt utvärdera vad Tage borde tänka på i koppling till beslutet. Hon omstrukturerar berättelsen, de olika situationerna och de möjliga anledningarna till beslutet ur Tages perspektiv, och utvärderar det sedan.

Grubblande ung kvinna

Kan man träna en person i att vara vis?

Många forskare har tala om komponenterna i vishet. Det finns dock gott om meningsskiljaktigheter, och forskarna tittar främst på de som tenderar att accepteras över lag för att se hur folk kan förbättra sina färdigheter.

När man tar beslut är det t.ex. viktigt att förstå följande: kontextualism, relativism och ovisshet. Hittills är den enda faktorn som man lyckats träna folk i relativism och det lugn och återhållsamhet som det erbjuder.

Det verkar dock fortfarande som ett högflygande mål att lära någon att vara vis.

Vad utelämnas när man ser på vishet ur ett psykologiskt perspektiv?

Något som de standardiserade testerna inte tycks kunna mäta är de känslomässiga faktorerna i vishet. De tenderar att vara bättre på att utvärdera intelligens, inklusive logik, matematiska färdigheter eller spatial intelligens.

Det är även viktigt att komma ihåg att det fortfarande inte finns någon generell konsensus angående betydelsen av ordet vishet. Det är öppet för tolkning och är som sådant svårt att mäta.

Skillnaderna i definitionerna innebär att studieresultaten kan lida av avsevärt bias.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Pelechano, V. y González, P. (2004). La concepción lega de sabiduría, inteligencia y envejecimiento en adolescentes. Análisis y Modificación de Conducta, 30, 437-460.
  • Pelechano, V. y Rivero, A. (2004). Una contrastación parcial del modelo de sabiduría de Berlín: resultados, reflexiones y una propuesta. Análisis y Modificación de Conducta, 30,465- 494.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.