Kvinnor och depression: riskfaktorer

21 oktober, 2019
Idag vill vi utforska ett nytt perspektiv rörande depression. När det är de externa faktorerna som påverkar så drabbas kvinnor dubbelt så ofta som män.

I den här artikeln  kommer vi ta upp ett nytt socialt perspektiv gällande kvinnor och depression. Män och kvinnor har generellt liknande endogena depressionssiffror.

Men när det kommer till exogen depression, där externa faktorer spelar en viktig roll, löper kvinnor dubbelt så stor risk för att drabbas.

Det verka som att kvinnor drabbas av denna typ av depression eftersom de har uppfostrats till att ta hand om andra.

Problemet är att vårt samhälle styr kvinnor på ett sätt som gör att de ofta glömmer bort sina egna behov och bara tar hand om andra personer.

Det sociala sammanhanget kan också vara en stor riskfaktorer när det kommer till kvinnor och depression. Forskningen har visat att det är en riskfaktor att helt enkelt vara kvinna.

Den enda riskfaktorn som är större är en familjehistorik med den här sjukdomen.

Kvinna som lutar sig mot soffa.

Kvinnor och depression: En frekvent kombination

Depression är en komplex process som består av flera faktorer. Huruvida du utvecklar detta tillstånd eller inte kan bero på ett stort antal riskfaktorer.

Man har fortfarande inte kunnat reda ut var och en av dem och hur de interagerar med varandra.

Allvarliga depressioner är vanligare hos kvinnor än hos män. Denna skillnad börjar i tonåren och fortsätter under vuxenlivet. Depression i sig är också en stör börda och något som orsakar en stor obalans hos personen.

Man räknar dock uppskattningsvis med att det drabbar kvinnor 50% mer.

Fattigdom, arbetslöshet och låga utbildningsnivåer är också riskfaktorer vid depression. Forskningen har visat att kvinnor också är mer sårbara.

En anledningen till detta är att de ofta måste ta hand om barnen och hemmet utan något socialt och ekonomiskt stöd, vilket är en bevisad riskfaktor vid depression (Targosz et al, 2003).

Vissa forskare har också kommit fram att det är en risk att vara hemmafru i detta sammanhang eftersom man måste hantera olika typer av stress.

Vissa av de största riskerna är sexuella övergrepp och sexuellt våld (Koss, 1993).

”Depression är ett fängelse där du både är fånge och ondskefull vakt.”
-Dorothy Rowe-

Depression genom en kulturell lins

Det finns en relation mellan socialiseringsprocessen, sociala roller och könsrelaterade stereotyper.

Kvinnor har ett incitament till att utveckla känslor som exempelvis skuldkänslor vilket gör att kvinnor oftare känner sig ledsna och desperata.

När det kommer till socialisering så har kvinnor svårare att hantera ilska, att vara bestämda och sätta sig själva framför andra.

De har också en större benägenhet för att vara passivt konfronterande, fokuserar sig på känslor och grubblar mycket på negativa erfarenheter (Zahn-Wazler, 2000).

Vi kan också se en sårbarhet för depression inom tendensen att lägga större vikt vid hur högkvalitativa relationerna med andra personer är.

De känner sig ansvariga för andras välmående, vilket också är en riskfaktor. Båda dessa saker är vanligare hos kvinnor (Leadbetter, Blatt & Quinlan, 1995).

Kvinna som är bedrövad.

Männens depressionssymptom är ofta inte lika intensiva, vilket beror på andra de har andra sociala livsstilar.

Dessa psykosociala aspekter innebär att de upplever, konfronterar och uttrycker sitt emotionella obehag på ett annat sätt än kvinnor.

Den kvinna som ler och älskar att prata kan vara samma kvinna som gråter för sig själv varje natt.

Då dessa saker är mindre vanliga hos män så är effekterna inte heller lika starka. De faktorer vi tagit upp här är som ett förstoringsglas för skillnader mellan könen.

  • Goodman, LA, Koss, MP, Fitzgerald, LF, Russo, NF, y Keita, GP (1993). Violencia masculina contra la mujer: investigación actual y orientaciones futuras. Psicólogo estadounidense , 48 (10), 1054.
  • Leadbeater, B. J., Blatt, S. J., & Quinlan, D. M. (1995). Gender-linked vulnerabilities to depressive symptoms, stress, and problem behaviors in adolescents. Journal of Research on Adolescence5(1), 1-29.
  • Targosz, S., Bebbington, P., Lewis, G., Brugha, T., Jenkins, R., Farrell, M., & Meltzer, H. (2003). Lone mothers, social exclusion and depression. Psychological medicine33(4), 715-722.
  • Zahn – Waxler, C., Klimes – Dougan, B. y Slattery, MJ (2000). La internalización de los problemas de la niñez y la adolescencia: perspectivas, dificultades y progreso en la comprensión del desarrollo de la ansiedad y la depresión. Desarrollo y psicopatología , 12 (3), 443-466.