Misokinesi, ett allt vanligare psykologiskt fenomen

Stör det dig att se någon röra på sina händer, ben eller fötter upprepade gånger? I så fall kan du uppleva misokinesi. Det påverkar var tredje person, och du kan vara en av dem.
Misokinesi, ett allt vanligare psykologiskt fenomen
Valeria Sabater

Skriven och verifierad av psykologen Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 14 mars, 2024

Irriterar det dig att ha någon i din närhet som inte slutar trumma med fingrarna på ett bord eller som rör benen upp och ner medan denne sitter? I så fall lider du kanske av ett mycket specifikt psykologiskt fenomen som kallas misokinesi. Tack vare en studie vet vi att det påverkar var tredje person och att det är relaterat till misofoni (obehag när man hör vissa ljud).

Sedan publiceringen av en forskningsartikel av University of British Columbia i Kanada, som vi diskuterar mer i detalj senare, har denna term blivit viral i stora delar av media. I själva verket är det som om plötsligt miljontals människor skulle kunna sätta namn på den irritation de har lidit av i åratal. Fram till nyligen var misokinesi en okänd verklighet. Men många led av det, och nu kan de äntligen förstå det.

Misokinesi drabbar många människor i deras arbetsmiljöer. Eller när de har nervösa partners. Människor med omedvetna kroppsrörelser som de inte kan kontrollera.

Kvinna vid skrivbord

Misokinesi: definition, symtom och orsaker

Misokinesi är ett psykologiskt tillstånd som orsakar obehag, fobi och irritation när man ser och hör någon som konstant rör på sig. Till exempel personer som inte kan sluta göra ljud med fingrarna. Alternativt kan de klicka med en penna om och om igen, gunga i en stol, röra benen upp och ner eller vifta med foten när de sitter.

Experter har diskuterat denna psykologiska verklighet under en tid. Till exempel genomförde universitetet i Amsterdam i Nederländerna år 2014 en studie. De tog faktiskt upp fenomenet misofoni. Detta avser den typ av irritabilitet som en person upplever när man hör ljud såsom en droppande kran eller någon som tuggar. Forskarna upptäckte dock också ett annat fenomen.

Faktum är att de upptäckte att många av de människor som led av misofoni (hat mot ljud) fick en annan extrem reaktion. De upplevde obehag när de såg och hörde vissa kroppsrörelser. Det var då som doktor Arjan Schröder och hans kollegor vid universitetet i Amsterdam myntade begreppet misokinesi: hat mot rörelser.

Vilka är symtomen?

Sju år efter denna första studie har University of British Columbia tagit tag i taktpinnen för att klargöra och bättre förstå fenomenet misokinesi. Denna studie säger att misokinesi kan drabba cirka 33 procent av befolkningen. Det är en hög siffra.

Om du vill veta om du är en av de drabbade kommer här symtomen:

  • Obehag, irritabilitet och till och med känslor av ilska när någon utför repetitiva kroppsrörelser.
  • Att se någon klicka med en penna, klämma den klassiska stressbollen eller knäcka eller trumma med fingrarna skapar stor ångest. Faktum är att kan känslan bli outhärdlig, till den grad att man behöver gå därifrån.
  • Det finns människor som känner sig oförmögna att arbeta med en kollega som rör mycket på benen när denne sitter.
  • Misokinesi påverkar varje person på ett unikt sätt och i olika grad. Majoriteten tenderar helt enkelt att känna obehag och ångest. Men det finns också de som känner sig oförmögna att gå till jobbet eller att träffa människor som de vet är påtagligt nervösa. Till exempel kan det vara upprörande att vara nära någon med många nervösa tics.
  • När någon som gör repetitiva rörelser är i närheten kan personen med misokinesi inte fokusera eller tänka på något annat.

Ursprunget till misokinesi

För närvarande, och med de studier som gjorts hittills, är orsakerna till misokinesi inte exakt kända. Därför behövs mer forskningsarbete. Orsaken till misofoni, som är direkt relaterad till misokinesi, är dock känd.

I själva verket har misofoni eller ljudfobi, som innebär rädsla för att höra andra tugga eller till och med andas, visat sig ha sitt ursprung i hjärnan. Faktum är att hos patienter med misofoni observeras hyperaktivitet i främre insulära cortex.

Detta område av hjärnan aktiverar starka känslor som rädsla eller ilska. Det ökar också känslor av stress, svettningar och puls. Något liknande kan hända vid misokinesi. Dessutom är det tänkt att det kan vara relaterat till spegelneuroner.

Denna teori antyder att det enkla faktumet att bara observera någon med nervösa tics också aktiverar drabbade av misofoni. Därför är de också infekterade av den andra personens rastlöshet, men på mycket högre nivåer.

Kvinna mediterar för att undvika misokinesi

Vad kan du göra om du lider av misokinesi?

Med tanke på att förekomsten av denna psykologiska erfarenhet är hög, vilket skulle vara det bästa sättet att hantera det? Som vi har påpekat påverkar misokinesi varje person på ett unikt sätt. Det kommer att finnas de som kan hantera vissa situationer om de undviker att uppmärksamma personen som gör rörelserna. Men i de mest extrema fallen kommer drabbade att uppleva överväldigande ångest. I dessa fall bör de söka experthjälp.

I allmänhet kan avslappningstekniker och djupandning, såsom visualisering (skapa en alternativ mental bild medan rörelserna pågår) hjälpa. En annan enkel strategi kan också vara att be personen i fråga sluta utföra beteendet. Men som vi vet är detta inte alltid möjligt…


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Jaswal, S.M., De Bleser, A.K.F. & Handy, T.C. Misokinesia is a sensitivity to seeing others fidget that is prevalent in the general population. Sci Rep 11, 17204 (2021). https://doi.org/10.1038/s41598-021-96430-4

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.