Nyckeln i låset-syndromet: den trängande nöden att hinna på toa
Idag ska vi tala om nyckeln i låset-syndromet, som du förmodligen har erfarit utan att ha varit medveten om det. Har det hänt att du suttit i ett möte eller koncentrerat dig så intensivt på något att du inte insett att du behövde kissa? Efter mötet kliver du in i din bil, helt upptagen med det som diskuterats under mötet. Du lyssnar på musik och grubblar över mötet tills du kommer till huset där du bor och parkerar. Dina tankar återvänder äntligen till nuet när du kliver ur bilen och plockar fram dina nycklar. Det är först i detta ögonblick som du upplever ett akut behov av att kissa och att din blåsa håller på att spricka.
Den korta sträckan mellan bilen och huset verkar oändlig. Du försöker slappna av och gå lite fortare, men det fungerar inte alltid. Du börjar känna dig desperat när du sticker nyckeln i dörrlåset. Naturligtvis befinner sig hissen på tolfte våningen. Du tvingas vänta ytterligare några minuter. Och när hissen anländer och du stiger in i den känns behovet ännu mer trängande. Slutligen når du din lägenhet, sätter nyckeln i låset till det som i denna stund framstår som paradisets port.
Du rusar direkt till toaletten med blicken fixerad vid den enda sak som har någon betydelse i detta ögonblick: tronen som säkerställer den omedelbara njutningen av att äntligen kunna tömma din arma, plågade blåsa. Som tur är lyckades du undvika att kissa på dig.
Nyckeln i låset-syndromet: Varför blir behovet mer trängande när man närmar sig toaletten?
Samma sak gäller för mag-tarmkanalens rörelser. Allt är frid och fröjd tills du plötsligt inser att du behöver gå på toaletten och det inte finns någon i närheten. Ju längre du väntar, desto mer pressande känns det.
Din oro och spänning stiger med en gång, eftersom all din uppmärksamhet är fokuserad på detta bestämda fysiska behov. I den här typen av situationer skulle till och med det mest rabiata renlighetsfreaket, som normalt aldrig skulle drömma om att sätta fot på en offentlig toalett, med glädje uppsöka vilken toalett som helst, oavsett hur smutsig, äcklig eller ohygienisk denna vore.
Den desperation vi beskrev tidigare, liksom exemplet med den offentliga toaletten, gäller för båda kroppsfunktionerna. Frågan som vi vill ta upp är emellertid varför man plötsligt får ett trängande behov när man närmar sig sitt mål. Vad är det för typ av mekanismer som ökar behovet att avlägsna kroppsligt avfall? Hur aktiveras de? Låt oss gå rakt på ämnet om nyckeln i låset-syndromet!
Kropp och sinne är inte åtskilda
Det finns en stark koppling mellan fysiologiska behov och organfunktioner (tarmar och urinblåsa), hjärnan, föremålet du fokuserar din uppmärksamhet på, omständigheterna du befinner dig i och de känslor (oro, spänning och desperation) som skapar de situationer vi beskrev ovan.
Vi är ganska säkra på att om du skulle göra en lista på saker du gör när du kommer hem, så skulle ett toalettbesök hamna i toppen. Detta kan tyckas uppenbart, eller löjligt att ens fundera över, men det finns faktiskt en vetenskaplig förklaring. För att vara mer specifik, så har detta fenomen en neurofysiologisk, biokemisk, emotionell och kognitiv förklaring.
Det är viktigt att komma ihåg att samhället i allmänhet ser på kropp och sinne som åtskilda och distinkta enheter. Det beror på att dualismen mellan kropp och sinne, eller den cartesianska dualismen, är en seglivad idé.
Neurovetenskapen, eller närmare bestämt psyko-neuro-endokrinologi-immunologin (P.N.E.I.) har bevisat att människan består av kropp och sinne, och att våra system inte fungerar fristående från varandra. Det är därför det finns en vetenskaplig förklaring till något så banalt som behovet att gå på toaletten.
En förklaring till det akuta behovet att gå på toa
En rad biokemiska förändringar inträffar när du närmar dig ditt färdmål. Först registrerar kroppen att din blåsa (eller dina tarmar) är full(a) och sänder ut signaler för att varna om detta. Den nya fokuseringen på dessa delar av kroppen gör ditt behov mer trängande. Ju mer du fokuserar på det, desto mer aktiverar kroppen detta behov.
Samtidigt är det faktum att man befinner sig nära sitt hem, den plats där man känner sig trygg och avslappnad, också något som bidrar till att man känner ett mer trängande behov. Denna stressfyllda situation, i tillägg till de fysiologiska mekanismer som utlöses för att man är rädd att kissa på sig, aktiverar produktionen av adrenalin och kortisol. Det gör också att man upplever spänning och tryck på bukmusklerna och bara kan fokusera på en enda sak: toaletten.
Som vi nämnde tidigare ovan kallas detta akuta behov att kissa även nyckeln i låset-syndromet. Denna beteckning är också tillämplig för behovet att tömma tarmarna. Fenomenet är ett utmärkt exempel på kopplingen mellan blåsan, matsmältningssystemet och hjärnan. För även om man kan hålla sig under en lång tid, så associerar urinblåsan hemkomsten med urinering och därmed aktiveras ett trängande behov som är svårt att kontrollera.
Andra förklaringar
Skramlandet av nycklar när man försöker öppna dörren för tankarna osökt till Pavlovs klocka. Betingade reflexer ligger bakom detta fenomen, precis som i Pavlovs experiment.
Du har förmodligen hört talas om den ryske psykologen Ivan Pavlov, som genomförde ett numera välkänt experiment med hundar. Varje gång han matade hundarna ringde han samtidigt en klocka. Efter en tid prövade han med att ringa klockan utan att ge hundarna någon mat. Han observerade då att hundarna utsöndrade saliv trots att det inte fanns någon mat.
Samma sak händer när du behöver tömma blåsan eller tarmarna. Hector Galvan, som är chef för psykologiinstitutet i Madrid, menar att vi associerar toaletten med vårt fysiologiska behov, och medvetenheten om våra fysiologiska förnimmelser aktiverar vår medvetenhet, vilken säger oss att vi behöver gå på toaletten.
Miljöförhållanden som bidrar till nyckeln i låset-syndromet
Ghei och Malone-Lee identifierade fyra olika miljöfaktorer som leder till urinträngning: morgonuppstigning, en nyckel i låset, en öppen kran och kyligt väder. De gjorde åtskillnad mellan trängning, en upplevelse av att man inte längre kan hålla sig, och egentlig inkontinens, då man kissar på sig. Enligt forskarna kan också oro och trötthet förvärra problemet.
Till exempel låter ljudet av rinnande vatten som när någon kissar på toaletten. När du hör ett ljud som låter som när du kissar, gör din hjärna en koppling som får muskeln i urinblåsan (detrusor) att dra ihop sig.
Vidare har tre forskare från Universidad Nacional de Colombia (Victor, O’Connell och Blavias) gjort en pilotstudie för att utvärdera vilka miljösignaler som skulle kunna fungera som stimuli med betingade reflexer i dessa situationer. Resultaten sammanfaller delvis med dem från Gheis och Malones studier. Överst på listan fann man det att stiga upp på morgonen, därefter det att vara på väg mot toaletten (88 %), på tredje plats noterade man det att ha en full blåsa (76 %) och på fjärde plats hamnade det att öppna dörren till sitt hem (71 %).
Tänk inte på toaletten
Man börjar märka att man behöver gå på toaletten när man har mellan 150 och 200 ml vätska i urinblåsan. När blåsan är full kan man få läckage om man nyser, hostar eller skrattar. Men man ska inte ge upp hoppet, för det går att kontrollera trängningen.
Allt du behöver göra är att lugna ner dig, släppa oron, sluta tänka på toaletten och avleda dina tankar. Allt detta hjälper dig att få kontroll på din blåsa. Samtidigt är det viktigt att du inte håller igen alltför ofta när du känner dig nödig, för det kan skada dina organ.
Till syvende och sist är det hjärnan som styr. Hjärnan är befälhavaren som modellerar, bygger och river ner verkligheter. Sinnet, hjärnan, känslor, tankar och alla kroppens system deltar i denna otroliga synergi.