Hur omotiverad närvaro påverkar arbetslivet

· 2 mars, 2019

Under ganska lång tid så har företaget drabbats av arbetare som inte kommer i tid till jobbet eller som inte kommer dit överhuvudtaget. Detta gör att företagen förlorar pengar, men nu har det antagit en ny form. En ny trend har uppstått som är värre än den förra: omotiverad närvaro.

Vad är detta för något? Omotiverad närvaro innebär att man spenderar mycket tid med att göra saker som inte är arbetsrelaterade. Det är ett problem som är associerat med balansen mellan det personliga livet och arbetslivet. De anställda måste ta barnen till skolan och ta hand om sjuka familjemedlemmar och så mycket mer.

Brist på motivation, frustration och dåliga relationer med medarbetarna är väldigt vanliga anledningar till att de anställda är frånvarande eller har en omotiverad närvaro. Den större skillnaden är att i det senare fallet så är de anställda på jobbet men de gör inte så mycket arbete.

Man som läser bok.

Vad orsakar omotiverad närvaro?

Den ekonomiska krisen har bidragit till den omotiverade närvaron. Rädslan för att bli av med jobbet har gjort att många omotiverade arbetare har låtit bli att jobba, även om detta innebär att de spenderar dagarna med att vara frustrerade och uttråkade. Många av dem tar långa lunchraster eller går ut och röker, samt använder internet för ändamål som inte är relaterade till jobbet, som exempelvis att spela spel.

Omotiverad närvaro påverkar inte bara företagets produktivitet, men även arbetarnas hälsa. Bristen på motivation och klara mål på jobbet kan ge upphov till depression. Samma sak händer med anställda som går till jobbet och är sjuka. Det är inte bara meningslöst att utsätta dina kolleger för smittorisker; det är också farligt.

”Många händer och hjärtan och sinnen bidrar till allas synliga framgångar”
Walt Disney

Vissa företag tvingar tyvärr sina anställda till att arbeta obetald övertid i utbyte mot att de inte blir avskedade. Detta är ett skamligt och tvivelaktigt beteende från en juridisk synpunkt. Men arbetaren accepterar detta p.g.a. att han eller hon är rädd för repressalier. Vi har därför att göra med situationer där en oetisk fördel går före sökandet efter alternativ som optimerar arbetarens tid och prestanda.

Kvinna som jobbar med laptop.

Finns det en lösning på omotiverad närvaro?

Omotiverad närvaro på jobbet har en lösning, men det kommer skapa problem om man är alltför strikt eftersom detta bara kommer göra de anställda stressade och ge dem ångest. Detta kommer bara få dem att undvika att jobba på andra sätt. Företag som är för strikta riskerar också att straffa personer som verkligen är motiverade.

Konkreta åtgärder som fokuserar på att att få feedback från de anställde kan ha mycket mer positiva effekter. Vi pratar om socialt erkännande, erkännande på gruppnivå och dessutom individuellt erkännande. Om medarbetarna upplever att deras arbete uppskattas så kommer de bli motiverade igen. Det är bra att företag framhäver då arbetarna gör något bra, och inte bara då de gör något dåligt.

Det kan också hjälpa med program som hjälper arbetaren att uttrycka sin kreativitet. I dessa fall vill vi att det ska förekomma en attitydförändring, och inte bara att arbetaren ska följa reglerna p.g.a. rädsla. Ju trevligare arbetsplatsen är, desto bättre kommer resultaten att bli.

Det är också bra att göra arbetstiden mer flexibel så att de anställda också kan sköta sitt familjeliv, vilket kommer ha en indirekt påverkan på hur motiverade de är. En anställning som låter arbetarna balansera sitt arbetsliv och familjeliv, som många anställningar gör nuförtiden, är utan tvekan till fördel. De anställda kommer vara tacksamma för detta, speciellt om företaget inte erbjöd denna möjlighet tidigare.

Om den anställde känner sig nöjd med sitt jobb så kommer det uppstå positiva förändringar. Det är mycket bättre att försöka hjälpa arbetaren att förbättra sin situation än att införa extrema åtgärder. 

  • Johns, G. (2010). Presenteeism in the workplace: A review and research agenda. Journal of Organizational Behavior. https://doi.org/10.1002/job.630
  • Aronsson, G., Gustafsson, K., & Dallner, M. (2000). Sick but yet at work. An empirical study of sickness presenteeism. Journal of Epidemiology and Community Health. https://doi.org/10.1136/jech.54.7.502