Posturalt ortostatiskt takykardisyndrom: Att leva med yrsel

Känner du dig yr när du går upp ur sängen? Upplever du takykardi när du reser dig upp från liggande ställning? Om du också ofta har migrän kan du lida av ett specifikt medicinskt tillstånd som vi ska kika närmare på här.
Posturalt ortostatiskt takykardisyndrom: Att leva med yrsel
Valeria Sabater

Skriven och verifierad av psykologen Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 19 april, 2023

Många individer upplever yrsel på en regelbunden basis. De är människor som i andras ögon verkar svagare. Det beror på att de, utan att riktigt veta varför, ofta svimmar eller tappar balansen. Faktum är att det kan vara något så enkelt som ett litet blodtrycksfall, värmen, att inte ha ätit frukost eller till och med att de drabbas av en simpel huvudvärk som gör att deras krafter sinar och som får världen att snurra. Dessa personer kan lida av posturalt ortostatiskt takykardisyndrom.

Detta tillstånd, som kan inträffa närsomhelst, har betydande effekter på den drabbade. Det är faktiskt ett försvagande symptom som påverkar många människors dagliga liv och begränsar deras liv i mer eller mindre utsträckning. Det kan uppstå på grund av olika medicinska tillstånd.

En sådan sällsynt sjukdom är underdiagnostiserad. Detta är posturalt ortostatiskt takykardisyndrom (POTS). Det kännetecknas av intensiv yrsel när de drabbade reser sig upp efter att ha legat ner en stund. Det händer till exempel när de vaknar och går upp ur sängen. Det är en plötslig yrsel som nästan slår dem medvetslösa i några sekunder.

Orsakerna till posturalt ortostatiskt takykardisyndrom är inte helt kända. Det kan dock uppstå efter en virussjukdom, graviditet, trauma eller operation.

Ledsen man som sitter på sängen
Det första som den som lider av posturalt ortostatiskt takykardisyndrom upplever när denne reser sig är dimsyn.

Posturalt ortostatiskt takykardisyndrom

Posturalt ortostatiskt takykardisyndrom (POTS) är en sällsynt sjukdom av okänt ursprung. Det innebär en dysfunktion i det autonoma nervsystemet. I själva verket minskar blodvolymen till hjärtat efter att den drabbade har legat ner.

Detta tillstånd åtföljs också av andra betydande symtom och tillhörande problem. Till exempel upplever mellan 30 och 40 procent av de drabbade också migrän. Vidare leder yrseln ofta till synkope (svimning). Detta kan i sin tur leda till att man slår sig eller till och med ådrar sig benfrakturer.

Idag får detta tillstånd alltmer uppmärksamhet, men inte tillräckligt. Regelbunden yrsel är särskilt vanligt hos kvinnor men beror inte nödvändigtvis på hormonella faktorer eller blodtrycksfall. Därför är adekvata diagnoser nödvändiga för att de mest exakta interventionerna ska kunna tillhandahållas.

Posturalt ortostatiskt takykardisyndrom kan också förekomma hos barn och ungdomar.

Hur visar sig det?

Posturalt ortostatiskt takykardisyndrom (POTS) ger en extremt omfattande och komplex klinisk bild. Faktum är att det är ett extremt begränsande tillstånd på grund av dess återkommande svimningsanfall. Symtomen är följande:

  • De drabbade upplever intensiv yrsel när de går från liggande till upprätt ställning.
  • När de reser sig upplever de extrem takykardi i cirka tio minuter.
  • De känner ett bultande i huvudet.
  • De upplever dimsyn.
  • När de sätter sig upp känner de omedelbart en överväldigande trötthet.
  • Deras rörelser blir tunga. Det är till exempel svårt för dem att gå och klä på sig.
  • De lider av gastrointestinala symtom.
  • De upplever illamående och kallsvettning.
  • Deras sömn är störd.
  • De upplever ökad ångest.
  • Mellan 30 och 40 procent av dem lider av migrän.

Vilka lider av denna sjukdom?

Som regel uppträder detta syndrom hos unga människor. Med det sagt kan barn och vuxna upp till 50 år drabbas av det. En undersökning gjord av University of Texas i USA visar att det är vanligare hos kvinnor på toppen av arbetslivet.

Vilka är orsakerna till posturalt ortostatiskt takykardisyndrom?

De exakta utlösande faktorerna för posturalt ortostatiskt takykardisyndrom är inte kända. Av denna anledning utvecklar man program och kliniska prövningar som patienter kan delta i för att underlätta både förståelsen av sjukdomen och sökandet efter effektivare interventioner.

För närvarande anser det vetenskapliga samfundet att huvudproblemet handlar om det ortostatiska tillståndet. De tror att det finns ett problem i de drabbades cirkulation när de förflyttar sig från en liggande position till en vertikal. Det finns ett antal hypoteser för denna process som har genererat en stor mängd forskning. De är som följer:

  • Förändringar i hjärtat och cirkulationsproblem.
  • En mutation i noradrenalintransportörgenen. I själva verket är detta en nyans som förekommer hos alla som lider av posturalt ortostatiskt takykardisyndrom.
  • Många kvinnor upplever sjukdomen efter graviditet eller operation.
  • Det kan också vara kopplat till menstruation och hormonella faktorer.
  • Det kan vara kopplat till autoimmunitetsproblem.
  • Vissa patienter utvecklar tillståndet efter en virussjukdom.
  • Att ha drabbats av psykiska trauman ökar risken för att utveckla tillståndet.
Kvinna som lider av posturalt ortostatiskt takykardisyndrom
Många människor kommer att lida kroniskt av posturalt ortostatiskt takykardisyndrom.

Interventioner finns

En av de vanligaste kliniska mekanismerna för att behandla posturalt ortostatiskt takykardisyndrom är att förbättra blodtrycket och ta hand om den kardiovaskulära hälsan. Men först och främst, och viktigast av allt, måste man utvärdera de individuella egenskaperna hos varje patient.

Det terapeutiska tillvägagångssättet är alltid multidisciplinärt, baserat på läkemedel och livsstilsförändringar. Efter en tid analyserar man patientens framsteg och följsamhet till interventionen. Därefter föreslår man eventuella nödvändiga förbättringar. Som regel är det möjligt att förbättra livskvaliteten för de drabbade. Å andra sidan är det en kronisk sjukdom som vi fortfarande har mycket att lära oss om.

Att leva med yrsel kan vara ett helvete. Därför måste detta tillstånd bli synligt så att ytterligare forskning och de bästa tillgängliga insatserna kan komma på plats.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Benrud-Larson, L. M., Dewar, M. S., Sandroni, P., Rummans, T. A., Haythornthwaite, J. A., & Low, P. A. (2002). Quality of life in patients with postural tachycardia syndrome. Mayo Clinic proceedings, 77(6), 531–537. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/12059122/
  • Bryarly, M., Phillips, L. T., Fu, Q., Vernino, S., & Levine, B. D. (2019). Postural Orthostatic Tachycardia Syndrome: JACC Focus Seminar. Journal of the American College of Cardiology, 73(10), 1207–1228. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30871704/
  • Cortez, M. M., Millsap, L., & Brennan, K. C. (2021). Synergistic but separable sensory changes in postural tachycardia syndrome and chronic migraine. Clinical autonomic research : official journal of the Clinical Autonomic Research Society, 31(2), 263–271. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC8043970/
  • Fedorowski A. (2019). Postural orthostatic tachycardia syndrome: clinical presentation, aetiology and management. Journal of internal medicine, 285(4), 352–366. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30372565/
  • Kim, H.J., Lee, J.O., Choi, J.Y. & Soo Kim, J. (2020). Etiologic distribution of dizziness and vertigo in a referral-based dizziness clinic in South Korea. Journal of Neuroly, 267, 2252–2259. https://link.springer.com/article/10.1007/s00415-020-09831-2#citeas
  • Low, P. A., Sandroni, P., Joyner, M., & Shen, W. K. (2009). Postural tachycardia syndrome (POTS). Journal of cardiovascular electrophysiology, 20(3), 352–358. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/19207771/

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.