Psykologins ursprung: Historik, förgrundsfigurer och modeller

Psykologins upprinnelse går flera århundraden tillbaka i tiden. Idag ska vi ta dig på en resa genom historien och utvecklingen av denna fascinerande disciplin. Du kommer att lära dig om några viktiga milstolpar och pionjärer som gjort psykologin till det den är idag.
Psykologins ursprung: Historik, förgrundsfigurer och modeller

Senaste uppdateringen: 02 maj, 2021

Idag anses psykologin vara en befäst vetenskap, även om den fortsätter att utvecklas och påverkas av många olika discipliner. Tack vare psykologin har vi fått en djupare förståelse för vårt kunnande och hjärnans sätt att fungera. Men har du någon gång funderat över psykologins ursprung?

Och hur är det med psykoterapin? Hur uppstod den? Som du kommer att se är dessa två begrepp nära förbundna med varandra. I dagens artikel ska vi berätta lite om de viktigaste milstolparna inom fältet psykologi. På så sätt får du en bättre inblick i psykologins ursprung, utveckling och nuvarande ställning. Låter det intressant? Läs då vidare!

Psykologins ursprung

Psykologin har en rik historia, som är fylld med fascinerande personer och händelser. Här ska vi fokusera på de viktigaste milstolparna i utvecklingen av det som vi idag kallar psykologi. Dessa har bidragit till att lägga grunden för psykologi och psykoterapi i allmän bemärkelse.

Bakgrunden till modern psykoterapi

När vi vill tala om psykologins ursprung måste vi göra en resa tillbaka till en tid då denna vetenskap ännu inte existerade. Det var någon gång mellan 400-talet och 300-talet f.Kr. som de första stamsamhällena bildades i Grekland och den antika världen. Vid den här tiden förklarade man allt som hänförde sig till människans psyke med övernaturliga metaforer och magi.

Folk trodde att fysiskt och psykiskt lidande berodde på att själen var besatt och exorcism var ofta den “behandling” som ansågs lämpligast. Trots att denna behandlingsmetod var nog så opassande (och ineffektiv), så banade den vägen för den moderna psykoterapin. Man ser redan här tecken på hur människor försökte kategorisera vissa tankar och beteenden som “onormala”. Under denna era framträdde också de första filosoferna, såsom Pythagoras, Platon och Aristoteles.

Aristoteles var en viktig förgrundsfigur inom psykologin

Hippokrates och Galenos

Lite senare kom Hippokrates (på 400-talet f.Kr.) och Galenos (på 100-talet e.Kr.). Hippokrates menade att sjukdom uppstår på grund av inre tillstånd i kroppen. Han lade fram teorin om de fyra kroppsvätskorna (humor på latin), som enligt honom korrelerade med människans olika temperament på följande sätt:

  • Blod. Ett sangviniskt temperament.
  • Slem. Ett flegmatiskt temperament.
  • Gul galla. Ett koleriskt temperament.
  • Svart galla. Ett melankoliskt temperament.

Hippokrates trodde att när dessa fyra kroppsvätskor stod i balans (crasia), så uppnådde man god hälsa. En obalans mellan de fyra kroppsvätskorna ledde istället till dyscrasia.

Galenos, å sin sida, sammanställde antikens medicinska vetande. Han gjorde åtskillnad mellan naturliga element (kroppsvätskor), övernaturliga element (sjukdom) och onaturliga element (miljö). Läkandet bestod i att förändra de naturliga elementen med hjälp av icke-naturliga element.

Medeltiden, renässansen och modern tid

Under medeltiden hävdade förespråkare för västerländskt religiöst tänkande att psykisk ohälsa var djävulens verk. Helige Augustinus skrev om hur andliga övningar kunde tjäna till att uppnå personliga förändringar genom bikt.

Senare, under renässansen, kom föreställningen om psykisk ohälsa att skiljas från föreställningen om demonisk besatthet. Det gjorde emellertid inget för att sätta stopp för övergreppen mot och förföljelsen av psykiskt sjuka personer.

I modern tid har Gassner gjort åtskillnad mellan övernaturliga och naturliga sjukdomar. Det var prästernas uppgift att behandla de förstnämnda, medan läkare behandlade de sistnämnda.

Uppkomsten av psykoterapi

Här kommer vi till psykologins ursprung, som går hand i hand med psykoterapins födelse. I perioden mellan 1800-talet och 1900-talet började teorierna om animal magnetism och hypnos att dyka upp. Och i slutet av 1800-talet använde F. Cobbe termen “psykoterapeut” för första gången i en av sina artiklar.

Det var Van Helmont som låg bakom teorin om animal magnetism eller mesmerism, och Mesmer presenterade grundlinjerna för teorin om magnetism. Hörnstenarna i dessa doktriner var elektricitet, magnetism och astronomi. Den huvudsakliga tanken var att en person kunde uppnå balans genom att återställa jämvikten i sina kroppsvätskor, som rubbats av sjukdom och psykisk ohälsa. Man trodde sig kunna behandla människor med magneter och därefter med deras egna kroppsvätskor.

“Lär dig alla teorierna, bemästra alla teknikerna, men när du rör vid en mänsklig själ, var bara en annan mänsklig själ.”

-Carl G. Jung-

Två olika hypnosskolor

Efter magnetismen kom hypnosen, som föddes ur sammansmältningen av den tidiga psykologiska behandlingen och psykoanalysen. Det fanns två huvudsakliga hypnosskolor: Nancyskolan (Lièbault och Bernheim) och Salpêtrière-skolan (Charcot och Janet). Faktum är att hypnos utgjorde den vanligaste behandlingsformen under 1800-talet. Hypnotisk suggestion, närmare bestämt.

Senare bidrog Binet (1889) till fältet med sitt arbete med hypnos och hysteri. W. James (1890) fastställde psykologins principer och J. Benedikt (1892) började behandla patienter i medvetet tillstånd.

Från den katartiska metoden till psykoanalys

Andra metoder från denna tidsperiod som hjälper oss att förstå psykologins ursprung är den så kallade “katartiska metoden” och psykoanalysen (vilken används än idag).

Det var Breuer som utvecklade den katartiska metoden, som i stort gick ut på att genom hypnos återuppleva och frigöra sig från sjukdomsframkallande emotioner kopplade till traumatiska händelser. Allt detta ägde rum före Freuds tid. När Sigmund Freud trädde fram på scenen introducerade han begrepp som överföring, resistens, tryckteknik, försvar osv.

Utvecklingen av psykoterapi och psykologins nuvarande ställning

Vi har nått fram till begynnelsen av det vi idag kallar psykoterapi. Wundt började skilja på vetenskaplig psykologi och tillämpad psykologi. Vid första världskrigets början fick psykoanalytiska och projektiva metoder ett uppsving, eftersom att folk var missnöjda med de psykometriska teknikerna. Under 1900- och 2000-talen ser vi följande utveckling:

  • 30-talet. De första arbetena med personlighet från Allen, Allport, Murray och Rogers m.fl.
  • 40-talet. Tillnärmningen av vetenskaplig psykologi och psykoanalys. Skinner och Wolpe utformade behaviorismen som en “praktisk och snabb problemlösning”.
  • 50-talet. Den humanistiska psykologin dyker upp som en social och filosofisk rörelse. Maslow blev berömd för sitt arbete med “tredje kraften”.
  • 60-talet. Kognitiva modeller gjorde entré med Ellis, Beck och Mahoney.
Modern psykologi bygger på en kombination av olika psykologiska riktningar

Psykologi idag

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att ett stort antal förgrundsfigurer, tekniker och förfaranden har satt sin prägel på utvecklingen av denna vetenskapliga disciplin.

Idag finns det mellan 250 och 300 psykoterapeutiska modeller. Men trenden går mot eklekticism, eller en blandning av olika teorier i ett försök att skapa ett gemensamt ramverk.

Detta utbud av metoder är på samma gång en akilleshäl och en styrka för den moderna psykologin. Samtidigt som den kan tillfredsställa många olika människors behov kan den också vara förvirrande och skrämmande.

Under senare år har antalet kognitiva modeller ökat. Behaviorismen lever kvar, humanismen har vunnit rotfäste och systemmodellen är fortfarande i utveckling (liksom andra).

“Psykologin kan inte tala om för människor hur de bör leva sina liv. Däremot kan den tillhandahålla dem de resurser de behöver för att åstadkomma personliga och sociala förändringar.”

Albert Bandura– 

It might interest you...
Vem var psykologins verkliga fader
Utforska SinnetLäs det Utforska Sinnet
Vem var psykologins verkliga fader

Många ser Freud som psykologins fader. Men sanningen är att titeln faktiskt tillhör en annan forskare; en som ville göra disciplinen till en vetens...



  • Bateman, A., Brown, D., Pedder, J. (2005). Introducción a la psicoterapia. Manual de la teoría y técnica psicodinámicas. Ed. Albesa. Barcelona.
  • Berstein, D. y Nietzel, M. (1982). Introducción a la Psicología clínica. McGraw Hilll. Madrid.
  • Botella, C. (1987). Introducción a los tratamientos psicológicos. Promolibro. Valencia.
  • Gondra, J. (1997). Historia de la Psicología. El nacimiento de la psicología científica. Madrid: Síntesis.
  • Hothersall, D. (1997). Historia de la Psicología. México: McGraw-Hill.