Relationell ramteori och mänskligt beteende

04 december, 2019
Enligt den relationella ramteorin så kan vissa egenskaper hos språket skapa lidande. En av dessa kan vara då vi bokstavligen talat tror det som våra tankar och känslor säger oss och handlar därefter.

Från den relationella ramteorins perspektiv har beteendet och språket en nära relation. Idag kommer vi prata om denna ramteori och dess koppling till mänskligt beteende.

Den relationella ramteorin (RFT) är en teori om språk och kognition som utgör en experimentell bas för acceptans- och åtagandeterapi (ACT).

Detta ramverk ger oss en funktionell förklaring för några av de saker vi upptäckt inom studien av kognition och språket. Det utgör även en grund för att studera fenomen i ett monistiskt sätt.

Det är en teori som försöker studera de s.k. “mentala processerna” på ett experimentell sätt.

Relationell ramteori och mänskligt beteende: koncept och egenskaper

För att förstå vad en relationell ram är så bör du först veta att människor inte bara lär sig av direkta erfarenheter.

De lär sig också indirekt genom att relatera till stimulin som är separerade från deras fysiska egenskaper. Detta tillagda lingvistiska värde hos stimulin är vad som skulle kunna sägas styra deras relationer och funktioner.

Kvinna som sitter i soffan.

Egenskaper hos den relationella ramen

Om man ska börja relatera och omvandla både kognition och språk så finns det tre egenskaper:

  • Ömsesidiga band. En relation mellan två stimulin involverar att man svarar på den ene i form av den andra vice versa. Om, i ett givet sammanhang, A är direkt relaterad till B, så finns det en derivat relation mellan B och A.
  • Kombinerade relationer. En av de definierande egenskaperna hos relationella ramverk har att göra med förmågan att ömsesidigt kombinera händelser. Om A på ett karakteristiskt sätt är relaterat till B och A är relaterat till C så hade även B och C varit relaterade.
  • Funktionsomvandling. Om ett stimuli har en funktion och sedan ett annat stimuli etablerar en relation med den i detta sammanhang så kommer deras funktion omvandlas av relation. Om någon exempelvis säger till dig att det finns en bättre och billigare produkt än den som du vanligtvis använder så kommer sannolikheten att du köper den att öka. Dess funktion har omvandlas av den etablerade relationen.

Typer av kontextuella sammanhang inom ramteori och mänskligt beteende

Ömsesidiga band, multipla kombinationer av band och omvandlingar av funktioner är komponenter som tillhör ett bredare relationellt svarsmönster.

Den relationella ramteorin kallar detta för relationella ramar. Experterna använder detta koncept för att förklara hur vi lär oss att associera baserat på hur stimulin relaterar till varandra.

Relationella ramar kan kombineras för att generera verbala regler som styr beteende. Denna process låter människor organisera, förutsäga och kontrollera hur konsekvenserna fås i relation till dess sammanhang.

Du kommer då att kunna förutsäga framtida situationer utan att ha behövt uppleva dem.

Viktiga konceptuella begrepp inom den relationella ramteorin

Varje inlärningssammanhang framhäver multipla stimulin som har förmågan att ta till sig värdet hos de nyckelbegrepp som styr utvecklingen av relationella ramverk. RFT skiljer på två undertyper i detta fall:

  • De som styr den typ av relation som specificerats (Crel). De mest anmärkningsvärda typerna är koordination, opposition, distinktion, jämförelse, spatial, temporär, kausal, hierarkisk och deiktisk.
  • Varje stimuli eller händelse kan ha multipla psykologiska funktioner. Utav denna anledning så kommer en andra klass med kontextuella ledtrådar Cfunc) att specificera vilka stimuli-funktioner som kommer omvandlas (Torneke, 2010).

En förklaring för det mänskliga lidandet

I detta teoretiska ramverk så kan man utröna att vissa språkegenskaper gör det psykologiska lidandet väldigt vanligt.

En av dem är förmågan att bokstavligen talat tro det som våra tankar och känslor säger oss och sedan bete oss i enlighet med detta.

Om en person ser sig själv som “värdelös” så kommer detta antagligen att begränsa personens attityd. Man kan ser hur många som ger upp mål som är inom deras räckvidd eftersom det tror att de aldrig kommer nå dem.

Typer av verbala regler inom relationell ramteori och mänskligt beteende

Den relationella ramverksteorin har gått djupare in på detta. Den har försökt förklara den verbala regleringens främsta typer (Luciano och Wilson, 2002):

Samtyckesregler

I dessa typer av regler så uppnås konsekvenserna genom att man samtycker med dem. Den person som genererade regeln applicerar konsekvenserna.

Detta är ett beteende som till stor del avgörs av vad det som det kulturella sammanhanget anser vara lämpligt. Om en mamma exempelvis säger “Om du inte äter din mat så kommer jag att straffa dig”.

Spårregler

Det här är verbalt reglerat beteende som vägleder människan till att uppnå specifika stärkande stimulin inom ett givet sammanhang. Dessa har ett direkt samband med de konsekvenser som beteendet producerar.

Till exempel “Om du äter så kommer du inte att vara hungrig och du kommer må bättre”. I det här fallet beror konsekvenserna på matens egenskaper.

De är därför oberoende av den person som har lagt fram regeln.

Förstärkande principer

Detta är en omvandling av funktioner som avgör huruvida verbala stimulin, föremål och även händelser har ett förstärkande värde.

Det är dock viktigt att man är medveten om att de alltid fungerar tillsammans med reglerna gällande samtycke och spårning.

Förstärkning är en verbal regel som förändrar styrkeegenskaperna hos ett stimuli som fungerar som en konsekvens.

Eller med andra ord så ökar den eller minskar den sannolikheten att ett sådant stimuli kommer påverka vårt beteende.

Låt oss säga att du exempelvis går förbi en glassaffär med några vänner, och en av dem plötsligt säger “Jag skulle gärna vilja ha en glass!”.

När du hör det så kan du nästan känna smaken av glass, och chanserna ökar därför att du köper en.

Beteendemönster som avgörs av verbala regler

Verbala regler gör att vi kan styra vårt beteende, beroende på vilket socialt sammanhang det handlar om. De kan dock även ha andra effekter:

  • En stel användning av samtyckesreglerna innebär att individen inte är känslig för sina handlingar i ett socialt sammanhang. Ett exempel hade varit: “Du måste lida mycket för att vara en bra mor”. Stelheten i denna utsaga hade därför begränsat modern från att kunna försvara sina grundläggande rättigheter.
  • Spårregler avgör beteende som försöker uppnå fördelar på kort sikt. Detta implicerar dock ofta formation av korrekt beteende, vilket i sin tur hade förbättrat den personliga utvecklingen ännu mer. Ett exempel på detta hade kunnat vara någon form av uppfattning att man måste använda mediciner för att lugna ner sig på något sätt, men utan att tänka på de långvariga konsekvenserna av detta.
  • Förstärkande regler fungerar i koordination med en stel och kontraproduktiv övervakning av regler. De kan specificera icke-emotionella funktioner inom personliga omständigheter, som exempelvis “Att oroa sig gör det omöjligt att leva” eller funktioner för konstant och icke-nåbara emotionella tillstånd, såsom “Om du är lycklig så är du frisk”.
Man som funderar.

Bidrag och fördelar hos ramteori och mänskligt beteende

Den relationella ramteorin har lett till utvecklandet av ett analytiskt system som för med sig flera fördelar:

  • Det är ett enkelt tillvägagångssätt som är baserat på relativt få grundläggande principer och koncept för att förklara språkets fenomen och kognition.
  • Den låter oss utföra en studie rörande det mänskliga språket tillsammans med de processer som det utgörs av och vars definition är noggrant specificerad.
  • Den har ett brett spektrum och erbjuder troliga förklaringar och nya empiriska tillvägagångssätt gällande ett brett spektrum av mänskliga beteenden.

Dessa principer kan observeras direkt, speciellt under labbförhållanden. Experterna har utsatt den för flera empiriska test, och den har klarat av dem alla.

Den kliniska applikationen har visat sig vara effektiv och många potentiella användningsområden håller fortfarande på att utvecklas.

  • Barnes-Holmes, D., Hayes, S. C. y Dymond, S. (2001). Self and self-directed rules. En S.C. Hayes, D. Barnes-Holmes y B. Roche (Eds.), Relational Frame Theory: A Post-Skinnerian account of human language and cognition (pp.119-139). Nueva York: Plenum Press.
  • Barnes-Holmes, D., Hayes, S. C. y Roche, B. (2001). The (not so) strange death of stimulus equivalence. European Journal of Behaviour Analysis, 1, 35-98.
  • Beck, A., Rush, A.J., Shaw, B.F. y Emery, G. (1979). Cognitive therapy of depression. Nueva York: Guilford Press.