Thanatos: reflektioner om dödsdriften

15 september, 2019
I den här artikeln kommer vi prata om thanatos – dödsdriften, som är en teori som utvecklades av Freud.

Det är få saker som är lika mörka som det som psykoanalysen kallar för dödsdriften. Enligt våra reflektioner om dödsdriften är den alltid destruktiv, inte vår fiende så länge som vi lär oss att hantera den på rätt sätt.

Vissa livserfarenheter kan kännas förödande. De fyller oss med en stor tomhet som kommer från idén att allt är förlorat.

Vid dessa tillfällen så blir dödsdriften starkare, som om den på något sätt drar nytta av vår tendens att återgå till att vara ”inget”.

Enligt psykoanalysen – ett forskningsfält som grundades av Sigmund Freud och som betonar det undermedvetna – leder alla mänskliga drifter till handling.

De har en egen kraft som får oss att handla på ett eller annat sätt. Dess mål är att uppfylla den upphetsning som den har orsakat.

Denna upphetsning är associerad med ett visst organ i kroppen och det föremål som har gett upphov till upphetsningen.

I den här artikeln kommer vi visa dig att drifter inte alltid nödvändigtvis är sexuella och att ”dödsdriften” är något som vi behöver.

Vi kommer även visa dig vad dödsdriften handlar om, varför den kallas Thanatos, hur den manifesterar sig i våra liv och varför det inte alltid är något negativt.

Kvinna vid vägg.

Reflektioner om dödsdriften: vad är den?

Thanatos, eller dödsdriften, är en undermedveten impuls som driver oss mot absolut vila, eller med andra ord icke-existens. Den driver oss mot att förstöra oss själva, att bli totalt utplånade.

Det är ett koncept som går hand i hand med vår önskan att leva, vilket är den totala motsatsen: önskan att bli skapad.

Faktumet att thanatos är en förödande kraft innebär inte att detta alltid är något negativt. Det innebär inte heller att våra liv alltid är positiva.

Reflektioner om dödsdriften: dess manifestationer

När det gäller psykoanalys så finns det vissa koncept som skrämmer oss p.g.a. deras komplexitet. De kommer därför många gånger inte att appliceras.

Här är några sätt som den manifesterar sig på:

Aggressivitet

Då vi blir aggressiva så kan detta leda till att man förstör andra personer eller oss själva. Vi försöker hela tiden att orsaka skada.

Faktum är att Sigmund Freud i sin bok Civilisationen och dess Missnöje föreslår att aggressiviteten är det största hindret för kulturens utveckling.

Mentalsjukdom

Vissa mentala sjukdomar kan leda till självskadebeteende. Ett klart exempel på detta är borderline personlighetsstörning.

Projicering

Detta är en försvarsmekanism som vi använder för att projicera det som drabbar oss på andra personer.

Obehag

Då vi inte tycker om något eller då det förekommer något som ger oss ångest så manifesterar sig dödsdriften.

Andra principer

Dödsdriften är också relaterad till andra principer. Den är relaterad till verklighetsprincipen, som är den som hjälper oss att reglera våra liv.

Nöjesprincipen är å andra sidan relaterad till uppfyllandet av behov.

Det är så vi lever i samhället. Freud menade till och med att det även är relaterat till principen med nirvana – konceptet för tomhet, total vila och döden.

Man som är bedrövad.

Reflektioner om dödsdriften: den är något positivt

Thanatos kan få oss att gå mot självförstörelse, men dess influens är inte alltid negativ. Å ena sidan så blir människan mer motståndskraftig av situationer där han har försökt förgöra sig själv.

Å andra sidan så är dödsdriften även relaterad till vila, vilket är extremt viktigt för vår överlevnad.

Om vi tänker på det på detta sätt, som något som hjälper oss att anpassa oss, så kommer vi eliminera de mörka konnotationerna.

Men hur hjälper det oss att anpassa oss? P.g.a det enkla faktumet att det många gånger gör att vi kämpar och försvarar oss själva. Freud relaterade även detta till orgasmens ögonblick.

Å ena sidan driver livet oss mot sexuell tillfredsställelse, men å andra sidan kan thanatos relaterat till det tillfälle då man återvänder till vila efter en ansträngning.

Dödsdriften låter oss även separera oss själva från föremål. Detta låter oss ha en identitet, vara autentiska och undvika alltför mycket kontakt med dessa föremål.

Thanatos är därför både destruktiv och reparerande.

  • Freud, S. (1976/1920). Más allá del principio del placer. Obras completasBuenos Aires: Amorrortu.
  • Freud, S. (2016). El malestar en la cultura. (Vol.328). Ediciones Akal.