Sammanträffanden och möjligheter

31 oktober, 2019
Läs allt om sammanträffanden och möjligheter i den här artikeln!

Vissa sammanträffanden och möjligheter går längre än bara slumpen för många personer.

Det är ödet som lägger fram en rutt med synkroniserade bitar som ofta förvånar oss eftersom det inte finns någon logisk förklaring för varför det händer.

Alla har upplevt detta någon gång. Även om vetenskapen ifrågasätter vikten av sådana händelser så finns det en annan sida som ingen kan förneka.

Sammanträffanden för med sig värdefulla möjligheter att reflektera över oss själva och vår omgivning. T.ex. då vi plötsligt stöter på den där barndomsvännen när han går in i bokaffären för att köpa samma bok som vi.

Det gör definitivt att världen stannar till en stund och vi kan glömma bort all press och alla rutiner under ett tag.

Denna typ av överraskning är ett fantastiskt avbrott från vår verklighet, där vi kan begränsa oss själva till att uppskatta en sådan händelse. Det är ett ögonblick där vi kan låta oss omfamnas av det oförutsedda.

En tid för magi.

Det finns dock något mer relevant bortom denna nyans: varje sammanträffande är dörren till en möjlighet.

Det är ödets gnista som alla måste tolka med öppenhet, intuition och kreativitet för att kunna förstå vad som händer och utvecklas.

Vad säger vetenskapen om sammanträffanden och möjligheter?

Väg och kosmos.

Josh Tenenbaum från MIT:s fakultet för kognitiva vetenskaper menar att sammanträffanden är en konstig paradox. Å ena sidan så verkar de först vara irrationella.

Det kan verka motsägelsefullt men forskningen har alltid haft ett stort intresse för denna typ av händelser.

Matematikerna Persi Diaconis och Frederick Mosteller utförde en studie 1989 för att beskriva vilken metod som man skulle matcha med sammanträffanden.

De demonstrerade att även då viktiga sammanträffanden uppstår med låg frekvens så händer de ändå. De tog även upp något annat, vilket är att sammanträffanden beror på vem som observerar händelsen.

Med andra ord så är det bara de personer som kan uppskatta sammanträffanden som kan omvandla dem till möjligheter för att dra nytta av vad livet har att ge oss. Carl Jung kallade detta synkronisiteter.

Enligt denne schweiziske psykiatriker har vissa händelser anslutningar mellan varandra, och inte nödvändigtvis p.g.a. orsak och verkan. Det finns gånger då externa händelser uppstår i enlighet med våra interna känslor och behov.

Sammanträffanden är möjligheter att reagera

Marc Holland är psykolog och en av författarna till boken Synchronicity: Through the Eyes of Science, Myth och The Trickster. Han har ett intressant perspektiv gällande detta ämne.

Han säger att anledningen till att dessa fenomen uppstår är att de får oss att känna något. Att alla dess händelser har en påverkan och får oss att reflektera djupt rörande livets mysterier.

Här är ett enkelt exempel. För några månader sedan träffade du på en person som du var attraherad av under en kurs. Du hade inte någon möjlighet att prata med den här personen.

Nu, några månader senare, så känner du fortfarande igen personen och träffar på vederbörande i affären.

Du blir först förvånad över detta sammanträffande. Därefter uppstår den rastlöshet och de undertryckta känslor som gör att du inte vet hur du ska reagera.

Att inte göra något innebär att man missar en möjlighet. Anledningen till detta är att en icke använd matching är som ett oöppnat brev. Du vet aldrig vad ödet har att ge dig.

Skapas sammanträffanden och möjligheter?

Personer som håller tomtebloss.

För ett antal år sedan skapade många psykiatriker, läkare, vetenskapsmän, ekonomer och journalister runt om i världen något som de kallade för The Serendipity Society.

Målet är ganska enkelt. Allt de vill är att förstå fenomenet med sammanträffanden.

Det som händer framför oss beror på vår personlighet, öppenhet och nyfikenhet. På en persons förmåga att observera och uppskatta meningsfulla händelser.

En person som sällan tittar sig omkring, som sällan förändrar sin rutin och som inte har ett flexibelt sinne kommer aldrig kunna uppskatta detta fenomen.

Detta går i linje med idén hos matematikerna Persi Diaconis och Frederick Mosteller. De insisterade med att det beror på vem som betrakta det som händer.

Carl Jung å andra sidan försvarade teorin med unus mundus (Latin för ”en värld”).

Han hävdade att de psykiska och materiella världarna är en och samma entitet. Att observatören och den verkliga världen är samma sak.

Slutsatser

Något som forskarna inte förnekar, utöver Jungs teorier, är att sammanträffanden uppstår eftersom vi ibland gör dem möjliga.

Om en forskare inte experimenterar med vissa ämnen så kommer de fantastiska möjligheterna inte att uppstå.

Om vi alltid stannade hemma och inte tittade på världen med nyfikenhet och öppenhet så hade vi inte kunnat uppskatta chansernas magi.

Kom dock ihåg den här regeln: sammanträffanden händer så att du kan dra nytta av de möjligheter som de ger dig.

  • Diaconis, P., y Mosteller, F. (1989). Métodos de estudio de coincidencias. Revista de la Asociación Americana de Estadística , 84 (408), 853-861. https://doi.org/10.1080/01621459.1989.10478847
  • Holland Marc (2001)  Synchronicity Through the Eyes of Science, Myth, and the Trickster. Da Capo Press