SDQ-formuläret - en mätning av barns styrkor och svårigheter

11 augusti, 2020
SDQ-formuläret gör det möjligt att tidigt upptäcka psykologiska problem hos barn. Läs vidare för att lära dig mer!
 

Experter uppskattar att 15% av alla barn lider av någon form av psykologisk störning. Emellertid är det svårt att upptäcka dessa och ställa exakta prognoser, eftersom gränsen mellan kliniska symtom och handlingar och beteenden som inte är tecken på någon störning ofta är luddig. Det är här som SDQ-formuläret, som mäter barns styrkor och svårigheter, kommer in i bilden.

I denna artikel ska vi diskutera detta förträffliga redskap för att identifiera eventuella psykiska problem hos barn och ungdomar.

Barndomen är en kritisk period, då tidig upptäckt kan förhindra utvecklingen av olika störningar. Men det är också en bra tid att bygga upp barnets styrkor och färdigheter. Och det är just av detta skäl som detta omfattande formulär är en bra metod för att visa oss både barnets svagheter och styrkor.

Barndomen är en kritisk period då många färdigheter byggs upp

Hur SDQ-formuläret hjälper oss att tidigt upptäcka barns styrkor och svårigheter

SDQ (“Strengths and Difficulties Questionnaire”) är ett screening-test. Det betyder att dess syfte är att detektera tillstånd som kan föreligga. Efter att formuläret blivit ifyllt måste experterna styrka uppgifterna och utföra en grundlig utvärdering med hjälp av andra verktyg. Detta verktyg är dock ett mycket värdefullt preliminärt hjälpmedel.

 

Så vad är egentligen SDQ-formuläret? Det är ett enkelt formulär som består av 25 frågor indelade i fem olika skalor. Fyra av dessa bedömer svårigheter, medan den sista mäter prosocialitet. Testet lämpar sig för barn i åldrarna 4-16 år. Faktum är att det finns olika versioner som sedan kompletteras av föräldrar, lärare eller av barnen själva om de har tillräcklig kognitiv mognad.

Varje påstående har tre olika svarsalternativ: stämmer inte, stämmer delvis eller stämmer helt. På grundval av svaren erhåller man en viss poängsumma inom varje område som blir utvärderat, och också ett tal som återspeglar svårigheter totalt sett. Formuläret består av följande skalor:

Emotionella symtom

  • Barnet klagar ofta över huvudvärk, magsmärtor eller illamående.
  • Han eller hon bekymrar sig över många olika saker och verkar ofta rastlös eller orolig.
  • Han/hon känner sig ofta ledsen, modstulen eller gråtfärdig.
  • Barnet är nervöst och beroende av andra när det ställs inför nya situationer och han/hon tappar lätt tron på sig själv.
  • Barnet räds för många ting och blir lätt skrämt.

Beteendeproblem

  • Barnet får ofta raseriutbrott och är vanligen på dåligt humör.
  • Han/hon är i allmänhet lydig och har för vana att göra det vuxna säger. *
  • Barnet råkar ofta i slagsmål med andra barn eller bråkar med dem.
  • Det är vanligt att barnet ljuger eller fuskar.
  • Barnet stjäl saker hemma, i skolan eller på andra platser.

Hyperaktivitet kan visa måttet på barns styrkor och svårigheter

 
  • Barnet är rastlöst, hyperaktivt och har svårt att sitta still under långa perioder.
  • Han/hon är hela tiden i farten och ostyrig.
  • Barnet blir lätt distraherat och har tendens att snabbt tappa koncentrationen.
  • Innan barnet handlar tänker han/hon igenom situationen. *
  • Barnet avslutar det han/hon påbörjar och behåller koncentrationen. *

Problem med jämnåriga

  • Barnet är något av en enstöring och leker helst i ensamhet.
  • Barnet har minst en god vän. *
  • De andra barnen tycker i allmänhet om honom/henne. *
  • De andra barnen bråkar med på eller gör narr av honom/henne. 
  • Barnet kommer bättre överens med vuxna än med andra barn.

Skalan för prosocialitet

  • Barnet tar hänsyn till andra människors känslor.
  • Det händer ofta att barnet delar med sig med andra barn.
  • Barnet erbjuder hjälp när någon är sårad, upprörd eller sjuk.
  • Barnet behandlar yngre barn väl.
  • Han/hon erbjuder hjälp åt föräldrar, lärare eller andra barn.
Prosocialt beteende är bl.a. att kunna dela med sig

Hur man bedömer barns styrkor och svårigheter utifrån SDQ-formuläret

När experter utvärderar formuläret fäster de bara avseende vid de fyra första skalorna (och inte den som avser prosocialitet). Med hjälp av svaren kan de komma fram till ett “svårighetspoängtal” och detta avgör om det behövs en mer djupgående undersökning beroende på om någon avvikelse kan skönjas i barnets profil.

 

Poängtalet fastställs på följande sätt för varje påstående:

  • “Stämmer inte” motsvarar 0 poäng.
  • “Stämmer delvis” motsvarar 1 poäng.
  • “Stämmer helt” motsvarar 2 poäng.

För de frågor som markerats med en asterisk är det motsatsen som gäller: “stämmer inte” ger 2 poäng, “stämmer delvis” ger 1 poäng och “stämmer helt” ger 0 poäng.

Om ett barn uppnår ett poängtal på 16 eller mer anser experterna att barnet har någon form av emotionell eller känslomässig svårighet och att man behöver göra en grundlig utvärdering. Med andra ord är formuläret användbart för alla barn, antingen i skolan eller vid läkarkontroller.

På så sätt kan experter upptäcka eventuella problem som man annars skulle ha kunna missat, och fånga upp dem på ett tidigt stadium. Därigenom kan de göra lämpliga utvärderingar och diagnoser och därefter besluta om lämplig behandling. Följden blir att störningen får minimal effekt och begränsad utveckling samtidigt som man kan förebygga framtida problem.

 
  • Zubillaga, M., Rodríguez, Á. S., Hinojal, C. T., Serrano, A. C., & García, E. O. (2009). Uso del Cuestionario de Capacidades y Dificultades (SDQ) como instrumento de cribado de trastornos psiquiátricos en la consulta de pediatría de Atención Primaria. Bol Pediatr49, 259-262.
  • Castillo, M. (2018). Estudio estructural del Cuestionario de capacidades y dificultades (SDQ) en niños de 2 a 4 años de Montevideo y Canelones.