Sju skillnader mellan mental och emotionell hälsa

Vet du hur man skiljer ett emotionellt problem från ett mentalt? Beror den sorg du känner nu på ett tillfälligt obehag eller kan det vara depression? Lär dig hur du identifierar dessa olika omständigheter.
Sju skillnader mellan mental och emotionell hälsa
Valeria Sabater

Skriven och verifierad av psykologen Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 31 maj, 2023

Finns det några skillnader mellan mental och emotionell hälsa? Eller är det två sidor av samma mynt? Vi kan säga att skärningspunkten mellan båda områdena är 50 procent. Det mentala välbefinnandet inkluderar trots allt de fysiska och sociala dimensionerna och, naturligtvis, det som är relaterat till känslor. Det finns dock viktiga skillnader mellan den ena sfären och den andra.

Till exempel uttrycks emotionell hälsa i förmågan att förstå och reglera känslor. Men det inkluderar inte informationsbehandling eller tillstånd av kronisk oro. Å andra sidan kräver balans, tillfredsställelse och lycka en omfattande omsorg om både mental och emotionell hälsa och deras processer.

Människor som ofta har svårt att hantera sin ilska, rädsla eller osäkerhet uppvisar emotionella hälsoproblem.

Skillnader mellan mental och emotionell hälsa

Det finns en metafor som kan hjälpa oss att förstå dessa två aspekter. Faktum är att vi kan se mental hälsa som havet och emotionell hälsa som vågorna. Det första innehåller allt. Det har en enorm omfattning och täcker in en stor del av vad vi är. Men vågorna ger oss rörelse, känsla och riktning. De två elementen kan inte separeras, men vart och ett har sin egen dynamik.

Det finns individer som har god mental hälsa men som uppvisar samma känslomässiga reaktioner som ett treårigt barn. Att bli medveten om dessa typer av särdrag gör att vi kan fokusera på alla försummade områden och förbättra många områden i livet, såsom våra sociala relationer. Därefter kommer vi att utforska skillnaderna mellan mental och emotionell hälsa.

1. Mental hälsa handlar om hur vi tänker

Vissa människor hamnar i onda cirklar av irrationella, tvångsmässiga och begränsande tankar. Andra tror att hela världen konspirerar mot dem. Våra sätt att tänka och bearbeta verkligheten har en direkt koppling till vår mentala hälsa. Om dessa dysfunktionella mentala tillvägagångssätt upprätthålls över tid, uppstår mentala problem.

Ihållande uppfattningar som “Jag klarar inte av det här”, “Ingen älskar mig” eller “Allt kommer att gå fel”, är problematiska tankemönster. Detsamma gäller mer komplexa störningar där vanföreställningar eller totalt oorganiserade sätt att tänka förekommer.

2. Emotionell hälsa innebär att vara medveten om våra känslor och förstå dem

Känslor är de mentala processer vi upplever direkt efter att ha känt en emotion. Men vi är inte alla skickliga när det gäller att förstå vad vi känner och vad som finns inom oss. Är vi ledsna? Är vi arga? Vad är det som får oss att reagera som vi gör? God emotionell hälsa innebär att vi kan ta kontakt med våra känslor och identifiera dem.

3. Mental hälsa handlar om att fatta beslut och svårigheten att lösa problem

Ibland är hela världen komplicerad och vi kan inte fatta beslut. Dessutom kan vi inte ens lösa de enklaste problemen. Vi känner oss blockerade, kan inte fokusera och är oförmögna att möta vardagens utmaningar. Mental hälsa handlar om vår vilja och förmåga att fatta beslut och tänka på lösningar i alla situationer.

En undersökning gjord av University of New England i Australien visar att terapi baserad på problemlösning förbättrar studenters mentala hälsa.

Vi kan ha god mental hälsa men sakna goda emotionella färdigheter. I dessa fall bör vi stärka oss själva i utvecklingen av god emotionell intelligens.

Man som mår dåligt
Även om mental och emotionell hälsa delar gemensamma element, finns det nyanser som skiljer dem åt.

4. Emotionell hälsa involverar vår rädsla och osäkerhet

Undvikande beteenden och rädslor är två av skillnaderna mellan mental och emotionell hälsa. Till exempel är känslor som skam eller osäkerhet ofta begränsande. De är rotade i det emotionella universumet.

Att ryckas med av de svåraste känslorna utan att resonera, kanalisera och reglera dem betingar helt vår potential och vårt välbefinnande.

5. Mental hälsa handlar om hjärnprocesser och psykiska störningar

Mental hälsa har ett direkt samband med hjärnan och dess processer. Faktum är att vissa psykiatriska störningar, såsom schizofreni, uppvisar specifika förändringar på neurologisk nivå. En artikel publicerad i tidskriften Biological Psychiatry visar att tillstånd som bipolär sjukdom uppvisar kortikala och subkortikala abnormiteter.

Med andra ord är det vanligt att mentala störningar har ett djupare snarare än ett komplext substrat. Även om det emotionella området också kan förändras, involverar majoriteten av förändringarna problem i resonemang och tänkande och anmärkningsvärda förändringar i humör och beteende.

6. Emotionell intelligens och motståndskraft är grunden för den emotionella hälsan

Vi vet att bra hantering av och förståelse för våra emotioner stärker vårt välbefinnande. Dessutom hjälper det oss att bygga sunda relationer och uppnå mål. En av skillnaderna mellan mental och emotionell hälsa är att det senare är nära kopplat till emotionell intelligens.

Därför kommer en individ utan social kompetens eller god empati att ha extremt dålig emotionell hälsa. Detsamma gäller motståndskraft. Att inte kunna övervinna svårigheter eller se på livet på ett mer hoppfullt sätt påverkar verkligen vårt välbefinnande.

Enligt Daniel Goleman består emotionell intelligens av följande element. Vi borde träna dem dagligen.

  • Empati
  • Motivation
  • Sociala färdigheter
  • Emotionell självmedvetenhet
  • Emotionell självreglering

7. Mental hälsa innebär förändringar i personlighet och beteende

En anmärkningsvärd faktor är att varje förändring i personlighet kan tyda på ett mentalt hälsoproblem. Till exempel att bli mer apatisk, aggressiv, misstänksam eller impulsiv. Samma sak händer med beteende och vid utförande av handlingar som går emot vår hälsa, såsom självskadebeteende.

Kvinna i vatten
Om vi har några tvivel om huruvida vi lider av mentala problem bör vi söka psykologisk hjälp.

Hur vet du om du har ett mentalt eller emotionellt hälsoproblem?

“Jag känner mig ensam.” “Jag känner mig ledsen”. “Mitt liv är en katastrof”. Vi går alla igenom mörka stunder och upplever stort emotionellt lidande. Vid dessa tillfällen är det vanligt att vi undrar om vi har ett mentalt hälsoproblem. Vi vill återigen vara tydliga med att det finns extremt diffusa gränser mellan emotionell och mental hälsa. Men här är några nycklar för att skilja mellan dem.

Det emotionella lidandet som vi kan uppleva på grund av negativa händelser är inte kopplat till ett mentalt hälsoproblem. Att må dåligt när vi går igenom jobbiga händelser är faktiskt helt normalt.

Hur du tar reda på om du har att göra med ett mentalt eller emotionellt hälsoproblem

Vissa livserfarenheter genererar en hög nivå av psykisk smärta. De är de typer av viktiga händelser där lidande inte betyder en psykisk störning. Till exempel är en förlust, ett uppbrott eller att känna oro över att inte hitta ett jobb händelser kopplade till emotionell och inte mental hälsa. Om du försöker ta reda på om du lider av ett emotionellt eller mentalt problem, ska du överväga följande:

  • Tidsomfattningen. Har du spenderat månader på att inte kunna tänka klart med minnesproblem och riktigt negativa tankar?
  • Hur påverkar obehaget olika delar av ditt liv? Har du till exempel gått i veckor utan att sova ordentligt? Känner du dig apatisk och ledsen och oförmögen att gå till jobbet eller umgås?
  • Uppvisar du skadliga beteenden som du inte kan undvika? Till exempel missbruk, självskadebeteenden och utrensningsbeteenden?
  • Känner du att du inte har kontroll över verkligheten? Har du slutat intressera dig för saker som var viktiga för dig tidigare? Är det länge sedan du mådde bra med dig själv?

Alla ovanstående faktorer tyder på ett mentalt problem. Om du identifierar dig med någon av dem, bör du därför söka professionell hjälp.

Sammanfattningsvis kan vem som helst behöva hantera problem på det mentala eller emotionella området. Det är två sfärer som alltid går hand i hand. Med det sagt är det tillrådligt att du vet hur du särskiljer dem för ditt allmänna välbefinnande.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Abé, C., Ching, C. R. K., Liberg, B., Lebedev, A. V., Agartz, I., Akudjedu, T. N., Alda, M., Alnæs, D., Alonso-Lana, S., Benedetti, F., Berk, M., Bøen, E., Bonnin, C. D. M., Breuer, F., Brosch, K., Brouwer, R. M., Canales-Rodríguez, E. J., Cannon, D. M., Chye, Y., Dahl, A., … ENIGMA Bipolar Disorder Working Group (2022). Longitudinal Structural Brain Changes in Bipolar Disorder: A Multicenter Neuroimaging Study of 1232 Individuals by the ENIGMA Bipolar Disorder Working Group. Biological psychiatry91(6), 582–592. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/34809987/
  • Malouff, J. M., Thorsteinsson, E. B., & Schutte, N. S. (2007). The efficacy of problem solving therapy in reducing mental and physical health problems: A meta-analysis. Clinical Psychology Review27(1), 46–57. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0272735805001686?via%3Dihub
  • Stewart-Brown S. (1998). Emotional wellbeing and its relation to health. Physical disease may well result from emotional distress. BMJ (Clinical research ed.)317(7173), 1608–1609. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1114432/

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.