Stressreaktion: varför kroppen reagerar som den gör

24 mars, 2019
Människans stressreaktion är en komplex process, varvid kroppen försöker bibehålla balansen under påfrestande förhållanden

Vi har alla upplevt stress. Stress påverkar olika aspekter av vårt dagliga liv och kan även styra det i vissa avseenden. Men vet du vad kroppens stressreaktion är?

Stress uppkommer när tillräcklig utmattning drabbar olika kroppssystem till följd av långvariga eller dåligt reglerade reaktioner. Här syftar vi på allostatisk belastning, som är priset kroppen betalar för att anpassa sig till negativa omständigheter.

För att motverka detta har din kropp adaptiva processer som den aktiverar i stressfyllda situationer. Dessa processer syftar till att uppnå balans eller homeostas. Kroppen försöker alltid att återgå till ett jämviktsläge efter ha undergått en homeostatisk störning. Exakt hur går detta till? Läs mer så får du veta.

Stressad person med många valMänniskans stressreaktion

När kroppen varseblir stress utlöser den en rad fysiologiska och metaboliska reaktioner för att anpassa sig. Sådana reaktioner uppstår t.ex. när du motionerar. Dessutom gör de det lättare att utvärdera olika situationer. I stressiga lägen hjälper de dig att bli mer alert och vaksam, så att du kan fatta snabbare beslut.

Det första system som kroppen aktiverar är det autonoma nervsystemet. Därefter är det hypotalamus som tar vid för att integrera den sensoriska och emotionella informationen.

Hypotalamus aktiverar även den paraventrikulära kärnan, som i sin tur aktiverar de preganglionära neuronerna i ryggmärgen. Dessa neuroner aktiverar de sympatiska kedjeganglierna som höjer noradrenalinnivån i vissa organ.

Effekterna av en ökad utsöndring av noradrenalin vid stressreaktion

  • Ökad hjärtfrekvens.
  • Utvidgning av kranskärlen.
  • Avslappning av luftrörsmuskulaturen.
  • Snabb andning.
  • Perifer kärlsammandragning.
  • Glykogenolys (nedbrytning av glykogen) i levern.
  • Hyperglykemi (ökad blodsockerhalt).

Aktiveringen av de sympatiska kedjeganglierna leder även till en aktivering av adrenalkörtlarna. I sin tur ger detta upphov till en ökad utsöndring av såväl adrenalin som noradrenalin. Dessa båda hormoner aktiverar direkt icke-innerverade strukturer genom det sympatiska nervsystemet. De stärker även tidigare effekter av noradrenalin.

Effekterna av ökat adrenalin

  • Förhöjd hjärtfrekvens.
  • Kärlvidgning i muskler och hjärta.
  • Utvidgning av andningssystemet (vilket underlättar luftflödet i lungorna).
  • Ökad svettning (för att förhindra överhettning).
  • En minskning av icke-vitala fysiologiska processer (inflammation, matsmältning, reproduktion och tillväxt).
  • Stimulering av glykogenolys (glukosproduktion) i levern.
  • Blockering av insulinutsöndring och stimulering av glukagon i bukspottkörteln (höga glukosnivåer).

Vidare gör noradrenalinet att spottkörtlarna också utsöndrar ett oralt enzym som kallas alfa-amylas. Detta enzym hjälper till att spjälka kolhydrater och avlägsna bakterier i munnen.

Adrenalinets struktur

Hypotalamiska-hypofysära-adrenokortikala-axeln (HPA-axeln, eller stressaxeln)

När hypotalamus aktiverar den paraventrikulära kärnan medför det att vissa neuroner i denna kärna utsöndrar neurohormonet CRF till systemet som förbinder hypotalamus med adenohypofysen. I sin tur stimulerar detta produktionen av kortikotropinfrisättande hormoner i blodet.

Det kortikotropinfrisättande hormonet ACTH aktiverar bildandet av glukokortikoider, såsom kortisol. Kortisol är ett steroidhormon som reglerar metabolismen av kolhydrater, proteiner och fetter. Det stimulerar syntesen av glukos, förutom att det till del minskar cellernas glukosförbrukning, varvid blodsockerhalten stiger.

Glukokortikoider som glukos ger negativ återkoppling till hypotalamus och hypofysen. Därigenom reglerar de koncentrationen av såväl ACTH som CRF. Dessa hormoner inverkar även på immunsystemet och hippocampus.

Normalt frigör denna axel hormoner i enlighet med dygnsrytmens sömn-/vakenhets-perioder. Följaktligen är kortisolkoncentrationen högre på morgonen än på kvällen.

Så när kroppen har en stressreaktion förmedlar hypotalamus detta till det sympatiska nervsystemet. Följden blir att vissa effekter uppstår:

Effekterna av sympatisk aktivering:

  • Glykogenolys i levern.
  • Hyperglykemi.
  • Ökad andningsfrekvens.
  • Ökad hjärtfrekvens och förhöjt blodtryck.
  • Perifer kärlsammandragning och utvidgning av muskelkärl.
  • Förhöjd vakenhet och reaktionsförmåga.
  • Ökad muskelsammandragning.
  • Utvidgade pupiller.

Kroppens stressreaktionNeural kontroll av stressreaktion

Beroende på vilka stimuli som kroppen registrerar kan en stressreaktion följa två olika banor: systemisk eller psykogen.

Systemisk

  • Först och främst är dessa stimuli inte kopplade till en medveten process.
  • Det rör sig vanligen om fysiologiska hot (som exempelvis blödningar).
  • Direkt aktivering av den paraventrikulära kärnan i hypotalamus.

Psykogen

  • Stimuli förutsätter en medveten process.
  • Ingen omedelbar fara föreligger.
  • Indirekt aktivering av den paraventrikulära kärnan i hypotalamus.

Sammanfattningsvis kan vi säga att en stressreaktion uppstår när kroppen aktiverar en rad processer för att bibehålla balansen och motverka stressens oönskade effekter. Detta är ännu ett exempel på naturens otroliga vishet.

  • Kudielka, B. M., Hellhammer, D. H., & Wüst, S. (2009). Why do we respond so differently? Reviewing determinants of human salivary cortisol responses to challenge. Psychoneuroendocrinology, 34(1), 2-18.
  • Sandi, C. (2013). Stress and cognition. Wiley Interdisciplinary Reviews: Cognitive Science, 4(3), 245-261.
  • Valdés, M., & De Flores, T. (1985). Psicobiología del estrés. Barcelona: Martínez Roca, 2.