Illgärningsmän tror alltid det värsta om andra

Illgärningsmän tror alltid det värsta om andra
Gema Sánchez Cuevas

Granskad och godkänd av psykologen Gema Sánchez Cuevas.

Skriven av Edith Sánchez

Senaste uppdateringen: 20 december, 2022

Ingen är mer lojal och trogen än den svartsjuka personen. En person kan vara otrogen när det gäller åtrå, utan att faktiskt fullfölja detta med gärningar. Men faktum är att idén med otrohet inte passar in i deras sinnen. Det är därför som de ifrågasätter sin partner även när det inte finns någon anledning eller motiv till att göra det, och tror alltid det värsta.

På grund av tankemönster och handlingar som dessa säger folk att “illgärningsmän tror alltid det värsta om andra”.

Det går även bortom avundsjuka. Illgärningsmän tror alltid det värsta och dömer alla, men vad de egentligen gör är att projicera något om sig själva och sin självbild. Med andra ord ser de andra som om de tittade in i en spegel. De noterar saker hos andra som faktiskt är saker hos dem själva. De projicerar sina svagheter och styrkor på andra.

“Det sätt som vi behandlar oss själva på är även det sätt som vi behandlar alla andra på.”
-Miguel Ruiz-

Då vi säger att illgärningsmän tänker det värsta om andra så pratar vi egentligen om en undermedveten försvarsmekanism. Den mekanismen kallas “projicering”, och innebär att man ser det som man inte vill erkänna rörande sig själv hos andra.

Ansikte som segel

Försvarsmekanismer

Försvarsmekanismer är för det mesta undermedvetna strategier. Deras syfte är att skydda medvetandet från de tankar eller känslor som anses vara obehagliga. Det är som om folk hade en knapp som man automatiskt trycker på. Denna knapp täcker över allt som vi inte vill se. Vi slutar därför att titta på det helt, trots att det fortfarande finns där.

Var och en av oss har försvarsmekanismer. Vissa skapas vid en väldigt tidig ålder och andra mycket senare. De hjälper oss att bibehålla en viss balans och är varken bra eller dåliga i sig. Vissa personer är mer medvetna om de försvarsmekanismer som de använder, medan andra finner det väldigt svårt att erkänna dem.

Projicering är en försvarsmekanism. Projicering skyddar oss från den där obehagliga känslan där vi måste acceptera och ta ansvar för saker rörande oss själva som vi medvetet stöter bort. Vi kastar ut dessa saker omedvetet. Därefter projicerar vi dem på andra personer. Därför tror illgärningsmän alltid det värsta om andra.

Fågel som ansikte

Hur “illgärningsmän” dömer

På ett eller annat sätt så projicerar vi konstant något. Vi ser världen på vårt eget sätt. Vi läser alla verkligheten på vårt eget sätt, oavsett hur objektiva vi försöker vara. Tyvärr ser vi vissa aspekter samtidigt som vi är blinda för andra. Vi betonar vissa detaljer över andra. Då vi pratar om världen så pratar vi till stor del rörande oss själva.

Denna försvarsmekanism fungerar på olika sätt. Här är några exempel:

  • Affektiv projicering. Vi säger att någon hatar oss även då det är vi som hatar dem. Samma sak händer med kärlek och andra känslor.
  • Emotionell projicering. Vi säger att månen är “romantisk” eller att havet är “tyst och lugnt”. Månen är faktiskt ett föremål i solsystemet som inte känner. Samma gäller för havet. Det är vi som ser det på detta sätt.
  • Projiceringen av en nödvändighet. Detta är lite svårare att upptäcka. Det händer exempelvis då en person ger en bekant ett råd som personen inte har bett om. I detta fall så letar de antagligen efter någon som kan vägleda dem själva.
  • Projiceringen av personliga drag. Detta uppstår då vi dömer något som andra gör, även då det är något vi gör själva. Det är som när en far som röker anser det vara “dåligt” då han ser att hans barn röker. Illgärningsmän tror alltid det värsta om andra.

Vi ser inte bara projicering i isolerade exempel. Många gånger konstruerar vi även teorier som bara tar i beaktande vissa perspektiv. Det är vad som hände då den egocentriska mänskligheten inte kunde acceptera att jorden kretsade runt solen, och inte det motsatta.

Borg i håret

Att bli medveten om dina projiceringar

Ifall du blir medveten om dina projiceringar så kommer du känna dig själv bättre än de flesta gör. Om du vill göra detta så är det mest effektiva att upprätta distans för att erhålla ett objektivt perspektiv. Idén är att fånga in det som du verkligen känner.

Då du dömer någon spontant så bör du försöka pausa ett tag. Undersök vad detta dömande består av och vad du känner för det. Utvärdera anledningarna till varför du har dömt personen på detta sätt. Försök att reda ut vilka negativa känslor som är relaterade till ditt resonemang.

Denna lilla övning kanske visar dig hur du projicerar. Du kommer börja förstå uttrycket “illgärningsmän tror alltid det värsta om andra”. Inom dig själv kommer du hitta de egenskaper som du inte kan tolerera hos andra.

Detta kanske intresserar dig
Hur goda blir onda: Stanfords fängelseexperiment
Utforska Sinnet
Läs det Utforska Sinnet
Hur goda blir onda: Stanfords fängelseexperiment

"Lucifereffekten: Att förstå hur goda personer blir onda" är titeln på en bok av Philip Zimbardo. I den presenterar han Stanfords fängelseexperimen...


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Bailey, R., & Pico, J. (2022). Defense mechanisms. StatPearls. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK559106/
  • Ramachandran, V. S., & Jalal, B. (2017). The evolutionary psychology of envy and jealousy. Frontiers in psychology8, 1619.

Innehållet på Utforska Sinnet är endast för informations- och utbildningsändamål. Det ersätter inte diagnos, råd eller behandling av en fackman. I händelse av tvivel är det bäst att konsultera en pålitlig specialist.