Illgärningsmän tror alltid det värsta om andra

Granskad och godkänd av psykologen Gema Sánchez Cuevas.

Skriven av Edith Sánchez

Senaste uppdateringen: 29 februari, 2024

Ingen är mer lojal och trogen än svartsjuka personer. Man kan vara otrogen när det kommer till åtrå, utan att faktiskt följa upp detta med gärningar. Men faktum är att idén med otrohet inte passar in i deras sinnen. Det är därför som de ifrågasätter sin partner även när det inte finns anledning eller motiv till att göra det, och tror alltid det värsta. På grund av tankemönster och handlingar som dessa kan man notera att illgärningsmän alltid tror det värsta om andra.

Det går till och med bortom svartsjuka. Illgärningsmän tror alltid det värsta och dömer alla, men vad de egentligen gör är att projicera aspekter hos sig själva och sin självbild på andra. Med andra ord ser de andra som om de tittade in i en spegel. De noterar aspekter hos andra som faktiskt finns hos dem själva. De projicerar sina svagheter och styrkor på andra.

När vi säger att illgärningsmän tänker det värsta om andra så pratar vi egentligen om en undermedveten försvarsmekanism. Den mekanismen kallas “projicering” och innebär att man ser hos andra det som man inte vill erkänna hos sig själv.

Försvarsmekanismer

Försvarsmekanismer är för det mesta undermedvetna strategier. Deras syfte är att skydda medvetandet från de tankar eller känslor som anses vara obehagliga. Det är som om människor hade en knapp som man automatiskt trycker på. Denna knapp täcker över allt som vi inte vill se. Vi slutar därför att titta på det helt, trots att det fortfarande finns där.

Var och en av oss har försvarsmekanismer. Vissa skapas vid en väldigt tidig ålder och andra mycket senare. De hjälper oss att bibehålla en viss balans och är varken bra eller dåliga i sig. Vissa personer är mer medvetna om de försvarsmekanismer som de använder, medan andra finner det väldigt svårt att erkänna dem.

Projicering är en försvarsmekanism. Projicering skyddar oss från den där obehagliga känslan där vi måste acceptera och ta ansvar för saker rörande oss själva som vi medvetet stöter bort. Vi kastar ut dessa saker omedvetet. Därefter projicerar vi dem på andra personer. Därför tror illgärningsmän alltid det värsta om andra.

Hur “illgärningsmän” dömer

På ett eller annat sätt så projicerar vi konstant något. Vi ser världen på vårt eget sätt. Vi läser alla verkligheten på vårt eget sätt, oavsett hur objektiva vi försöker vara. Tyvärr ser vi vissa aspekter samtidigt som vi är blinda för andra. Vi betonar vissa detaljer över andra. När vi pratar om världen så pratar vi till stor del om oss själva.

Denna försvarsmekanism fungerar på olika sätt. Här är några exempel:

• Affektiv projicering. Vi säger att någon hatar oss trots att det är vi som hatar personen. Samma sak händer med kärlek och andra känslor.
• Emotionell projicering. Vi säger att månen är “romantisk” eller att havet är “tyst och lugnt”. Månen är faktiskt ett föremål i solsystemet som inte känner. Samma gäller för havet. Det är vi som ser det på detta sätt.
• Projiceringen av en nödvändighet. Detta är lite svårare att upptäcka. Det händer exempelvis när en person ger vänner och bekanta råd som de inte har bett om. I detta fall letar personen antagligen efter någon som kan vägleda denne själv.
• Projiceringen av personlighetsdrag. Detta sker när vi dömer något som andra gör, trots att det är något vi gör själva. Det är som när en far som röker anser det vara “dåligt” när han ser att hans barn röker. Det är ett typiskt exempel på att illgärningsmän alltid tror det värsta om andra.

Vi ser inte bara projicering i isolerade exempel. Många gånger konstruerar vi även teorier som bara tar vissa perspektiv i beaktande. Det var vad som hände när den egocentriska mänskligheten inte kunde acceptera att jorden kretsar runt solen istället för tvärtom.

Att bli medveten om dina projiceringar

Om du blir medveten om dina projiceringar kommer du känna dig själv bättre än de flesta gör. Om du vill göra detta är det mest effektiva att upprätta distans för att erhålla ett objektivt perspektiv. Målet är att fånga in det som du verkligen känner.

När du dömer någon spontant bör du försöka pausa ett tag. Undersök vad detta dömande består av och vad du känner inför det. Utvärdera anledningarna till att du har dömt personen på detta sätt. Försök att reda ut vilka negativa känslor som är relaterade till ditt resonemang.

Denna lilla övning kanske visar dig hur du projicerar. Du kommer börja förstå varför illgärningsmän alltid tror det värsta om andra. Inom dig själv kommer du hitta de egenskaper som du inte kan tolerera hos andra.