Vad abstrakt tänkande handlar om
Du har antagligen hört talas om abstrakt tänkande någon gång. Men vet du egentligen vad det är? I grunden handlar det om en typ av tänkande där du reflekterar över saker som inte förekommer i det utrymme där du befinner dig vid det tillfället. Därtill är det ett sätt att tänka där du reflekterar över generella koncept och principer, både i ditt dagliga liv och i akademiska eller yrkesrelaterade sammanhang.
Finns det några fördelar med abstrakt tänkande? Ja, enligt en studie utförd på universitetet i Amsterdam känner sig människor mer bemäktigade när de får möjligheten att tänka abstrakt. Detta visar att abstrakt tänkande ibland är att föredra framför konkret tänkande, vilket är mer begränsat.
Vill du lära dig mer om abstrakt tänkande? Nedan berättar vi hur det skiljer sig från konkret tänkande, varför man använder sig av det och vilka fördelar det ger. Läs vidare!
Abstrakt tänkande: vad är det och vilka fördelar ger det?
Enligt psykologin är abstrakt tänkande förmågan att begripa viktiga och vanligt förekommande principer. Detta hjälper dig att komma ihåg vissa aspekter av en viss situation, att förutse samt att planera inför framtiden. Det hjälper dig också att tänka symboliskt samt att dra slutsatser. Det är motsatsen till konkret tänkande, vilket, i detta fall, handlar om bokstavligt tänkande baserat på den nuvarande stunden och platsen.
Vad ger det för fördelar att tänka på detta vis? Som du kan se så hjälper det dig att se kopplingen mellan olika idéer, övertygelser och element i både den externa och interna miljön. Därtill hjälper det dig att uppfinna, skapa, föreställa dig, utveckla nya idéer, lära dig från det förflutna och reflektera över framtiden.
Denna typ av tänkande utgör dessutom en kognitiv förmåga. Närmare bestämt så är detta en av de sista kognitiva förmågorna som människor förvärvar på en evolutionär nivå.
Vi ska nu gå vidare och lära oss lite mer detaljer om denna typ av tänkande.
Vi börjar med några av det abstrakta tänkandets egenskaper.
Egenskaper
Dessa egenskaper handlar om formen, innehållet och funktionerna bakom denna typ av tänkande. Kortfattat så är abstrakt tänkande följande:
- Det fokuserar på element som inte finns närvarande (det sträcker sig bortom den miljö där du befinner dig nu).
- Tillåter dig att föreställa dig, skapa och uppfinna.
- Stimulerar reflektivt tänkande och djuptänkande.
- Hjälper dig att hitta olika betydelser och syften med en viss situation.
- Tillåter skapandet av intressanta och abstrakta idéer.
- Är ett hypotetiskt-deduktivt tänkande. Med andra ord så hjälper det dig att bygga hypoteser utan behovet att testa dem empiriskt.
- Är flexibelt, vilket betyder att det stimulerar diskussion.
Exempel
För att bättre förstå denna typ av tänkande, låt oss ta ett konkret exempel: en person som tänker på något annat än det som finns framför näsan på honom eller henne. Som en kontrast: Tänk dig en person som tänker på en specifik bok. Detta är inte abstrakt tänkande. Abstrakt tänkande är däremot när personen föreställer sig andra böcker som han eller hon inte ser framför sig i rummet.
Abstrakt tänkande är också när du tänker på böcker som du tycker representerar dig, eller böcker som du har läst, eller böcker som betytt mycket för dig. Som du kan se så har fantasin en stor del i abstrakt tänkande. När en konstnär tänker på vilka som skulle vara de bästa färgerna i en målning hon ska skapa, när en musiker tänker på vilken not som bäst avslutar hans symfoni, är det också abstrakt tänkande.
Låt oss titta på några andra exempel. En kompositör som använder sina idéer för att skapa texten till en sång, en matematiker som analyserar siffror för att dra en slutsats (på samma sätt som en fysiker slutleder meningsfulla samband från sina data) – allt detta är abstrakt tänkande. Du kanske inte har tänkt på det, men du använder dig själv dagligen av detta tänkande när du analyserar olika situationer som innebär att du måste tänka bortom det som är precis här och nu.
När tänker man abstrakt? Piagets hypotes
Den schweiziska epistemologen och biologen Jean Piaget (1896-1980) talade om abstrakt tänkande under sin tid. Han utvecklade till och med en hypotes som sade att abstrakt tänkande, liksom begreppet att resonera, är något som kommer i vårt sista utvecklingsstadium (stadiet för formella operationer). I själva verket så kallade Piaget abstrakt tänkande för “formellt tänkande” just för att han ansåg att det hör till detta utvecklingsstadium.
Stadiet för formella operationer påbörjas i åldern 11-15 år. Följande element är viktiga vid detta stadium:
- Hypotetiskt resonerande
- Abstrakt resonerande
- Systematisk problemlösning
- Abstrakt tänkande
Enligt Piaget är denna typ av tänkande nära kopplat till logik och förmågan att lösa problem. Detta är en av människans distinkta egenskaper, som skiljer människan från andra djur.
Hur du använder dig av det
Kan man använda sig av detta tänkande i det dagliga livet? Inom vilka områden? Tja, det kan vara väldigt användbart när det gäller din personliga utveckling, när det handlar om abstrakta områden såsom andlighet.
Å andra sidan så kan det också vara användbart inom områden såsom matematik och vetenskap, eftersom analytiskt resonerande kräver att man använder sig av abstrakt tänkande. Tänk på att för att man ska kunna förstå ett visst ämne eller en viss teori, behöver man kunna koppla det till det verkliga livet så att det blir mer praktiskt.
Skillnader mellan abstrakt tänkande och konkret tänkande
Vi sa i början av denna artikel att konkret tänkande är motsatsen till abstrakt tänkande. Men på vilket sätt skiljer sig dessa områden från varandra? Abstrakt tänkande hjälper dig att bearbeta, beskriva och omforma mental information. Konkret tänkande gör samma sak men då rörande objekt i den fysiska världen.
Å andra sidan, vilket vi också nämnt, är abstrakt tänkande hypotetiskt-deduktivt. Detta betyder att du kan skapa hypoteser utan behovet att testa dem empiriskt. Emellertid kan kunskap genom konkret tänkande endast formuleras genom direkta erfarenheter med fenomenen i fråga (detta kan då sägas vara en form av induktivt tänkande).
Abstrakt tänkande går från det generella till det specifika, vilket gör att man exempelvis kan formulera lagar och teorier. Konkret tänkande går däremot från det specifika till det generella. Och slutligen, abstrakt tänkande gör att man kan reflektera och debattera, eftersom det är ett flexibelt tänkande; med konkret tänkande möjliggörs inte dessa variationer eftersom det är ett tänkande baserat på det påtagliga och uppenbara.
Som du kan se använder vi oss av abstrakt tänkande inom alla möjliga områden och det har tydliga fördelar när det gäller att stimulera andra sorters tänkande såsom reflektion och resonemang. Det finns också flera andra typer av tänkande: konvergent, divergent, praktiskt, teoretiskt och bokstavligt. Men vilket är då det bästa? Alla och inget. Det bästa är alltid det som bäst passar uppgiften du vill utföra. Detta förklarar varför flexibilitet är en viktig fördel hos den mänskliga kognitiva förmågan.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Espino, O.G. (2004). Pensamiento y razonamiento. Pirámide.
- Garnham, A. y Oakhill, J. (1996). Manual de Psicología del Pensamiento. Ed. Paidós.
- Pagés, J. (1998). La formación del pensamiento social, pp. 152-164. En Pijal Benejam y Joan Pagés, Enseñar y aprender ciencias sociales, geografía e historia en la educación secundaria. Barcelona: ICE/Horsori.
- Piaget, J. (1986). Psicología evolutiva. Madrid: Editorial Paidós.