Arbetsminnet: lagerbyggnaden som aldrig avstannar

29 december, 2018

Vi alla använder arbetsminnet i våra dagliga aktiviteter och uppgifter. När vi räknar ut vad maten kommer att kosta i affären eller när vi gör anteckningar. När vi försöker räkna ut hur mycket rabatt vi får när det är 20% av normalpriset eller när vi för en konversation. Alla dessa uppgifter använder arbetsminnet. I och med det så kommer slutresultatet av dessa uppgifter påverkas av hur bra vårt arbetsminne fungerar.

Arbetsminnet, även kallat det operativa minnet, är ett slags korttidsminne som är ansvarigt för förvaring och tillfällig hantering av information. Detta typ av minne håller viss information aktuell i hjärnan och utför samtidigt komplexa kognitiva uppgifter med den. Vi kan kalla det för operationssalen i vår hjärna – den har utrymme både för patienten och den opererande kirurgen. Logiskt sätt beror resultatet på hur du lyckas med de två processer som utförs samtidigt.

Vad är huvudkaraktärsdragen för arbetsminnet?

Huvudkaraktärsdragen för arbetsminnet är:

  • Det har en begränsad kapacitet (mellan 5 och 9 artiklar).
  • Det är väldigt aktivt – det hanterar och förändrar information.
  • Det uppdaterar konstant sitt innehåll.
  • Det är nära sammankopplat med långtidsminnet. Det kan arbeta med information förvarad där samtidigt som det använder information förvarad i korttidsminnet.
Kvinna gör anteckningar

Vikten av arbetsminnet

Har du någon gång försökt säga ett telefonnummer högt för dig själv och när du sedan ska slå det tio sekunder senare så kan du inte komma ihåg det? Det är sådan stunder som vi förstår värdet av vårt arbetsminne i dagliga livet. Vi inser också hur viktigt det är att träna vårt arbetsminne och håla det ”i god form”.

Arbetsminnet är grundläggande när vi ska ta beslut och för att kunna utföra chefsuppgifter. Detta märks tydligast när det är något som verkligen kräver din uppmärksamhet och när du ska planera hur något ska utföras. Det är också involverat i hur du förstår tal – och skriftspråk då det håller varje ord aktivt, känner igen det och analyserar det semantiskt. Det kan också jämföra det med andra ord och kombinera det med information som är förvarad i en annan del av minnet eller med information som kommer in samtidigt genom andra sinnen.

Arbetsminnet är motorn till våran kunskap och vårt resonemang. Det är därför väsentligt för att kunna utföra mentala uppgifter som exempelvis dem som är relaterade till huvudräkning, logiskt resonemang och perceptuell motorstyrning. Det är också relaterat till när du ska lära dig olika saker som till exempel att läsa eller matematik. Någon som får en hjärnskada som leder till minnesproblem kan ha svårt att definiera ett ord eller säga om två ord har en fonetisk rytm.

Är korttidsminnet samma sak som arbetsminnet?

Korttidsminnet gör att du kan minnas en begränsad mängd information under en kortare tid. Det ses som en ”passiv lagerbyggnad” som är begränsat både i kapacitet och varaktighet. Å andra sidan så gör arbetsminnet att vi kan utföra medvetna kognitiva processer som kräver uppmärksamhet, granskning, organisation och att vi har kontakt med långtidsminnet.

Trots denna tydliga konceptuella skillnad så debatteras det just nu om arbetsminnet inte är detsamma som korttidsminnet. Många forskare att dessa två ”lagerbyggnader” är ett enda temporärt förrådssystem eller att de utgör ett sådant. De tillåter hjärnan att arbeta med information för att lösa eller utföra komplexa kognitiva uppgifter.

Men det finns även andra författare som tänker helt annorlunda. De anser att dessa två system är olika och har olika funktioner. Enligt dem så är korttidsminnet endast involverat i förvaring. De ser det som att arbetsminnet inte bara jobbar med förvaring, utan även hanterar och bearbetar informationen.

Hur arbetsminnet fungerar – den multikomponenta modellen

För att försöka förklara deras arbete så föreslog Baddeley och Hitch en unik modell som delade upp arbetsminnet i 4 undersystem eller specialiserade komponenter:

  1. Centralexekutiven: Denna är ansvarig för att övervaka, kontrollera och koordinera alla andra system. Den är inte involverad i förvaringsuppgifter. Den ses som ett slags övervakningssystem vilket gör att man kan ändra fokus (selektiv uppmärksamhet).
  2. Den fonologiska loopen: Denna gör att vi kan utöka vårt ordförråd. Den är väsentlig för att vi ska kunna utveckla andra intellektuella förmågor. Den är uppdelad i två system: det passiva fonologiska förrådet som innehåller verbal information, och den sub-verbala granskningen som ”uppdaterar” och underhåller den informationen.
  3. Det visuospatiala skissblocket: Denna del gör att vi kan uppfatta objekt, hitta ett hus eller spela schack. Även denna är uppdelad i två system: den synliga gömman och den inre skrivaren. Dessa utför samma funktioner som komponenterna i den fonologiska loopen.
  4. Den episodiska bufferten: Denna gör att information från den fonologiska loopen och visuospatiala skissblockets kan kopplas ihop, men också representationer från långtidsminnet.

Neuroanatomiska strukturer som är involverade i arbetsminnet

Arbetsminnet är inte lokaliserat i en speciell del av hjärnan. Det krävs att en speciell nervkrets aktiveras. Den sätts i rörelse av att prefrontala cortex aktiveras – området i hjärnan som är involverat i planeringen av komplexa beteenden, beslutstagande processen och hur man anpassar sitt sociala beteende efter olika situationer.

Arbetsminnet

När nyetableringen var avklarad så grundades deras arbete på samspelet mellan prefrontala cortex och olika områden av bakre cortex, tinningloben och bakhuvudet. 

  • Tinningloben tillåter förvaring och hantering av verbal information under kort tid (aktivitet i fonologiska loopen).
  • Bakhuvudsloben bearbetar visuell information (aktivitet i det visuospatiala skissblocket).

Kort och gott så kan man säga att vårt arbetsminne är ett aktivt temporärt minnesförråd. Tack vare vårt fungerande minne och dess kraft så kan vi förstå språk, läsa, utföra matematiska uträkningar, lära eller resonera. Vårt minne är verkligen fascinerande.

  • Koopmann-Holm, B., & O’Connor, A. J. (2017). Working memory. Working Memory. https://doi.org/10.4324/9781912282418
  • Baddeley, A. (2000). The episodic buffer: A new component of working memory? Trends in Cognitive Sciences. https://doi.org/10.1016/S1364-6613(00)01538-2
  • Baddeley, A. (2003). Working memory: Looking back and looking forward. Nature Reviews Neuroscience. https://doi.org/10.1038/nrn1201
  • Klingberg, T. (2010). Training and plasticity of working memory. Trends in Cognitive Sciences. https://doi.org/10.1016/j.tics.2010.05.002
  • Eriksson, J., Vogel, E. K., Lansner, A., Bergström, F., & Nyberg, L. (2015). Neurocognitive Architecture of Working Memory. Neuron. https://doi.org/10.1016/j.neuron.2015.09.020