Att drabbas av aptitlöshet: vad beror det på?

En del sjukdomar kan skapa aptitlöshet, men detta symptom kan också uppstå när man går igenom svåra eller stressande situationer i livet. Lär dig mer om några av de vanligaste orsakerna.
Att drabbas av aptitlöshet: vad beror det på?

Senaste uppdateringen: 05 juli, 2021

Säkert har du någon gång upplevt plötslig eller gradvis aptitlöshet. Detta är ett vanligt symptom som kan uppstå vid vissa specifika perioder i ditt liv. Men om du återkommande drabbas av aptitlöshet, eller tillståndet sitter i en längre tid, är det viktigt att du uppsöker en läkare så att du inte riskerar att din hälsa påverkas.

I denna artikel ska vi ta upp några av de möjliga orsakerna som kan ligga bakom aptitlöshet. Som du kommer att få se, finns det både medicinska och psykologiska orsaker (i vissa fall kan det vara en kombination av de båda).

Att drabbas av aptitlöshet: vad beror det på?

Innan vi dyker ner i de olika orsakerna bakom varför man kan drabbas av aptitlöshet, ska vi förklara vad detta tillstånd egentligen innebär. I grunden handlar det helt enkelt om att lusten att äta minskar eller försvinner. I vissa specifika fall kallar vi en onormal förlust av aptiten för anorexi. Detta är dock en ätstörning och är inte samma sak som den aptitlöshet vi tar upp i denna artikel.

De flesta kan drabbas av aptitlöshet någon gång i livet, och detta är ingenting man behöver oroa sig för. Det kan exempelvis vara en effekt som uppstår när går igenom en stressig period. Men när du upplever detta tillstånd frekvent eller längre perioder, kan det däremot leda till att du blir sjuk. När detta händer är det alltså bäst att uppsöka en läkare som kan utvärdera din specifika situation.

Vad är det som gör att man drabbas av aptitlöshet? Vi ska gå igenom några vanliga orsaker till detta tillstånd. Hur det än föreligger, bör varje enskilt fall bli personligt utvärderat.

Infektionssjukdomar

Vissa infektionssjukdomar gör att vi drabbas av aptitlöshet, särskilt sådana som drabbar matsmältningssystemet, och på så vis minskar lusten att äta.

Vissa av dessa sjukdomar kan uppstå på grund av matförgiftning. Å andra sidan kan vissa livsmedelsintoleranser, såsom känslighet mot laktos och gluten, också leda till att aptiten minskar.

Intensiv känslomässig stress

Som vi nämnde ovan så kan man under stressande perioder i livet också drabbas av allvarlig aptitlöshet. Känslomässig stress kan å sin sida uppstå av en massa olika saker. Till exempel kan det uppstå på grund av en flytt till ett annat land, att man byter jobb, att man förlorar en närstående, ett uppbrott i en relation, att man blir förälskad, att man bli förälder osv. Som du kan se så kan både positiva och negativa situationer skapa känslomässig stress.

Man kan drabbas av aptitlöshet under stressiga perioder

Biverkningar av vissa läkemedel

Aptitlöshet kan också uppstå som en biverkning av vissa läkemedel, såsom bantningsmedel eller psykostimulantia (till exempel ADHD-mediciner)

Vissa sjukdomar

Vissa sjukdomar kan också göra att man drabbas av aptitlöshet som en sidoeffekt. Enligt en studie utförd av Domínguez, Nold, Llorente och Ramírez (2011) vid Superior Institute of Medical Sciences i Santiago, kan njursvikt, hjärtsvikt, hepatit och vissa andra sjukdomar, och även HIV, skapa denna effekt.

En annan sjukdom där detta är ett vanligt symptom är cancer. Ibland kan man drabbas av aptitlöshet i de senare stadierna av denna sjukdom. I andra fall kan symptomet komma i de tidigare stadierna.

Mentala störningar

Vissa mentala störningar kan också ligga bakom att man drabbas av aptitlöshet. De vanligaste är bland annat depression, dystymi, anorexi, ångeststörningar och schizofreni.

Vissa sinnesstämningar

Enligt en studie utförd av Baena, Sandoval, Urbina, Juárez och Villaseñor (2005), kan låg sinnesstämning också leda till att en person drabbas av aptitlöshet. Detta kanske du själv också har märkt – att när du känner dig nere, har du mindre lust att äta. Samtidigt kan vissa tvärtom uppleva det motsatta vilket gör att de äter mer när de är nedstämda.

Ålderdom

Ålderdom är en period i livet då det också är vanligt att man drabbas av aptitlöshet (Bofill, 2005). I dessa fall kallas symptomet för hyporexi (vilket är samma benämning då detta inträffar hos barn).

En orsak som kan förklara varför hyporexi uppstår bland äldre människor är å ena sidan att många med åldern får en minskad förmåga att att uppfatta lukter och smaker jämfört med då de var yngre. Å andra sidan kan det också uppstå som en effekt av vissa sociala och personliga omständigheter (såsom en förlust av någon närstående, att man känner sig ensam eller övergiven samt som biverkningar av vissa mediciner).

Ålderdom kan vara en orsak till att man tappar aptiten

Årstiden kan vara en orsak till att man drabbas av aptitlöshet

Många tenderar att uppleva minskad aptit på sommaren. Detta beror på att kroppen under denna varmare årstid inte behöver lika mycket mat för att hålla sig varm (till skillnad mot under vintern). Därutöver minskar ämnesomsättningen vanligen ner under varmare klimat, och därigenom blir aptitlöshet en normal följd.

Vad händer däremot under vintern? Jo, vi känner oss hungrigare för att våra kroppar behöver mer näring för att bibehålla värme, dvs. behöver mer energi för att upprätthålla en normal kroppstemperatur.

Att drabbas av aptitlöshet: lyssna på din kropp

Som du kan se så finns det många olika orsaker till varför du kan drabbas av plötslig, minskad, tillfällig eller långa perioder av aptitlöshet. Det är alltså allt från intensiva eller negativa känslomässiga tillstånd till stressiga situationer till fysiska eller mentala sjukdomar som kan ligga bakom.

För att undvika riskera hälsan, är det viktigt att du är uppmärksam på din kropp. Du bör vara uppmärksam på olika symptom, sjukdomar och humör. Detta gör det lättare att förstå när du behöver be om hjälp.

It might interest you...
Hur du för en humördagbok
Utforska SinnetLäs det Utforska Sinnet
Hur du för en humördagbok

Att föra en humördagbok är för många något positivt. Det fanns många teorier på hur man kan göra detta, men det kan vara svårt att veta var man ska...



  • Austin, J., & Marks, D. (2009). Hormonal Regulators of Appetite. International Journal of Pediatric Endocrinology. https://doi.org/10.1155/2009/141753.
  • Baena, A., Sandoval, M.A., Urbina, C., Juárez, N.H. y Villaseñor, S. (2005). Los trastornos del estado de ánimo. Revista Digital Universitaria, 6(11): 2-14.
  • Bofill, S. (2005). Cuerpos inapetentes. La pérdida de apetito y la desgana en el proceso de envejecimiento de Cataluña. Trabajo social y salud, 51: 47-74.
  • Domínguez, R., Nold, R., Llorente, Y.B. y Ramírez, M.C. (2011). Estado de los conocimientos sobre alimentación y nutrición de las personas que viven con VIH/SIDA. Influencia en la prevención del síndrome de desgaste. Rev Cubana Aliment Nutr, 21(2): 263-274.