Att lära sig läsa: faktorer och influenser

07 september, 2020

Att lära sig läsa är en långsam och progressiv process. Det krävs även att man tillämpar många kognitiva och utomspråkliga förmågor. Det finns alltså en stor mängd faktorer som har ett direkt eller indirekt inflytande på hur man förvärvar denna förmåga. Detta gäller särskilt hos barn. Om vi ​​särskilt ser till deras situation kan processen att lära sig läsa inte bara bli anpassningsbar, utan även interaktiv och rolig.

Faktorerna kan delas in i emotionella, fysiska och intellektuella kategorier. Vanligtvis tenderar vi ofta att betrakta de två sista som de mest grundläggande. Men sanningen är att psykologiska och miljömässiga faktorer också kan leda till framgång eller misslyckande då det kommer till att lära sig läsa. Låt oss titta närmare på var och en av dem.

Känslomässiga faktorer när man ska lära sig läsa

En av de väsentliga ingredienserna när man ska lära sig läsa är den attityd som föräldrar och lärare har när de hjälper barnet med detta. Vid många tillfällen kan vuxnas beteende göra denna process svårare för ett barn. Så behöver dock inte vara fallet.

Mor läser för dotter

Ett exempel på detta är överbeskyddande av barn. Vissa barn känner sig alltför instängda och infantiliserade. När det är dags att möta nya utmaningar kan de då känna sig osäkra på sig själva. De tenderar att avvisa utmaningen. På liknande sätt kan en överdriven kravlöshet och frihet minska självdisciplinen, samt förmågan att förvärva sig goda vanor. Bristen på regler kan få ett barn att känna sig omotiverad. Barnet känner detta när det försöker sig på aktiviteter som kräver lite extra ansträngning.

På samma sätt påverkar överdrivet tryck från familjemedlemmar eller lärare barnet negativt. Kommentarer som ”du borde ha lärt dig detta för ett bra tag sedan” kan undergräva deras moral eller motarbeta dem. Detsamma gäller kommentarer som ”Du ligger långt bakom dina klasskamrater”. Detta kan till och med få barnet att ge upp.

Det värsta är när denna besvikelse och bristen på motivation för att lära sig läsa därefter appliceras på allt som är relaterat till skolan. Det är där roten till det fruktade akademiska misslyckandet skapas. Det följs av en känsla av oundviklig underlägsenhet hos barnet. Barnet kan också få större anpassnings- och integrationssvårigheter inom sin umgängesgrupp.

Fysiska faktorer

Vision och hörsel är viktiga fysiologiska funktioner när det gäller läsförmågan. Faktum är att det finns författare som anser att förmågan att höra faktiskt är ännu viktigare än synen då det kommer till förmågor bortom läsning.

Bristen på synskärpa eller på jämvikt i de okulära musklerna kan minska läsförmågan. På samma sätt kan dövhet också begränsa processen. Men om dessa problem upptäcks före 3 års ålder, är chanserna större att den språkliga utvecklingen tillsammans med läsutvecklingen inte kommer att hindras lika mycket.

Intellektuella faktorer när man ska lära sig läsa

Det finns många studier som påstår att flickor mognar tidigare än pojkar. Hastigheten för deras intellektuella utveckling beror på den relativa dominansen av deras vänstra hjärnhalva. Läsning som sker ”av” den vänstra hjärnhalvan tenderar att ske bättre. Det sker med färre fel och högre förståelse.

Därför är en förutsättning för att ett barn ska kunna lära sig att läsa korrekt en preferens för att använda den ena eller den andra sidan av kroppen. Detta undviker störningar orsakade av bristen på differentiering mellan hjärnhalvorna. När denna förmåga saknas kan en serie störningar uppstå. Dessa kan påverka läsförmågan. Vissa av dessa är svårigheter att stava eller skriva.

En liten flicka i fart med att lära sig läsa

Förståelse och läsning

Även om dessa verkar vara desamma, så är de inte det. Hur många gånger har vi inte satt oss ner för att läsa en bok varefter följande händer: fem minuter efter att vi börjat så inser vi att vi inte vet eller kommer ihåg någonting om vad vi precis läst. Att vara uppmärksam är grundläggande för att förstå vad vi läser. Om du inte koncentrerar dig tittar du bara på ett gäng bokstäver utan att behandla dem kognitivt.

Läsförståelse kräver en serie utomspråkliga processer. Dessa går utöver ordens lexikala och semantiska betydelser. Bland dem finns tolkning, sammanhang, problemlösning och resonemang. Förståelse går utöver sinnena (syn och hörsel). Det betyder att man aktivt konstruerar innehållet i texten. Detta är toppen av läspyramiden. Det innebär att avkoda ett meddelande.

Familjens inflytande på läsning

Ju mer stimulerande barnens miljö är, desto mer fördelaktig kommer den att vara för att de ska kunna lära sig läsa. Därmed är vikten som föräldrarna har i barnets process att lära sig att läsa avgörande. Föräldrarnas egna läsvanor påverkar också förvärvet av läsförmågan hos barnet.

En lycklig stund: far läser för barnen i ett vardagsrumstält

Det finns betydande skillnader mellan barn vars föräldrar läser ofta och de som inte har någon förebild för läsning. Till exempel tenderar läsande föräldrar att vara mer villiga att läsa en bok för sina barn innan de somnar. De kan också ha stimuli i huset som inbjuder barn till att läsa, till exempel tidningar, magasin och böcker.

Å andra sidan är ett av symtomen, som ofta uppträder hos barn som har svårt att lära sig läsa, en överdriven blygsamhet. Det kan även vara en tendens att rodna lätt. Det är också vanligt att de utvecklar mindervärdighetskänslor som får dem att verka något egocentriska. Detta kommer från ett oroligt inre tillstånd. De har ofta nervösa vanor som att bita på naglarna eller sömnlöshet. Därför är det viktigt att vara extremt uppmärksam på dessa situationer. Detta gör att du kan undvika känslan av misslyckande eller allmänt missnöje. Kom ihåg att vikten som ges till läsning inom familjen direkt påverkar barnets inlärande och intresse för läsning.

Bibliografi

Trianes, M. V. y Gallardo, J. A. (2004). Education and development psychology in school contexts. Madrid: Pirámide