Att vara tillsammans är en fundamental rättighet

Att vara tillsammans är en fundamental rättighet
Gema Sánchez Cuevas

Granskad och godkänd av psykologen Gema Sánchez Cuevas.

Skriven av Valeria Sabater

Senaste uppdateringen: 05 januari, 2023

Det är viktigt för ett barn att vara tillsammans med sina föräldrar, för ett barn kommer aldrig att glömma bort att det har separerats från dem. Denna smärta är så hjärtekrossande att det kan skapa ett ärr som plågar barnet under en livstid. Det är vad de små som blivit separerade från sina föräldrar vid gränsen mellan USA och Mexiko känner.

I mitten av juni visade tidningar runt om i världen flera foton och videor från Rio Grande Valley i södra Texas. Den amerikanska regeringen satte upp ett antal anläggningar för att förvara barn som blivit separerade från sina föräldrar. I dessa anläggningar sitter många barn och gråter och frågar efter sina familjer genom metallburar. Dessa bilder visar människans mest inhumana och grymma sida.

Det är barn till centralamerikanska immigranter som gått in i landet olagligt. Dessa barn var oskyldiga, men de har ändå fått ett väldigt strängt straff. De blev tvångsseparerade från sina föräldrar. Faktum är att fler än 2 000 barn har blivit separerade från sina mammor och pappor av den amerikanska regeringen. Denna separation är en del av president Donald Trumps nolltolerans-policy mot illegal invandring.

Presidenten upphävde denna separationspolicy på grund av socialt tryck, men det är ändå fortfarande många barn som inte har blivit återförenade med sina familjer. Experter inom barnpsykologi menar att skadan redan är skedd. De emotionella såren som orsakats av en sådan traumatisk upplevelse är i många fall permanenta.

Barn bakom stängsel.

Separationens smärta: ett permanent ärr

Bilden i början av denna artikel har visats överallt i världen, och den ger en autentisk skildring av hur separationssmärtan ser ut. Ångesten i flickans ansikte säger mycket. Hon är en tvåårig flicka från Honduras. Myndigheterna arresterade henne tillsammans med hennes mor vid gränsen. Detta barn stannade som tur är kvar med sin mor, men hon kände sig hotad av myndighetspersonalen. Hon såg rädslan och ångesten i sin mors ögon när de blev omhändertagna.

Psykologerna har studerat traumats effekter på barns sinnen under 70 år. Det är ett välkänt faktum att inget påverkar ett barns fysiska, neurologiska och emotionella utveckling mer än en separation från dess föräldrar, oavsett om den är temporär eller permanent. Många av de 2 000 barnen blev dessutom separerade från sina föräldrar med våld.

Våld intensifierar traumats påverkan. Vi vet att barnen efter separationen går igenom tre stadier: protest, förtvivlan och likgiltighet. När de når det sista stadiet bryr de sig inte om ifall du matar dem eller hjälper dem med annat. Att bli avskärmad från en person som tidigare har visat barnet omtanke och uppmärksamhet gör att barnet sjunker in i ett tillstånd av absolut hjälplöshet.

Ledsen flicka.

Ångest: smärtans början

Smärtan från separationen beror på ångest. Naturen har programmerat oss människor till att svara på detta sätt. När vi blir separerade från vår huvudsakliga sociala kärna upplever vi många olika känslor. Stress, rädsla och osäkerhet är bland de främsta. Alla dessa känslor definierar emotionell ångest. Det spelar ingen roll om de var dåliga föräldrar. Separationen från dem får barnet ändå att känna sig förtvivlat.

Denna ihållande ångest ändrar efter hand barnets fysiologi. Stresshormoner som kortisol börjar orsaka problem i en kropp som ännu håller på att utvecklas.

Att vara tillsammans är en fundamental mänsklig rättighet

Inget barn bör genomgå en traumatisk separation från sina föräldrar. Givet människans konstanta migrationsmönster runt om i världen så behöver vi upprätta en fundamental policy: familjegrupperingar. Vi kan inte glömma bort det som dessa barn redan har fått gå igenom. De lämnade sina hem och sina familjemiljöer för en resa som varken är enkel eller bekväm.

Om vi dessutom lägger till själva separationen så kommer detta ha en förödande påverkan. Barn med allvarliga psykologiska åkommor kommer lida av detta även som vuxna. En mentalt instabil vuxen är betydligt farligare än ett barn med problem. Det är anledningen till att vi måste göra det till en fundamental rättighet för familjen att vara tillsammans.

Det är viktigt att vara tillsammans.

Som John Bowlby sade vet ett barn ännu inte vad döden är, men det kan känna moderns eller faderns frånvaro. Om de enda personer som kan uppfylla barnets behov inte är där så kommer den traumatiska situationen leda till ångest. Detta kommer då ge upphov till ett sår som är väldigt svårt att läka och som kanske aldrig kommer kunna läkas. Det är därför viktigt för barnen att vara tillsammans med sina föräldrar.


Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.