Barnterapi: Att hjälpa barn genom lek
För att förbättra barns beteenden eller förstå deras problem är den traditionella lösningen att träffa en barnpsykolog. Men tänk om vårdnadshavarna själva kunde utveckla detta tillvägagångssätt? Även om vägledning och stöd från en expert kan vara nödvändigt ibland, finns det faktiskt också vissa verktyg som föräldrar kan använda för att lyssna, förstå och stödja sina barn hemma. Detta är vad barnterapi handlar om.
Barnterapi är ingen ny metod. Den utvecklades på 1960-talet av Bernard och Louise Guerney. Dessa två psykologer var ledande inom lekterapiområdet. De skapade barnterapi som en alternativ intervention. Det syftade till att låta barnens vårdnadshavare fungera som terapeutiska verktyg.
Barnterapi
För att förstå barnterapi måste vi förstå vikten av lek för barn. Leken är deras naturliga livsmiljö, deras uttrycksmedel och sättet på vilket de lär sig om världen omkring dem. Att leka med barn är faktiskt det perfekta tillfället att lära känna dem och förmedla idéer och värderingar till dem. Och framförallt att få kontakt med dem.
Det är därför terapeuter som arbetar med barn använder lek som utvärderings-, diagnos- och interventionstekniker. Schaefer (2012) hänvisar till VanFleet i kapitel nio i boken Foundations of Play Therapy, och säger att barnterapi har vissa specialiteter. De är som följer:
- De primära vårdnadshavarna fungerar som terapeutiska verktyg. De styr leksessionerna med sina barn.
- Terapeuten fyller rollen som pedagog eller coach. Denne instruerar föräldrarna och ger dem information och instruktioner så att de själva kan genomföra terapin.
- Leksessioner genomförs i hemmet. Föräldrarna använder alla tekniker de har lärt sig hemma. De extrapolerar dem också till andra dagliga situationer med sina barn.
- Lekstunderna kan fortsätta även efter att terapin är klar. De är faktiskt stunder av njutning och anslutning för både barn och vuxna.
- Atmosfären som genereras under leksessionerna är i sig terapeutisk. I själva verket anses det att detta säkra utrymme för kommunikation, acceptans och empati också har sina egna fristående fördelar utöver dess mål i detta specifika sammanhang.
Du kanske också vill läsa Fördelarna med virtuell träning för barn
Hur barnterapi används
Nu när du känner till grunderna i detta tillvägagångssätt ska vi utforska hur man omsätter det i praktiken. Det har tre faser.
1. Vägledning hos terapeuten
I den första fasen träffar föräldrarna terapeuten och berättar om sin situation. Terapeuten utvärderar familjens dynamik och deras sätt att relatera och påbörjar därefter psykoedukationsprocessen. Detta för att vägleda föräldrarna om deras föräldrastil och terapin i fråga.
Dessutom tränar terapeuten föräldrarna i vissa väsentliga färdigheter och grundläggande tekniker som är nödvändiga för att genomföra leksessionerna. Terapeuten genomför även lektillfällen med barnet som föräldrarna kan observera.
Därefter tar vårdnadshavarna ansvaret för att styra leksessionerna medan terapeuten observerar och övervakar. Denne ger sedan feedback och kommenterar alla aspekter som kan förbättras.
2. Leksessioner hemma
När föräldrarna känner sig trygga att utföra terapin på egen hand börjar de utföra leksessioner hemma. Dessa utvecklas med en förälder och ett barn åt gången så att engagemanget blir personligt och omsorgen håller högsta kvalitet. Terapeuten följer också upp och följer deras framsteg.
3. Andra sammanhang
Slutligen hjälper specialisten föräldrarna att tillämpa det de har lärt sig i andra sammanhang. Faktum är att de grundläggande färdigheterna som används i barnterapi (såsom empatiskt lyssnande, fantasifull lek och gränsdragning) också är användbara i andra situationer i det dagliga familjelivet.
En artikel publicerad i Australian and New Zealand Journal of Family Therapy visar att denna typ av terapi gör det möjligt för föräldrar att erbjuda en balans mellan acceptans och känslomässig uppfostran å ena sidan och sund gränsdragning å andra sidan.
I denna sista fas av barnterapi kan föräldrar också träffas i grupp med andra föräldrar som också utövar det. Det innebär att de kan dela erfarenheter, jämföra sina intryck av terapin och stärka sitt lärande.
Du kanske också vill läsa Hur du får dina barn att samarbeta med dig
Fördelarna med barnterapi
Denna typ av tillvägagångssätt är idealiskt för många familjer och ger flera fördelar. Dessa beskrivs i en artikel som delades 2015 av International Journal of Play Therapy. De är som följer:
- Det ger barnen ett tryggt utrymme för att uttrycka sig och dela med sina föräldrar sin inre värld, sin längtan, sina rädslor och önskningar.
- Det gör det möjligt för föräldrar att få kontakt med sina barn, förstå dem och förbättra deras lyssnande och kommunikationsförmåga. Därmed skapas ett förtroendeförhållande mellan de två.
- Det stärker familjebanden och hjälper barnen att känna sig lyssnade på och omhändertagna. Detta kan förebygga problem med självkänslan och beteendestörningar.
- Det hjälper föräldrarna och barnen att träna på olika problemlösnings- och kommunikationsförmågor och lära sig att hantera frustrerande situationer.
Tack vare ovan nämnda skäl är barnterapi ett lämpligt alternativ för familjer som vill stärka sina band, för riskgrupper som behöver arbeta med empati och kommunikation samt för familjer med specifika problem.
Enligt en recension publicerad 2005 av American Psychological Association, har man till exempel använt barnterapi framgångsrikt vid behandling av affektiva störningar och ångeststörningar, beteendeproblem, inlärningssvårigheter och traumatiska upplevelser.
Slutliga rekommendationer
Om du, efter att ha läst ovanstående, anser att barnterapi kan vara ett bra alternativ för dig och din familj, är det värt att ha följande i åtanke. För det första är det en relativt kortvarig terapi. Faktum är att den vanligtvis består av runt 15 till 20 sessioner som varar mellan tre och sex månader totalt.
För det andra är barnterapi en intervention som är utformad för barn mellan tre och tolv år. Före tre års ålder är barn inte tillräckligt mogna för att engagera sig i fantasifull lek på ett adekvat sätt. Efter tolv års ålder är samtalsterapi att föredra.
Slutligen främjar barnterapi fri och icke-guidad lek. Med andra ord sätter barnet takten och den vuxne följer efter. Detta gör att uttryck, utveckling, anslutning och förändringar kan stärkas. Om du vill prova denna typ av terapi, kontakta en barnterapeut med erfarenhet inom lekterapiområdet.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Cornett, N., & Bratton, S. C. (2015). A golden intervention: 50 years of research on filial therapy. International Journal of Play Therapy, 24(3), 119. https://www.researchgate.net/publication/276087220_A_Golden_Intervention_50_Years_of_Research_on_Filial_Therapy
- Guerney, B., Jr. (1964). Terapia filial: descripción y justificación. Revista de Psicología Consultiva, 28 (4), 304–310. https://psycnet.apa.org/record/1965-05407-001
- Schaefer, C. E. (2012). Fundamentos de terapia de juego. Editorial El Manual Moderno. https://books.google.es/books?hl=es&lr=&id=js3HCQAAQBAJ&oi=fnd&pg=PA153&dq=terapia+filial&ots=D3h9rrlUsd&sig=_QGW7ymuy82RGY2X-H5iQ-CK03c#v=onepage&q=terapia%20filial&f=false
- Topham, G., & VanFleet, R. (2011). Filial Therapy: A Structured and Straightforward Approach to Including Young Children in Family Therapy. Australian and New Zealand Journal of Family Therapy, 32(2), 144-158. https://www.researchgate.net/publication/259418863_Filial_Therapy_A_Structured_and_Straightforward_Approach_to_Including_Young_Children_in_Family_Therapy
- VanFleet, R., Ryan, S. D., & Smith, S. K. (2005). Filial therapy: A critical review. In L. A. Reddy, T. M. Files-Hall, & C. E. Schaefer (Eds.), Empirically based play interventions for children, 241–264. American Psychological Association. https://scholar.google.co.ve/scholar?q=Filial+therapy:+A+critical+review&hl=es&as_sdt=0&as_vis=1&oi=scholart#:~:text=Crear%20alerta-,%5BPDF%5D%20academia.edu,-Filial%20therapy%3A%20A