Bluffsyndrom hos kvinnor

Perfektionism och tendensen att pressa sig själv är några faktorer som orsakar bluffsyndrom hos kvinnor. Läs mer om detta i följande artikel.

Det finns människor som upplever ständiga tvivel om sitt värde och sin förmåga, även när deras framgångar är obestridliga. Detta fenomen kallas bluffsyndrom och beskrevs för första gången hos kvinnor. Sedan dess har det varit föremål för studier och debatt.

Och trots framstegen inom jämställdhet och kvinnlig egenmakt, drabbar detta syndrom kvinnor inom ramen för erfarenhet, vilket påverkar deras personliga och professionella utveckling.

Följ med oss för att studera det ur olika perspektiv. Genom följande analys kastar vi ljus på en utmaning som drabbar otaliga kvinnor i deras strävan efter självförverkligande och framgång.

Vad innebär bluffsyndrom hos kvinnor?

Bluffsyndrom beskrevs första gången på 1970-talet av Clance och Imes i ett arbete med titeln The imposter phenomenon in high-achieving women: Dynamics and therapeutic intervention. Det refererar till en inre upplevelse av intellektuell falskhet i ett utvalt urval av högpresterande kvinnor.

Idag anses det vara ett psykologiskt fenomen som kännetecknas av en djup känsla av osäkerhet och en stark tro på att ens framgång är resultatet av tur eller förmågan att lura andra snarare än produkten av genuina förmågor eller meriter.

Även om det inte formellt erkänns som en psykisk störning i DSM-5, har det vissa utmärkande egenskaper som definierar det som ett syndrom, som är följande:

• Perfektionism
• Rädsla för avvisning
• Självdevalvering
• Rädsla för att bli avslöjad
• Ständig jämförelse
• Extern tillskrivning av framgång
• Svårigheter att ta emot beröm
• Problem med att internalisera framgång
• Velande när man fattar beslut

Fenomenet är relaterat till socialt tryck, stereotyper, överdrivna självkrav eller tidigare erfarenheter av misslyckande. Det finns flera typer och det drabbar alla åldrar, etniciteter och kön. Men en recension i Journal of General Internal Medicine konstaterar att kvinnor är mer benägna att lida av detta syndrom jämfört med män.

Varför löper kvinnor högre risk att drabbas av bluffsyndrom?

Bluffsyndrom uppstår på grund av en komplex interaktion av både inre (personlighetsdrag) och yttre (socialt tryck) faktorer. Hos kvinnor förstärks det genom effekterna av rasism, främlingsfientlighet, klasstänkande och andra fördomar. Låt oss fördjupa oss i det.

Kliniskt-psykologiskt perspektiv

För kvinnor som känner att de inte förtjänar sin egen framgång beror det på stereotyper, övertygelser och sociala förväntningar som har lett till att de har en negativ syn på sig själva och ifrågasätter sina egna förmågor. Detta bidrar till deras känsla av att inte vara värda den framgång de har uppnått.

En studie i The American Journal of Surgery fann att 31,1 % av de som drabbats av syndromet lider av ångest. Dessutom tenderar kvinnor att ha högre poäng än män, med tanke på den ständiga ångesten i scenarier där de måste visa sin kompetens.

Kvinnor med bluffsyndrom ställer mycket höga krav på sig själva och strävar efter perfektion. Detta kan till exempel leda till prokrastinering, arbetsstress eller akademisk stress. Det här är starkt självkritiska kvinnor som fokuserar på sina brister och svagheter istället för att erkänna sina prestationer och styrkor.

Dessa kvinnor upplever en ihållande känsla av obalans mellan den investerade ansträngningen och belöningarna. På detta tema visar en studie publicerad i Frontiers in Psychology att personer med bluffsyndrom subjektivt uppfattar att de inte belönas tillräckligt för sina framgångar. Detta hämmar deras förmåga att känna sig tillfredsställda med sina prestationer eller vara optimistiska om framtida belöningar.

Forskning inom socialpsykologi visar att sättet människor blir behandlade på av andra kan leda till utveckling av bluffsyndrom.

Sociopsykologiskt perspektiv

På arbetsplatsen spelar löneskillnaderna mellan könen en viktig roll. Kvinnor tjänar ofta mindre än män för samma arbete, vilket kanske påverkar deras löneförväntningar och självförtroende tidigt i karriären.

En forskningsstudie publicerad i tidskriften Plos One belyser att löneförväntningar internaliseras på olika sätt hos män och kvinnor, även innan de börjar arbeta. Medan män visar övertro inför löneinformation, är kvinnor mindre riskbenägna och mindre tävlingsinriktade. Dessutom uppvisar kvinnorna brist på självförtroende.

Trots framsteg på jämställdhetsområdet kvarstår diskriminering när det kommer till befordran och tillgång till ledarroller. Följaktligen skulle sociala stereotyper kunna påverka kvinnors yrkesval.

Samtidigt kan kvinnor av minoritetsetniciteter och utlandsstationerade uppleva bluffsyndrom mer akut på grund av kombinationen av att vara kvinna och att tillhöra en etnisk minoritet. Denna dubbla aspekt medför ibland ytterligare utmaningar för dem. För färgade kvinnor är känslan av att inte höra hemma i företagsmiljön kanske mer intensiv på grund av skärningspunkten mellan etnicitet och kön.

Till exempel fann en studie i Journal of African American Women and Girls in Education att etnicitet och kön påverkar utvecklandet av bluffsyndrom. De med mindre eller måttliga drag av det hade positiva upplevelser medan de som led av syndromet ofta hade en svårare akademisk resa.

Dessa faktorer kan begränsa människors akademiska och professionella prestationer. En forskningsstudie i International Journal of Multiple Research Approaches fann dock inga statistiskt signifikanta skillnader i poängen för svarta kvinnliga doktorander jämfört med andra studenter.

Sakernas nuvarande tillstånd

Bluffsyndrom är ett fenomen som sätter en outplånlig prägel på många kvinnors yrkeserfarenhet, trots påtagliga framsteg när det kommer till att främja jämställdhet mellan könen på arbetsplatsen och i den akademiska världen. För att förstå det bättre är det viktigt att beakta lite avslöjande statistik.

Tre av fyra kvinnor upplever bluffsyndrom någon gång under sin karriär.

Lägre kvinnlig representation i chefsbefattningar

Även om det har gjorts framsteg har kvinnor fortfarande inte lika stor representation i ledar- och chefspositioner.

Enligt data från Catalyst varierade andelen kvinnor i ledande befattningar år 2020 efter region. I Latinamerika stod den för 36 %, medan den i Europeiska unionen var 34 %. Inom EU leder Frankrike med 38,3 %, följt av Tyskland med 30,1 % och Spanien med 33,9 %.

Vidare uppvisar högre chefsbefattningar en markant skillnad i fråga om kvinnorepresentationen. Gällande verkställande befattningar är endast 23 % besatta av kvinnor, medan siffran på högsta ledningsnivå stiger till 29 %.

I chefsleden finner vi 37 % kvinnor. Och i professionella roller är andelen 42 %. I kategorin supportpersonal representerar kvinnor dock 47 %. Dessa data belyser behovet av att adressera och främja jämställdhet på de högsta ledarnivåerna i organisationer.

62 % av ledande befattningar innehas av män, jämfört med endast 31 % av kvinnor.

Könsskillnaden i företagande och typen av arbete

Den årliga rapporten Global Entrepreneurship Monitor ger ett insiktsfullt perspektiv på könsklyftan i näringslivet. Under 2019 fick kvinnor lägre poäng på entreprenöriell aktivitet och högre på rädsla för att misslyckas.

Dessa siffror är, även om de är talande i sig, bara början på en bredare bild av ojämlikhet mellan könen. Innan COVID-19 visade en konsultundersökning från McKinsey att kvinnliga ledare lämnade företag i den högsta takten på flera år. Utbrottet av pandemin innebar en extra börda för denna ojämna ansvarsfördelning.

Könsskillnaden och arbetsbelastningens fördelning

Ojämlikheter i arbets- och omsorgsfördelningen under pandemin hade en oproportionerlig inverkan på kvinnors deltagande på arbetsmarknaden.

En högre andel mammor tvingades lämna sina jobb än pappor. Slutsatsen av Global Gender Gap Report 2020 från World Economic Forum avslöjar att jämställdhet mellan könen inte kommer att uppnås på 99,5 år.

Mammor till barn i grundskoleåldern ägnade till exempel i genomsnitt fem timmar om dagen åt hemundervisning, medan pappor bara spenderade två timmar. Enligt Demographic Research  har dessutom mer än 60 % av de arbetande mödrarna tagit på sig barnomsorg sedan pandemin började, jämfört med 42 % av fäderna.

Underrepresentationen av färgade kvinnor

Representationen av färgade kvinnor i ledarskiktet är än mer alarmerande. Den tidigare nämnda Catalyst-rapporten (2022) rapporterar att dessa kvinnor innehar mindre än 5 % av chefsbefattningarna. Andelen för latinska kvinnor är snarlik, och den för asiatiska kvinnor är ännu lägre.

Bluffsyndrom hos kvinnor är ett vanligt hinder

Sammanfattningsvis manifesterar sig bluffsyndromet som en vanlig utmaning på många kvinnors väg i deras professionella och personliga utveckling. Men eftersom det erkänns och tas upp kollektivt, kan det övervinnas, vilket gör att de kan nå sin fulla potential och bidra meningsfullt till alla aspekter av samhället.

Det är relevant att betona att kvinnor som uppvisar bluffsyndromet inte saknar genuina färdigheter och kompetenser. Det är bara en uppfattning om deras värde som i samtliga fall är fristående från verkligheten.