De känslomässiga karaktärsdragen hos begåvade barn
Barn med hög kapacitet eller begåvning tenderar att lära sig otroligt snabbt. Men allt är inte enkelt för dem. Faktum är att även om begåvade barn kan utvecklas snabbare än sina kamrater, behöver de ofta stöd för att hantera sina känslor och hantera vissa sociala situationer.
Dessutom observeras komplexiteten i deras utveckling inte bara i deras intellekt, utan också på deras emotionella område. Till exempel måste de ofta möta situationer inom den sociala sfären, i överensstämmelse med deras akademiska nivå, men som de är oförberedda på beroende på nivån av emotionell hantering. I själva verket kännetecknas deras vitala intensitet inte av att de känner mer än andra, utan av det speciella sätt som de upplever världen på: som mer levande, genomträngande, intensiv och komplex.
Begåvade barn
Alla dessa barn är inte likadana. Var och en av dem har sina egna egenskaper som gör dem till en viss individ. Med det sagt finns det flera egenskaper som de har gemensamma, även om inte alla uppvisar dem inom samma område. Här är några av dem, enligt Clark (2008).
Kognitiva egenskaper
- Stora förmåga till abstraktion.
- Intresse för problemlösning.
- Glupska läsvanor.
- Brett ordförråd.
- Intellektuell nyfikenhet.
- Kritiskt tänkande, skepticism och självkritik.
- Målinriktat beteende.
- Förmåga att studera självständigt.
- Mångfald av intressen och förmågor.
Kreativa egenskaper
- Kreativitet och uppfinningsrikedom.
- Bra humor.
- God fantasiförmåga.
- Öppenhet för stimuli.
- Intuition.
- Flexibilitet.
- Självacceptans och ignorering av sociala normer.
- Engagemang i självvalt arbete.
Affektiva egenskaper
- Ovanligt känslomässigt djup och intensitet.
- Lyhördhet och empati för andras känslor.
- Höga förväntningar på sig själv och andra.
- Större självkännedom.
- Behov av känslomässigt stöd.
- Behov av samstämmighet mellan abstrakta värderingar och personliga handlingar.
- Avancerade nivåer av moraliskt omdöme.
- Idealism och rättvisa.
Beteendeegenskaper
- Spontanitet.
- Entusiasm.
- Fokusering på sina passioner.
- Motstånd mot att byta aktiviteter när de är absorberade i sina egna intressen. Extremt energiska.
- Lågt behov av sömn och rast.
- En tendens att ständigt ställa frågor.
- Omättlig nyfikenhet.
- Impulsiva, oroliga och energiska.
- Beslutsamhet inom viktiga områden.
- Höga nivåer av frustration.
- Flyktiga temperament, särskilt när det gäller uppfattning om misslyckande.
Nu när du har en allmän uppfattning om de karakteristiska egenskaper som kan identifiera ett begåvat barn, kommer vi att fokusera på djupet på deras känslomässiga dimensioner.
Den känslomässiga dimensionen av begåvade barn
Många människor tenderar att tro att begåvade barn är små introverta personer med en tendens att isolera sig. De kan också se dem som ganska neurotiska och ovänliga etc. Men det är inget annat än stereotyper. Dessutom visar vissa studier att det finns en rad fördomar om begåvning som vidmakthålls socialt och får människor att tro att den här typen av barn kämpar socialt och känslomässigt.
Begåvade barn är inte nödvändigtvis tillbakadragna, som folk ofta tenderar att tro. De har inte heller påtagliga problem med att relatera till andra och är inte särskilt deprimerade eller självmordsbenägna. I själva verket kan begåvade individer vara mindre benägna att uppvisa depression, ångest eller självmordsbeteende (Reis & Renzulli, 2004; Martin et al., 2010; Eklund et al., 2015).
Dessutom kan de uppvisa liknande nivåer av välbefinnande och stress som den genomsnittliga personen. Samtidigt kan de vara lika trevliga och samvetsgranna och ha lika goda sociala färdigheter som alla med genomsnittliga intellektuella förmågor (Baudson, 2016).
Men alla begåvade barn fungerar inte bra i känslomässiga och sociala dimensioner, precis som inte alla genomsnittliga människor, intellektuellt sett, vet hur de ska hantera sina känslor.
Det vi vill betona är att inte alla begåvade barn upplever känslomässiga och sociala problem, som folk ofta tenderar att tro. När vi undersökte de affektiva problem som begåvade barn kan ha, fann vi en serie studier som belyser ämnet. Dessa fynd kan dock inte generaliseras. Det beror på, som vi nämnde tidigare, att alla begåvade barn inte är likadana.
Vad visar forskning om begåvade barn?
Forskning på ämnet har gett följande resultat:
- Begåvade barn är mer känslomässigt och fysiologiskt känsliga för sin omgivning.
- Begåvade elever (9 till 15 år) med låg självkänsla är sårbara för känslomässig obalans. Pojkar upplever mer beteende- och känsloproblem än flickor.
- Dessa barn har en lägre nivå av självutlämnande/öppenhet och självuppfattning. Med ökad ålder minskar dessutom deras nivåer av empati och sociala färdigheter.
- Begåvade elever har mer negativt humör. Det reflekteras i lägre nivåer av subjektivt välbefinnande och emotionell intelligens än hos icke-begåvade elever.
- Begåvade barn tenderar att uppvisa högre poäng på oro, överkänslighet, sociala bekymmer och perfektionism.
- Dessa barn fick högre poäng gällande depression och beskrev sig själva som mer ouppmärksamma, med låg social funktionalitet. Dessutom hade de en sämre uppfattning om sitt fysiska hälsotillstånd.
Som du kan se finns det ingen hård och snabb regel som kan tillämpas på begåvade barn. Vissa undersökningar ger resultat som är förenliga med hypotesen om en större sårbarhet för ångest och humörstörningar. Å andra sidan erbjuder andra data som förkastar denna hypotes. Dessutom hävdar vissa att begåvade barn kan uppleva relationsproblem medan andra säger motsatsen.
Därför tillåter dessa studier oss att bekräfta att begåvade barn kan uppleva affektiva problem eller inte, precis som icke-begåvade barn. Man måste faktiskt alltid komma ihåg att inte alla är likadana. Till exempel är vissa av oss starkare rörande vissa känslomässiga egenskaper än andra. I slutet av dagen är var och en av oss olika.
Detta kanske intresserar dig
