Den dyadiska justeringsskalan för relationer

08 februari, 2020
Kommunikation, tillgivna handlingar, förmågan att nå överenskommelser... Den dyadiska justeringsskalan av Graham B. Spanier låter dig utvärdera dessa och andra aspekter för att undersöka nivån av sammanhållning i relationen.

Den dyadiska justeringsskalan är det mest använda psykologiska verktyget för att utvärdera kvaliteten hos en relation såväl som dess justeringar, tillfredsställelse och hängivelse, bland annat.

Det är en resurs som finns tillgänglig i parterapi, men även inom forskningsfältet. Tack vare den kan vi få pålitlig och giltig information om det känslomässiga bandet mellan två personer.

Det är möjligt att termen “justering” kan skapa vissa tvivel, så vad menar forskarna med det?

Detta ord får en att visualisera två specifika bitar som tack vare form och kännetecken är mer eller mindre troliga att passa ihop och fungera.

Samma sak sker även på en relationsnivå, vilket du säkert vet.

Justering är t.ex. att ha samma värderingar, att veta hur man når överenskommelser och att veta hur man hanterar svåra situationer tillsammans.

Det handlar även om att njuta av varandra, ömsesidig respekt och ömsesidighet.

Notera att denna fråga har varit mycket intressant både för psykologin och sociologin.

Att studera hur par justerar hjälper oss t.ex. att förstå mängden uppbrott och skilsmässor i samhället. Vidare låter det oss se nivån av tillfredsställelse eller hur nya generationer jämför med tidigare i samma område.

Den dyadiska justeringsskalan är alltså en oersättlig resurs i många vardagliga scenarion.

Det är även intressant att det är ett frågeformulär som används världen över tack vare dess enkelhet och utmärkta psykometriska resultat, ända sedan sociologen Graham Spanier utvecklade det 1976.

“Aldrig över dig, aldrig under dig, alltid bredvid dig.”

-Walter Winchell-

Par i vattnet

Syftet och egenskaperna hos den dyadiska justeringsskalan

Den dyadiska justeringsskalan ämnar att utvärdera nivån av harmoni eller allmän justering hos parterna i en relation. Professor Spaniel noterade följande:

“Att mäta den dyadiska justeringen i en relation görs baserat på dimensioner såsom möjliga skillnader mellan partners, spänningar, närvaron av ångest i relationen och dess styrka, nivån av tillfredsställelse, sammanhållning och enkelheten eller svårigheten att nå överenskommelser.”

En sak som dagens experter gillar med detta instrument är dess neutralitet. Med andra ord kan det appliceras på alla partnerprofiler (heterosexuella, homosexuella, gifta, singlar, etc.).

Det spelar ingen roll att över 40 år har gått sedan Graham Spaniel introducerade den, för den förblir användbar, praktisk och intressant.

De fyra områdena hos den dyadiska justeringsskalan

Skalan består av 32 punkter som etableras enligt fyra underskalor:

  • Konsensus: kapacitet, resurser och färdigheter att nå överenskommelser. Med detta frågeformulär kan man lära sig till vilken grad paret når daglig konsensus.
  • Tillfredsställelse: denna dimension är vital i alla tillgivna band; den informerar dig om nivån av välmående, lycka, hängivelse, etc.
  • Sammanhållning: med denna term refererar man till nivån av involvering den ena medlemmen i relationen har med den andra. Det är intresse, uppskattning och förmågan att generera lösningar på problem, att söka efter stunder av gemensam tid, etc.
  • Uttryck av tillgivenhet: denna underskala är en oersättlig tillgång för att utvärdera hur paret passar tillsammans. Det refererar till vardagliga gester som visar kärlek och tillgivenhet. Därför är det kopplat till sexlivet och dess tillfredsställelse.
Man och kvinna dricker kaffe

Vilka frågor tar Spanierskalan hänsyn till?

Som vi nämnde ovan består Spaniers dyadiska justeringsskala av 32 punkter. Svaren följer Likertskalan, vilket innebär att de har fyra alternativ från “håller alltid med” till “håller sällan med”.

Detta formulär följer ett självrättande format så att man får resultaten snabbt. Vidare är det mest användbara att jämföra datan från de båda personerna för att förstå varje persons styrkor, problem och vad som måste förbättras.

  1. Hantering av familjeekonomin
  2. Underhållning
  3. Religiösa frågor
  4. Uppvisande av tillgivenhet
  5. Vänskap
  6. Samlag
  7. Konventionalismer
  8. Livsfilosofi
  9. Relation till svärföräldrar
  10. Mål och värderingar
  11. Tid spenderad tillsammans
  12. Konsensus i viktiga beslut
  13. Sysslor
  14. Fritidsintressen och aktiviteter
  15. Beslut angående arbetet
  16. Hur ofta har de övervägt skilsmässa eller separation?
  17. Hur ofta lämnar de hemmet efter ett bråk?
  18. I vilken utsträckning gör de saker tillsammans som par?
  19. Hur ofta tänker det att saker och ting går bra som par?
  20. Litar de på sin partner?
  21. Hur ofta grälar de?
  22. Hur ofta känner de att de tappar humöret?
  23. Deltar de i aktiviteter utanför relationen?
  24. Utbyter de stimulerande idéer?
  25. Skrattar de tillsammans?
  26. Uttrycks meningsskiljaktigheter lugnt?
  27. Jobbar de med ett projekt?
  28. Hur ofta har de sex?
  29. Saknas uppvisningar av tillgivenhet?
  30. Betygsätt nivån av tillfredsställelse i relationen
  31. Hur ser de framtiden med sin partner?
Den dyadiska justeringsskalan är ett frågeformulär

Är den dyadiska justeringsskalan pålitlig för att utvärdera en relation?

Studier som den som utfördes av dr. Michael Carey vid Bostons universitet visar att skalan som utvecklades av Spanier 1976 förblir giltig och pålitlig. Dess fyra skalor fortsätter att vara internt konsekventa och en resurs att lita på.

Med den kan man inte bara se nivån av justering hos ett par, utan även utvärdera aspekter i personligheten hos de som utvärderas, och till och med chansen för att denna koppling kommer bibehållas i framtiden.

Det är ett frågeformulär av stort intresse för både psykologiska ingripanden och forskningsfältet.

  • Carey, MP, Spector, IP, Lantinga, LJ y Krauss, DJ (1993). Fiabilidad de la escala de ajuste diádico. Evaluación psicológica , 5 (2), 238–240. https://doi.org/10.1037/1040-3590.5.2.238
  • Spanier,G.B.(1989). Manual for the Dyadic Adjustment Scale. North Tonowanda, NY: Multi-Health Systems.
  • Spanier, G. B. (1976). Measuring dyadic adjustment: New scales for assessing the quality of marriage and similar dyads. Journal of Marriage and the Family, 38, 15-28.
  • Spanier, G.B. & Thompson, L. (1982). A confirmatory analysis of the Dyadic Adjustment Scale. Journal of Marriage and the Family, 44, 731-738.