Emotionell granularitet

Emotionell granularitet är ett transversellt begrepp i diskurs. Dess nivå gör det antingen lättare eller svårare för andra att vara mer eller mindre empatiska med oss. Läs vidare för att ta reda på mer.
Emotionell granularitet
José Padilla

Skriven och verifierad av psykologen José Padilla.

Senaste uppdateringen: 23 april, 2023

Vi är alla olika när det kommer till hur våra känslor påverkar oss. Vissa upplever dem på ett extremt specifikt sätt, och skiljer tydligt mellan en mängd olika negativa och positiva känslor. Andra upplever dem på ett relativt odifferentierat och globalt sätt, och behandlar en mängd olika känslor som om de vore lika och utbytbara. I den här artikeln ska vi kika närmare på konceptet emotionell granularitet.

Föreställ dig att någon du känner just har drabbats av en betydande förlust och berättar att han eller hon mår dåligt. Föreställ dig nu någon annan som under samma omständigheter säger att han eller hon känner sig ledsen, hjälplös och upprörd, allt på samma gång. Medan den första uttrycker sina känslor på ett ganska generiskt sätt, har den andra ett rikare ordförråd. Följaktligen kommer du lättare kunna känna empati med den andra personen. Poängen är att den känslomässiga granulariteten i deras ord skiljer sig åt.

Vad är emotionell granularitet?

Emotionell granularitet refererar till hur specifika vi är när det kommer till att uttrycka våra känslor. Det handlar om förmågan att uttrycka känslor exakt och i enlighet med det sammanhang där de uppstår. Med andra ord är det specificitetsnivån som kännetecknar uttrycket av en känslomässig upplevelse.

På ett känslomässigt plan vet vi att det finns människor som är bättre på vissa färdigheter relaterade till att förstå känslor. Dessa färdigheter kan leda till en bättre livskvalitet.

Skillnaderna som visar att vissa människor är “bättre” eller “sämre” på att uttrycka sina känslor representeras av olika konstruktioner. Dessa inkluderar emotionell medvetenhet, emotionell klarhet, emotionell komplexitet, emotionell granularitet och emotionell intelligens.

Vänner pratar på gatan
Emotionell granularitet är en central aspekt av emotionell upplevelse. Det omfattar en hel uppsättning färdigheter som gör att vi kan uttrycka, förstå och reglera våra känslor.

Hög granularitet kontra låg granularitet

I vardagen kan du observera nivån på andras emotionella granularitet. När du frågar olika människor hur de mår, märker du att vissa av dem använder mycket specifika ord som svar. Ord som glad, exalterad, ledsen eller arg. Dessa människor har större emotionell granularitet. De kan uttrycka sin känslomässiga upplevelse i mer exakta och differentierade termer, med hjälp av olika etiketter.

I den andra änden av skalan finner du personer som på samma fråga ger dig ett extremt vagt eller globalt svar (helt enkelt bra eller dåligt). Dessa individer har låg emotionell granularitet. De uttrycker sina känslor i allmänna termer, med hjälp av globala etiketter, mer specifikt i termer av nöjdhet och missnöje.

Människor med hög granularitet skiljer på sina känslomässiga upplevelser i detalj. De med lägre granularitet har dock inte den förmågan. Till exempel kan de med större granularitet skilja ilska från andra negativa känslor, som rädsla och ensamhet. Å andra sidan mår de med lägre granularitet bara “dåligt” utan att göra någon ytterligare åtskillnad. I själva verket beror det på att rikedomen i vårt tal återspeglar och är associerad med den precision med vilken vi kan identifiera våra känslotillstånd.

Forskning

Emotionell granularitet är inte bara en verbal representation. En studie som analyserade neuronernas aktivitet har visat att det sträcker sig bortom det verbala och det uttrycksfulla. Faktum är att individer med låga respektive höga granulära drag uppvisar väldigt olika mönster av neural aktivering. Deras hjärnor hanterar känslomässiga upplevelser på olika sätt.

Denna forskningsstudie visade också att personer med hög granularitet, till skillnad från de med låg granularitet, använder ihållande uppmärksamhet och verkställande kontroll för att få tillgång till konceptuell kunskap. Detta gör att de kan tillskriva känslomässiga stimuli mening.

Således kan mekanismerna för denna förmåga fångas av neural bearbetning bortom känslomässig etikettering. Dessa resultat visar att emotionell granularitet också är ett specifikt sätt att uppleva känslor (Tan et al., 2022).

Fördelarna med emotionell granularitet

När det kommer till emotionell granularitet tyder nuvarande bevis på att det är mycket fördelaktigt. Att ha mer detaljerade upplevelser av negativa känslor är faktiskt känt för att förbättra mental hälsa och adaptiv hantering (Kashdan et al., 2015; Smidt & Suvak, 2015).

Denna komponent av känslomässig upplevelse påverkar också emotionell reglering positivt. I en undersökning fann man att differentieringen av negativa känslor är positivt relaterad till emotionell reglering, särskilt när känslorna är mer intensiva. Å andra sidan är låg granularitet associerat med en dålig emotionell regleringsstrategi.

Detta förhållande mellan granularitet och emotionell reglering kan tillskrivas teorin om känslor som information (Schwarz, 2012). Denna teori hävdar att differentieringen av känslor tillåter oss att bättre förstå deras orsaker. Följaktligen gör det det lättare för oss att reglera dem.

Emotionell granularitet kan ha fördelar i sociala relationer, särskilt när det gäller positiva känslor. Det ger oss en mer exakt förståelse av andra personers känslomässiga tillstånd. Detta innebär att interpersonell kommunikation underlättas.

Resultat från en annan studie visade att försökspersoner med hög emotionell differentiering bättre kunde kategorisera och känna igen andras ansiktsuttryck. Likaså är personer med hög granularitet bättre bedömare av känslorna hos sina kärlekspartners.

Vänner pratar på kontoret
Människor med hög emotionell granularitet är bättre på att reglera sina känslor.

Hur man odlar emotionell granularitet

Mindfulness är en teknik som kan bidra till utvecklingen av emotionell granularitet. I en undersökning inom detta område fann man en signifikant förbättring i differentieringen av både positiva och negativa känslor.

Träningsprogram för emotionell intelligens kan också vara till hjälp för att odla emotionell granularitet. Träning i denna intelligens har visat sig leda till förbättrad identifiering och differentiering av känslor. Detta är fallet eftersom dessa träningsprogram inkluderar känslodifferentieringsaktiviteter.

Andra interventioner som kan vara extremt användbara är de där människor uppmanas att skilja på positiva känslor och att reflektera över vilken roll dessa upplevelser spelar.

Sammanfattningsvis är emotionell granularitet en förmåga som gör att vi kan utöka omfånget av igenkänning och uttryck för vår känslomässiga upplevelse. Dessutom kan vi förbättra regleringen av de typer av känslor som överväldigar oss i vissa situationer. Genom denna förmåga kan vi få en mer exakt överblick av vad som händer med oss känslomässigt och förutsäga vårt framtida beteende baserat på vad vi känner.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Feldman, L, Gross, J., Christensen, T. C., & Benvenuto, M. (2001). Knowing what you’re feeling and knowing what to do about it: Mapping the relation between emotion differentiation and emotion regulation. Cognition & Emotion15(6), 713-724.
  • Erbas, Y., Sels, L., Ceulemans, E., & Kuppens, P. (2016). Feeling me, feeling you: The relation between emotion differentiation and empathic accuracy. Social Psychological and Personality Science7(3), 240-247.
  • Hoemann, K., Nielson, C., Yuen, A., Gurera, J. W., Quigley, K. S., & Barrett, L. F. (2021). Expertise in emotion: A scoping review and unifying framework for individual differences in the mental representation of emotional experience. Psychological Bulletin147(11), 1159.
  • Israelashvili, J., Oosterwijk, S., Sauter, D., & Fischer, A. (2019). Knowing me, knowing you: emotion differentiation in oneself is associated with recognition of others’ emotions. Cognition and Emotion.
  • Kalokerinos, E. K., Erbas, Y., Ceulemans, E., and Kuppens, P. (2019). Differentiate to regulate: Low negative emotion differentiation is associated with ineffective use but not selection of emotion-regulation strategies.  Sci.30, 863–879.
  • Kashdan, T. B., Barrett, L. F., & McKnight, P. E. (2015). Unpacking emotion differentiation: Transforming unpleasant experience by perceiving distinctions in negativity. Current Directions in Psychological Science24(1), 10-16.
  • Lee, J. Y., Lindquist, K. A., & Nam, C. S. (2017). Emotional granularity effects on event-related brain potentials during affective picture processing. Frontiers in Human Neuroscience, 133.
  • Nelis, D., Quoidbach, J., Mikolajczak, M., and Hansenne, M. (2009). Increasing emotional intelligence: (How) is it possible?  Indiv. Diff.47, 36–41. doi: 10.1016/j.paid.2009.01.046
  • Schwarz, N. (2012). “Feelings-as-information theory,” in Handbook of theories of social psychology, eds P. A. M. Van Lange, A. W. Kruglanski, and E. T. Higgins (New York, NY: Sage Publications Ltd), 289–308. doi: 10.4135/9781446249215.n15
  • Shiota, M. N., Neufeld, S. L., Danvers, A. F., Sng, O., and Yee, C. I. (2014). Positive emotion differentiation: a functional approach.  Personal. Psychol. Comp.8, 104–117. doi: 10.1111/spc3.12092
  • Smidt, K. E., & Suvak, M. K. (2015). A brief, but nuanced, review of emotional granularity and emotion differentiation research. Current Opinion in Psychology3, 48-51.
  • Suvak, M. K., Litz, B. T., Sloan, D. M., Zanarini, M. C., Barrett, L. F., & Hofmann, S. G. (2011). Emotional granularity and borderline personality disorder. Journal of abnormal psychology120(2), 414.
  • Tan, T. Y., Wachsmuth, L., & Tugade, M. M. (2022). Emotional Nuance: Examining Positive Emotional Granularity and Well-Being. Frontiers in Psychology13.
  • Van der Gucht, K., Dejonckheere, E., Erbas, Y., Takano, K., Vandemoortele, M., Maex, E., et al. (2019). An experience sampling study examining the potential impact of a mindfulness-based intervention on emotion differentiation. Emotion19, 123–131. doi: 10.1037/emo0000406

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.