Epigenetikens inflytande på fetma
Epigenetik refererar till gener som kan ändras. I den här artikeln kommer vi att kika närmare på epigenetikens inflytande på fetma. Dessutom visar vi hur du kan ändra din epigenetik för att förbättra din allmänna hälsa.
Fetma är ett kroniskt tillstånd som kännetecknas av överskott av kroppsfett. Dess ursprung grundar sig i flera olika faktorer, inklusive ärftlighet, beteende och miljö. Feta människor riskerar att utveckla många sjukdomar. Faktum är att fetma är den näst största riskfaktorn för cancer (endast tobaksbruk utgör en större risk).
Epigenetik
Epigenetik refererar till de element i den genetiska koden som du kan ändra utan att ändra din DNA-sekvens. Faktum är att det är genetikområdet du kan förändra naturligt. Det inkluderar nämligen de gener du uttrycker, i vilken grad och vid vilken tidpunkt. Följaktligen avgör epigenetiska processer om en specifik gen är aktiv eller inte vid en given tidpunkt.
Vi kallar den uttryckta eller “synliga” uppsättningen gener för epigenomet. Epigenomet utvecklas när du är i livmodern. Dessa gener kan överföras från generation till generation. Till skillnad från genomet (den fullständiga uppsättningen gener i en cell) är epigenomet reversibelt.
Varje organism har en epigenetisk signatur. Denna är delvis ärftlig och delvis genererad under dess liv inne i livmodern. Den kan dock förändras i vuxen ålder på grund av miljöpåverkan.
Epigenetiska märken kan ändras under hela livet. Ändringar vid kritiska perioder av prenatal utveckling, såsom embryogenes, har dock en större effekt på fenotypen.
Faktorer som påverkar epigenetik
I avsaknad av ytterligare studier verkar det som att de viktigaste faktorerna som påverkar epigenetik är:
- Kost
- Fysisk aktivitet
- Sömn
- Stress
- Inflammation
- Kemiska produkter
- UV-strålning
- Miljöföroreningar
Epigenetikens inflytande på fetma
Nuvarande vetenskaplig kunskap tyder på att genetik och beteende förklarar vissa fall av fetma, medan andra beror på epigenetiska processer. Dessutom kopplar forskare överflödigt kroppsfett med det faktum att vissa gener är “märkta”.
Epigenetik spelar en oerhört viktig roll i våra liv. Säg till exempel att du var genetiskt predisponerad för att utveckla en specifik sjukdom. Om du lyckades påverka ditt epigenom positivt skulle du alltså kunna undvika eller minska effekterna av denna sjukdom. På samma sätt skulle du utlösa eller förvärra sjukdomen om du påverkade ditt epigenom negativt.
Genetik är statisk och fastställer din predisposition för vissa sjukdomar. Epigenetik är dynamisk och avgör om sjukdomen i slutändan utvecklas eller inte.
I en annan studie analyserades 1100 mor-barn-par. Den härledde risken för fetma hos dessa deltagare till:
- Rökning före förlossningen.
- Överdriven viktökning under graviditeten.
- Amning i mindre än 12 månader.
- Deras bebisar sover endast korta stunder.
Studien visade att risken för fetma hos barn ökade successivt när olika omständigheter tillkom.
På samma sätt visade en studie genomförd i Nederländerna under hungersnöden 1944-1945 hur epigenetik påverkar fetma. Faktum är att foster hos mödrar som led av extrem hunger upplevde mer glukosintolerans, dyslipidemi, tidig kranskärlssjukdom och fetma. Därför kan svält orsaka några av de sjukdomar som är vanliga i samhället idag.
Hur man genererar hälsosam epigenetik
Din epigenetik utvecklas i livmodern och fortsätter att förändras under hela ditt liv. Det är alltså viktigt för blivande föräldrar att göra följande för att påverka epigenetiska markörer positivt:
- Ha en hälsosam livsstil före embryogenesen.
- Upprätthålla hälsosamma livsstilsvanor under hela graviditeten.
- Efter födseln bör både barnet och dess föräldrar upprätthålla goda livsstilsvanor.
På så sätt kan man minska såväl förekomsten av fetma som andra sjukdomar.
Epigenomet bestäms av livsstilsvanor och miljöfaktorer. Därför kan människor ändra det.
Epigenetikens inflytande på fetma och vikten av rätt kost
Kost är en av de viktigaste faktorerna som påverkar epigenetik. Av denna anledning bör du följa en adekvat och välbalanserad kost. Förutom att det är näringsmässigt fördelaktigt påverkar detta epigenomet positivt.
Du bör inkludera färsk frukt och grönsaker, baljväxter, fisk, helmjölksprodukter, ägg, magert kött, nötter, frön, nyttiga oljor och fullkorn i din kost. På så sätt får du i dig tillräckliga mängder folsyra, betain, kolin och vitamin B12. Dessa mikronäringsämnen påverkar epigenomet positivt. De gör detta genom att inaktivera skadliga genetiska områden.
Du bör undvika att konsumera bearbetade livsmedel, tillsatta sockerarter och transfetter. Experter kopplar konsumtionen av dessa produkter till aktiveringen av hälsoskadliga gener.
Å andra sidan påverkar även lågprotein- eller lågkaloridieter epigenomet negativt. Detta beror på att de har en begränsad förmåga att “tysta” skadliga gener.
Medelhavsdieten kan ha en positiv inverkan på epigenetik. Vidare visar forskning att följande av Medelhavsdieten under graviditeten minskar fostrets epigenetiska markörer associerade med metaboliskt syndrom.
Effekten av fysisk träning kopplat till epigenetikens inflytande på fetma
Fysisk träning, tillsammans med rätt kost, kan påverka epigenomet i hög grad. Färsk forskning har visat att regelbunden fysisk träning hos föräldrar påverkar fostrets metaboliska hälsa positivt. Dessutom påverkar regelbunden träning i vuxen ålder epigenetiken positivt.
Fysisk träning hjälper dig att motverka fetma. Detta beror inte bara på dess inverkan på energibalansen eftersom det också påverkar epigenomet.
Slutsatser
Som vi nämnde ovan verkar det som om de fördelar du uppnår genom att upprätthålla en adekvat balanserad kost, ha ett aktivt liv, få tillräcklig och bra sömn, upprätthålla tarmmikrobiotabalansen, minska kontakten med kemikalier och undvika UV-strålning och miljöföroreningar, delvis beror på deras positiva inverkan på epigenomet.
En sund livsstil “aktiverar” skyddande gener och “stänger av” sjukdomsgenererande gener. Därför beror fördelarna med en hälsosam livsstil, särskilt när det gäller fetma och andra kroniska sjukdomar, delvis på dess positiva inverkan på epigenomet.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
Campión Zabalza, J., Cordero, P., Martínez, J.A. & Milagro Yoldi, F.I. (2010). Epigenética nutricional: una pieza clave en el rompecabezas de la obesidad. Rev Esp Obes, 8(1): 10-20. Consultado el 24/07/2019. Recuperado de https://dadun.unav.edu/handle/10171/28084
Casanello, P., Castro Rodríguez, J.A., Krause, B.J. & Uauy, R. (2016). Epigenética y obesidad. Revista Chilena de Pediatría, 87(5): 335-342. Consultado el 24/07/2019. Recuperado de: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S037041061630122X
Coltell, O., Cordella, D., Ordovás, J.M. (2016). Genetics and Epigenetics of obesity. Anales de la Real Academia Nacional de Farmacia, 82: 129-136. Consultado el 24/07/2019. Recuperado de: http://www.analesranf.com/index.php/aranf/article/view/1751/1741
Cordero, P. (2014). Obesidad, nutrición perinatal y epigenética. Revista Matronas, 1(2): 41-49. Consultado el 24/07/2019. Recuperado de: https://www.enfermeria21.com/revistas/matronas/articulo/30/obesidad-nutricion-perinatal-y-epigenetica/
Hargreaves, M. & McGee, S.L. (2019). Epigenetics and exercise. Trends Endocrinol Metab. Consultado el 24/07/2019. Recuperado de: https://doi.org/10.1016/j.tem.2019.06.002
Lorite Mingot, D. (2017). Efectos epigenéticos de la dieta mediterránea sobre marcadores de síndrome metabólico durante el embarazo (Trabajo Fin de Grado), Universidad Complutense de Madrid, Madrid.
Mardani, M., Rezapour, S. & Shiravand, M. (2018). Cambios epigenéticos debidos a la actividad física. Biotechnol Appl Biochem, 65(6): 761-767. Consultado del 24/07/2019. Recuperado de: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/30144174