Familjedynamik och ätstörningar: hur är de relaterade?

30 augusti, 2019
Ätstörningar är relativt vanliga, framförallt bland unga kvinnor. Studier tenderar att huvudsakligen fokusera på den drabbade personen, men det finns omständigheter där man måste ta hänsyn till familjen. Syftet med denna artikel är att introducera Expressed Emotion-modellen (EE) för familjemedlemmar till person med ätstörningar.

Ätstörningar är ändringar i beteendet som är kopplade till mat. Dessa upprätthålls under lång tid och leder till försämring av den fysiska hälsan. Det finns även en koppling mellan familjedynamik och ätstörningar.

Dessa störningar har studerats mycket på grund av hur vanliga de är, framförallt bland tonåringar. Man uppskattar att runt 4% av alla kvinnliga tonåringar och unga vuxna i västvärlden är drabbade.

Väldigt få studier tar dock hänsyn till familjedynamik och ätstörningar. Detta är en oundviklig och brådskande utmaning med tanke på hur stor andel av tonåringarna som riskerar att utveckla denna störning.

Det är ett socialt problem som kan vara direkt kopplat till familjedynamiken, eftersom det kan ha många konsekvenser för personens välmående.

Det är även mycket relevant eftersom familjemedlemmar har stort inflytande på sjukdomen.

Vad leder till ätstörningar?

Kvinna med ångest

Flera studier har inte bara försökt att hitta de utlösande faktorerna för ätstörningar, utan även de förebyggande.

Modeller såsom den flerfacetterade som Vohs, Bardone, Joiner, Abramson och Heatherton (1999) kom fram till visade rollen som perfektionism spelar i utvecklingen av symptom på anorexia nervosa.

I mer nyligen utförda studier, såsom den National Autonomous University of Mexico utförde 2010, definieras denna perfektionism som en extrem oro över att ha fel eller begå misstag, såväl som obeslutsamhet.

De betonar saker som missnöjdhet med kroppen och negativ självkänsla, och även starten på en strikt diet och viktnedgång.

Det finns även andra riskfaktorer, såsom familjekonflikter och kritiska frågor relaterade till vikt och kroppsform.

Angående de genomsyrande faktorerna hos detta tillstånd är de vanligaste kostrestriktioner, kräkningar och en mycket minskad social miljö. Det är i den sistnämnda som familjens attityd spelar roll.

Familjedynamik och ätstörningar: rollen som uttryckta känslor spelar

Expressed Emotion (EE) är den känslomässiga kommunikationsstilen inom familjen och en av de stora faktorerna hos ätstörningar.

EE är en modell som började ta form på 50-talet vid Institute of Psychiatry, Psychology and Neuroscience i London.

I den första studien observerade forskare att de flesta av återfallen hos personer med schizofreni skedde hos de som släpptes tillbaka till sin gamla familjedynamik.

Som ett resultat utförde man påföljande utredningar för att förklara elementen i familjekärnan. Man trodde att de hade något att göra med återfallen hos de som återvänt till sina hem.

Brown, Birley och Wing fann faktiskt tre kännetecken som definitivt är kopplade till utvecklingen och den ihållande naturen hos tillståndet:

  • Hotfullhet
  • Känslomässig överinvolvering
  • Kritik

Andra forskare, som Muela och Godoy, inkluderade även värme och positiva kommentarer.

Hos släktingar till personer med ätstörningar presenterar EE-modellen kännetecken som liknar de som tidigare upptäcktes vid forskning om schizofreni.

”Kvinnor som älskar sig själva är hotfulla; men män som älskar sanna kvinnor än mer så.”

-Naomi Wolf-

Komponenter i Expressed Emotion

  • Kritik: negativa uttryck från en familjemedlem angående en person med ätstörningars beteende (det refererar inte bara till kritiken, utan även hur den framförs).
  • Hotfullhet: bortstötning av en familjemedlem. Det handlar inte bara om kritik av något en person med ätstörningar gjort, utan en generell attack mot denne som individ.
  • Känslomässig överinvolvering: intensiva känslomässiga svar från familjemedlemmar i ett försök att kontrollera beteendet hos en person med ätstörningar. Å ena sidan kan det känslomässiga svaret inkludera bland annat konstanta snyftningar och gråt. Å andra sidan har vi den självuppoffring som tillståndet kräver, och avslutningsvis har vi även överbeskydd.
  • Värme: tillräckliga känslomässiga svar från familjemedlemmar kännetecknas av empati, tillgivenhet och intresse.
  • Positiva kommentarer: verbala kommentarer av tillgivenhet till personen med ätstörningar.

Alla dessa komponenter spelar en viktig roll i tillståndets utveckling.

När det finns höga nivåer av kritiska kommentarer, hotfullhet och känslomässig överinvolvering, då blir familjedynamiken tvingande, mycket mer garderad och mindre flexibel.

Långa studier inom fältet visar att det finns skillnader mellan ätstörningar som inte vara länge jämfört med de som var kroniska.

Forskare observerade att endast 6% av släktingarna till personer som återhämtade sig snabbt uppvisade höga nivåer av Expressed Emotion.

Flertalet forskare har även studerat kopplingen mellan EE hos familjemedlemmar och utvecklingen av ätstörningar, snarare än bara dess påverkan på redan existerande tillstånd.

Resultaten visade att 55-60% av släktingarna till personer med ätstörningar hade hög EE.

Familjedynamik och utvecklingen av ätstörningar

Kvinna äter gurka

Med tanke på vad vi nämnt ovan är det nödvändigt att inkludera psykoutbildning som en del av behandlingen. Om det krävs kan även familjen behöva göra en intervention.

En bra familjebalans där alla medlemmar kan hantera sina känslor och få utlopp få dem vid rätt tillfälle är vitalt för att personer med ätstörningar ska bli bättre.

Familjemedlemmarnas involvering är vital, speciellt när den drabbade är ung. Ingen förväntar sig att familjemedlemmar ska veta precis vad de bör göra eller hur de kan hantera situationen.

Det är just därför de måste vara en del av hela behandlingen. De är trots allt en mycket stor del av botemedlet.

Därför är det viktigt att inte beskylla familjemedlemmarna, att inte stämpla personen med ätstörningar och att stärka alternativa beteenden och förbättringar hos personen.

Ta ett djupt andetag och förbli tålmodig inför detta tillstånd, för det kan vara under lång tid.

  • Franco, K., Mancilla, J., Vázquez, R., Álvarez, G. y López, X. (2011). El papel del perfeccionismo en la insatisfacción corporal, la influencia sociocultural del modelo de delgadez y los síntomas de trastorno del comportamiento alimentario. Universitas Psychologica, 10(3), 829-840.
  • Adrados, V. (2014). Emoción expresada familiar en los trastornos de la conducta alimentaria. Tesis doctoral. Universidad de Chile, Chile.
  • March, J. (2014). El papel del perfeccionismo en la insatisfacción corporal, la influencia sociocultural del modelo de delgadez y los síntomas de trastorno del comportamiento alimentario. Tesis doctoral. Universidad Autónoma de Barcelona, España.
  • Moraleda, S., González, N., Casado, J., Carmona, J., Gómez, R., Aguilera, M. y Orueta, R. (2001). Aten Primaria, 28(7), 463-467.