Förklaringen till djupt rotade konflikter

· 1 februari, 2019

Djupt rotade konflikter växer ur en oenighet eller en motsättning av värderingar, övertygelser eller intressen mellan två eller fler personer. Brist på enighet innebär inte i sig en konflikt, utan är orsaken till den. En konflikt uppstår när oenigheten får oss att försöka undanröja, neutralisera eller förringa vår motståndare.

Ibland är konfrontationen verbal. Syftet är då att övertyga den andra personen att acceptera dina skäl och påtvinga denne din logik. Vid andra tillfällen leder konflikter till direkta åtgärder. Dessa åtgärder kan omfatta öppet eller förtäckt våld. Oavsett så är målet detsamma: att en ståndpunkt ska vinna över en annan.

Det finns emellertid omständigheter då ingen av de båda parterna lyckas vinna. I sådan fall finns det tre möjliga utvägar. Den första är att ”glömma och förlåta”. Detta betyder att man bortser från motsägelserna och stärker det som de båda parterna är ense om. En annan variant är att lösa problemet genom att komma fram till en förståelse som tar hänsyn till delar av båda parters argument.

Den andra utvägen innebär att man sätter gränser och skapar avstånd. I sådana fall leder konflikten till att relationen upphör. Den tredje utvägen består i att hålla fast vid motsättningen i alla händelser. I sistnämnda fallet kommer problemet att gro och det är på detta vis som djupt rotade konflikter uppkommer.

”Våld kan aldrig lösa konflikter eller lindra de dramatiska konsekvenser som de ger upphov till.”

Johannes Paulus II

Djupt rotade konflikter kan vara svåra att lösa

Djupt rotade konflikter

Konflikter växer när ingen av de inblandade parterna vinner över den andra. Ett sätt att beskriva detta är att de båda sidorna är jämstarka. Men i stället för att ge upp konfrontationen, med tanke på att ingen kan vinna, envisas parterna om att vara oense. Situationen förändras inte och ingen lösning nås.

Den här typen av scenario inträffar bara när det finns starka band mellan de stridande parterna. I annat fall skulle de inblandade bara distansera sig från problemet och vidta kraftfulla åtgärder för att hålla sig borta från den andra personen.

Djupt rotade konflikter involverar däremot en mängd gemensamma värderingar, övertygelser och intressen. Det förkommer även ett inslag av intensiv motsättning. Den här sortens problem är mycket vanliga i kärleksförhållanden och bland vänner och familjemedlemmar.

Varhelst det finns människor så finns det konflikter. Många av dessa konflikter är faktiskt olösliga. Vi kan dock lära oss hur vi ska handskas med dem. Om vi vet att en viss person är oense med oss i en viss fråga kan vi, istället för att hälla olja på elden, välja att inte fästa så stor betydelse vid saken. Detta är ett adaptivt och sunt sätt att förfara med den här typen av problem. Vad som inte är sunt är att underblåsa osämjan och hela tiden testa gränser.

Finns det lösningar till djupt rotade konflikter?

Det finns lösningar till alla mänskliga konflikter. Ibland behövs det bara lite välvilja. Annars kan även de minsta meningsskiljaktigheter tära på en relation. Djupt rotade konflikter utbryter då båda parter lägger större vikt vid att hålla varandra stången än att finna en lösning. Att inte kunna tvinga på motparten sina övertygelser ses då som en stor förlust.

En forskargrupp från universiteten i Tel-Aviv, Jerusalem och Herzliya gjorde en intressant upptäckt om konflikter. De studerade vad som händer när någon är djupt engagerad i en konflikt. När så är fallet uppfattas motståndarens argument som ett hot. Med andra ord känns det som att man går emot sig själv om man instämmer med den andra personen. Man är rädd för att uppoffra sig eller förringa sig.

För att lösa djupt rotade konflikter krävs eftertanke

Mot denna bakgrund utförde forskarna en undersökning. De visade en video för en grupp israeliska fanatiker och innehållet i denna hade samröre med deras övertygelser. Materialet stödde deras åsikter om Palestinier, men tog dem till nya ytterligheter. Exempelvis förespråkades total förintelse, förnedring och t.o.m. stening av muslimer runt om i världen.

Videorna stred inte på något vis emot försökspersonernas övertygelser. Tvärtom gick de till ytterligheter med dem.

Resultatet var att de som såg videorna var mycket mer benägna att omvärdera sina åsikter. Med andra ord öppnade de dörren till självkritik och eftertanke. Bäst av allt var att forskarna bevisade att denna attitydändring var bestående. Psykologer kallar detta ”åsiktsparadoxen”: förmågan att erkänna att två motstridiga ståndpunkter kan samexistera. Tror du detta är något du kan tillämpa i ditt eget liv?

  • Thomas, K. W. (1992). Conflict and conflict management: Reflections and update. Journal of Organizational Behavior. https://doi.org/10.1002/job.4030130307
  • Tajfel, H., & Turner, J. (1979). An Integrative Theory of Intergroup Conflict. The Social Psychology of Intergroup Relations. https://doi.org/10.1016/S0065-2601(05)37005-5