Förstå patologiskt kravundvikande (PDA)

En person som uppvisar patologiskt kravundvikande (PDA) undviker många vardagliga situationer eftersom de uppfattas som krav eller hot. Här kan du ta reda på mer om detta relativt okända drag inom autismspektrumet.

Skriven och verifierad av psykologen Elena Sanz.

Senaste uppdateringen: 04 oktober, 2023

Vi undviker alla vissa aktiviteter, antingen för att vi inte gillar dem eller för att vi inte känner för att göra dem. Till exempel skjuter vi upp projekt som vi tycker är tråkiga eller vägrar att göra tjänster för bekanta som vi inte känner för att hjälpa. Detta är naturligt. Men för vissa människor kommer detta avslag ofta och oundvikligt, inför alla typer av krav. Detta tillstånd är känt som PDA (patologiskt kravundvikande (eng: pathological demand avoidance)).

I det här fallet undviker individen inte situationen bara av missnöje eller för att denne bestämmer sig för att göra det, utan för att den höga nivån av ångest den orsakar hos personen inte ger denne något annat alternativ. Följaktligen kan individens beteende ses som oppositionellt eller trotsigt av omgivningen. Men i realiteten är det bara ett sätt att hantera sitt inre obehag.

Patologiskt kravundvikande

Patologiskt kravundvikande är en del av autismspektrumet. Detta spektrum omfattar en mångfald av realiteter som vi fortfarande inte har tillräcklig kunskap om. Därför är karaktärsdragen och behoven hos personer med PDA inte väl förstådda och tillgodosedda.

Termen användes först av psykologen Elizabeth Newson. Det var dock inte förrän för ett par decennier sedan som den började uppmärksammas. Därefter började den dyka upp i vetenskapliga publikationer och nämndes på konferenser.

Begreppet syftar på ett konstant motstånd inför eller undvikande av det dagliga livets krav. Inför varje krav i vardagen. Hur litet det än kan verka, reagerar individen med avslag. Dessutom använder personen olika strategier för att undvika eller bli av med det.

Detta är den huvudsakliga egenskapen hos PDA som manifesterar sig under barndomen och vanligtvis består i vuxenlivet. Men varför händer detta? När individen ställs inför en viss förfrågan eller ett visst krav, upplever denne i själva verket känslan av att vara på den förlorande sidan. Det beror på att individen upplever att den andra personen har en auktoritetsposition. Till exempel när ett barn ombeds att inte röra ett ömtåligt föremål.

En förlust av autonomi

Dessutom känner den drabbade också att denne har förlorat sin autonomi när någon styr denne. Även om detta inte är ett problem för de flesta av oss, uppfattar individer med PDA krav som ett hot. Detta innebär att deras nervsystem inte reglerar sig korrekt. På något sätt känner de att de tappar kontrollen, vilket leder till att de gör allt för att återställa den. De vidtar olika åtgärder, såsom att:

• Aktivt avvisa kravet.
• Undvika det genom att byta samtalsämne, komma med ursäkter eller lämna det till senare.
• Göra raka motsatsen. I det ovanstående exemplet kan barnet till exempel upprepade gånger röra vid föremålet som det blev ombett att hålla sig borta från.

Om individen inte kan undvika kravet eller återta kontrollen, eller om den andra personen insisterar, kan han eller hon drabbas av en kris eller mental härdsmälta på grund av sin ångestnivå.

Uppfattningen om kravet

Denna typ av avslag, eller kamp eller flykt-reaktion, kan uppstå hos vem som helst. Men vid PDA utlöses det av olika förfrågningar som inte verkar ha någon större betydelse. Till exempel:

• Direkta önskemål, som “Du måste bädda sängen”.
• Frågor, som “Vad vill du äta?”
• Påförande av scheman och tidsgränser för att slutföra en uppgift.
• Föränderliga, nya eller osäkra situationer som individen inte har någon kontroll över.
• Allt som innebär en känsla av skyldighet eller en nödvändighet att utföra en uppgift, även när det handlar om personliga behov. Till exempel att behöva gå upp vid en viss tidpunkt, äta eller duscha.
• Situationer där krav eller förväntningar skapas gentemot individen. När personen till exempel får en komplimang uppfattar denne det som ett krav att prestera på samma nivå vid framtida tillfällen.
• Händelser eller situationer som orsakar sensorisk överbelastning.

Kort sagt, de drabbade undviker alla situationer som skapar obehag, ändrar deras rutiner eller som inte är av intresse för dem. Med det sagt kan de till och med uppfatta en hobby, ett tilltalande förslag eller ett grundläggande behov som ett krav som utlöser detta absoluta behov av undvikande.

Interventioner vid patologiskt kravundvikande

Det är viktigt att förstå att individer med PDA inte är rebelliska eller sätter sig på tvären när de undviker krav. Det är en oundviklig reaktion på känslan av krav och förlust av kontroll. Man får inte heller glömma att de har autismspektrumtillstånd.

Det har visat sig att just den här profilen ofta uppvisar större sällskaplighet och högre funktionalitet. Av denna anledning tenderar vi att förbise deras behov och särdrag. Men de upplever fortfarande svårigheter med att förstå sociala koder. Dessutom är deras känslor intensiva och överväldigande, och de har tvångsmässiga eller begränsade intressen.

Ett grundläggande första steg (som både individen med PDA och dennes omgivning måste ta) är att förstå denna realitet och acceptera den som den är. Därefter kan man göra nödvändiga justeringar och anpassningar.

Justeringar och anpassningar

• Dölja förfrågningar. När det gäller barn kan man till exempel omvandla dem till lekar. Hos vuxna kan man försöka göra dem roligare eller lättare att uthärda.
• Dela krav. Den drabbade är mer benägen att utföra en uppgift i någon annans sällskap än att acceptera att utföra den ensam.
• Erbjuda förklaringar och en känsla av kontroll. Så långt det är möjligt kan det vara till hjälp att få de drabbade att förstå varför de ska utföra en uppgift och ge dem en viss autonomi att fullfölja den. Till exempel kan man erbjuda barn flera alternativ. Vuxna kan välja jobb med platt hierarki som erbjuder flexibilitet.
• Att ge de drabbade tid för sig själva utan krav, där de kan känna sig helt fria.

Kort sagt bör de drabbade bli medvetna om sitt patologiska undvikande av krav, förstå varför det uppstår och vilka strategier de kan använda för att undvika det.

Med denna förståelse kommer de att bättre kunna implementera justeringar som hjälper dem att hantera den ångest som tillståndet ger upphov till. När det gäller barn kan de ansvariga vuxna behöva professionellt stöd för att förstå sitt barns behov och veta hur de ska gå tillväga.