Jag glömde nästan att jag inte älskar dig längre
Det var idag efter vårt flyktiga, artiga möte som jag än en gång kom ihåg att jag inte älskar dig längre. Vi förlorade allt det som gjorde oss speciella. Våra kyssar vid rödljusen, det sätt som vi höll våra händer då vi gick, de där söta adjö-kramarna…
Allt det som fick oss att drömma om att bygga en bättre värld tillsammans har försvunnit. De saker som vi trodde var våra och som var designade för oss båda. De saker som vi trodde vi kunde komma över… Dessa saker påminner oss nu bara om att vi inte var tillräckligt starka för att ta oss igenom detta.
Ett tag glömde jag nästan vad som hade hänt, men sedan kom jag ihåg att vi inte längre kan adderas till ett; vi kan bara adderas till två. Mitt sinne har det fortfarande svårt med att tro detta och försöker ofta lysa upp mina dagar med minnen av då vi var tillsammans…
Vår historia har redan nått sitt slut. Min viljekraft tog slut när jag kämpade för något som kanske helt enkelt inte var för oss. Du kunde inte måla ett leende på mina läppar längre. Jag älskar dig inte längre för du lade inte till något till min historia.
Allt vi har upplevt har haft sin tid i ljuset eftersom jag inte älskar dig längre
Då våra ögon återigen möts och vi skrattar åt det där skämtet igen… Då vårt speciella språk utan ord fungerar igen och vi kommer ihåg något som vi har upplevt tillsammans. Kanske kommer jag då att glömma. Kanske kommer jag att tvivla på mig själv. Men sedan måste jag återvända till verkligheten och acceptera att allt som vi har upplevt tillsammans redan har haft sin tid i ljuset.
Det förflutna har haft sin chans och det skrev inte en historia. Vi var en saga som avslutades, som vi genomlevde med passion, där vi inte ransonerade den kärlek som vi kände för varandra. Tiden gav oss inte ett avbrott för att se framåt för att upptäcka vad som väntade. Vi levde till fullo, både det bra och det dåliga. Och det är precis anledningen till varför jag inte älskar dig längre.
De där tillfällena kommer inte längre att vara en viktig del av mitt liv. I mitt minne kommer de bara försvinna och bli en del av resten av mina minnen. Saker som inte är värda så mycket längre, för även då jag ibland glömmer det så älskar jag dig inte längre.
Inget mer “Jag älskar dig”, ingen mer kärlek…
Den tiden då vi sade “Jag älskar dig” ligger bakom oss. Tiden då vi visade att vi älskade varandra utan att säga ett ord är borta. Nu finns det bara artiga kyssar på kinden och vänliga hälsningar, den typ som du ger även om du inte har en gnutta kärlek i ditt hjärta.
Jag glömde nästan att jag inte älskar dig längre då vi sprang på varandra… men då du sade till mig att du nu går igenom livet med någon annan så insåg jag att de där kyssarna nu tillhör någon annans läppar. Jag glömde nästan, men nej: jag älskar dig inte längre.
Nu önskar jag dig bara lycka. Under tiden kommer jag dock att behålla de små fragment av dig som fortfarande tillhör mig. Jag nöjer mig med det. Även då jag inte är ägaren till ditt “Jag älskar dig”, så glömmer jag ibland att jag inte älskar dig längre…
Detta kanske intresserar dig
