Mer än en myt: lär dig varför hjärntvätt fungerar
Hjärntvätt fungerar faktiskt, och den inbegriper mycket specifika tekniker som vissa har lärt sig att nyttja.
Du har säkert hört talas om människor som ansluter sig till en religion eller en sekt, varpå de plötsligt blir helt förändrade. Deras tankar, handlingar och även känslor är inte som de brukade vara.
Vi säger ofta att de har blivit hjärntvättade utan att ägna någon eftertanke åt ordets betydelse.
Fenomenet hjärntvätt har funnits sedan 1950-talet, men människors strävan att ändra andra människors sätt att tänka går mycket längre tillbaka i tiden.
Det var dock under 50-talet som de första systematiska försöken att utveckla en metod för att “omprogrammera” människors hjärnor på ett konsekvent, effektivt sätt uppstod.
Det var journalisten (och CIA-agenten) Edward Hunter som år 1950 myntade ordet hjärntvätt. Därefter kom begreppet att bli ett huvudtema i romaner, som exempelvis 1984, och i filmer, som Ormens ägg.
Till följd av denna koppling till fiktiva berättelser trodde många människor att det bara var ett påhitt. Men tyvärr är så inte fallet.
Hur hjärntvätt fungerar – ett historiskt perspektiv
En återblick till Koreakriget visar att de soldater som kom tillbaka till USA efter att ha hållits fångna under kriget ofta chockade sina landsmän med sina beteenden.
De uppträdde mycket egendomligt och hade konstiga idéer. En del försvarade den kommunistregim de just hade kämpat mot. Andra kom inte ens tillbaka. De bytte helt enkelt sida.
Edward Hunter beslöt sig för att studera detta. Han upptäckte att kineserna under den omtalade kulturrevolutionen hade utvecklat tekniker för att omprogrammera befolkningens sätt att tänka.
Senare delade de med sig av sina metoder till koreanerna, som tillämpade dessa tekniker på sina krigsfångar.
På så vis upptäckte Hunter att hjärntvätt skiljer sig från tortyr, även om tortyr ofta ingår i processen.
Den huvudsakliga skillnaden är att tortyren har ett mycket specifikt mål, såsom att framtvinga en bekännelse eller ett svek mot sin sida. Däremot handlar hjärntvätt helt om att omstrukturera någons tankar.
Hur “tvättar” man en hjärna?
Man har funnit att det går att ändra människors övertygelser och attityder gentemot omvärlden på fyra grundläggande sätt. Dessa är: rationell övertalning, den psykologiska processen suggestion, tortyr och hjärntvätt.
Övertalning är den enda metod som involverar ett “jämställt förhållande”. De övriga tre inbegriper alla ett kraftspel. Här är några specifika mekanismer som ligger bakom hjärntvätt:
- Total kontroll av en människas kommunikation med omvärlden.
- Fysisk och/eller psykisk bestraffning som svar på olydnad. Hjärntvättarna fastställer uppföranderegler, och om du inte åtlyder dessa så torterar de dig på något sätt.
- Bekännelsetvång. De tillåter dig inte att ha ett privatliv.
- Belöning för åtlydnad. De får dig att tro att du undslipper plåga genom att lyda den person som har kontroll.
- Dogmatisk propaganda som de kommer lägga fram som absolut rationell. De idéer de ger dig är mycket precisa.
- En förenkling av intellektuella aktiviteter. Detta hindrar dig från att utöva abstrakt, kritiskt tänkande.
- Överlämnandet till en annan person av rätten att kontrollera ditt liv och ditt öde “för ditt eget bästa”.
Alla dessa mekanismer drar nytta av vårt mänskliga behov av att känna trygghet, samhörighet och skydd.
Du börjar se det som något nödvändigt ont att lägga ditt liv och dina uppfattningar i en annan människas händer. Det är ett sätt att uppnå en viss stabilitet och frid.
Tvångets roll
Hjärntvätt fungerar inte utan tvång. Vi har en naturlig instinkt att kämpa för att bibehålla vårt oberoende och vår identitetskänsla. Därför krävs det ett enormt tryck för att få någon att ändra sitt beteende.
Man bryter ner en persons naturliga motstånd genom att framkalla starka känslor. På samma gång får man personens stressnivåer att skjuta i höjden.
Hjärntvätt fungerar bara om personen i fråga är oerhört emotionellt uppskruvad och stressad. Därigenom blir personen mycket mer mottaglig för påtryckningar.
Tyvärr har de makthavande finslipat denna teknik så väl att de kan pressa oss och forma våra tankar på sådant sätt att vi knappt märker det. Många människor genomgår frivilligt denna process utan att protestera.
Konsumentkulturen är ett perfekt exempel på detta. Vår dragning till och beroende av sociala medier är ett annat bra exempel. När du tänker efter så har båda med hjärntvättstaktik att göra.
Och de är så effektiva att människor inte ens inser vad som händer med dem. De tror att det att köpa saker och att dela med sig av sitt privatliv med andra är tecken på deras frihet.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Rodríguez Carballeira, A. (1992). El lavado de cerebro. Psicología de la persuasión coercitiva. Barcelona: Editorial Boixareu Universitaria.