Det finns ingen återvändo när ögonen har öppnats

Det finns sår som istället för att öppna upp vår hud öppnar upp våra ögon. När ögonen har öppnats finns det inte något annat val än att ta de brutna fragmenten av vår förlorade lycka och försöka återuppbygga vår egen värdighet. Vi behöver finna självkänslan som vi behöver för att gå vidare med huvudet högt och titta bestämt mot framtiden och inte titta tillbaka, utan att be om det omöjliga.

Medvetenhet om situationens verklighet kommer inte alltid efter att smärtsamma händelser sårat oss utan förvarning och utan lindring. Ibland kommer den på ett mer subtilt sätt, när mindre saker kombineras för att skapa något större, som ett diskret men kvarhängande rykte som i slutändan när ögonen har öppnats övertygar oss om något som vi kanske misstänkte från första början.

När ögonen har öppnats och man pratar från ett mer spirituellt synsätt är det vanligt att man pratar om det som är känt som det “tredje ögat”. Det är ett intressant och ovanligt koncept som har mycket att göra med samma idé.

För buddhismen och hinduismen finns vårt medvetande lokaliserat i detta “öga”, och även som personlig intuition som hjälper oss att uppleva ett personligt uppvaknande. Ett nytt tillstånd av varande där vi kan uppfatta vissa saker som vi andra gånger inte har märkt.

Detta är kanske det största problemet vi har: vi tittar men ser inte. Ibland flyter vi längs våra rutiner tills vi till slut blir missnöjda. Det är även vanligt för oss att vi fångas upp i vissa relationer där vi ger allt, utan att inse att vi får olycka i utbyte. Att öppna våra ögon för dessa verkligheter är inte bara ett uppvaknande hos medvetandet, det är även en handling av personligt ansvar.

Vi tittar men vi ser inte: det är dags att vi öppnar våra ögon

Det var Aristoteles själv som sade att våra sinnen helt enkelt fångar in bilden av den yttre världen som en helhet. Vi kommer därför bara se sanningen när vi verkligen vill det, för det är då som vårt sinne verkligen ansluter till allt omkring och till allt som visas för oss.

Det är inte lätt att upptäcka detta. Det krävs en klar intention, intuition, ett kritiskt sinne och framför allt mod för att se situationer och omständigheter som de verkligen är och inte som vi skulle vilja att de är.

Att säga att många av oss går igenom livet med ögonbindel kan låta ganska dystert. Men när folk söker upp en terapeut för att försöka hitta orsaken till sin ångest, trötthet, dåliga humör och den apati som tar bort all deras vitalitet, brukar terapeuten ofta hitta flera intressanta saker.

Börja se saker som de verkligen är

En av dem är vår totala ovilja att se saker som de verkligen är. “Min partner älskar mig. OK, han kanske behandlar mig illa, men när vi reder ut saker så blir han till den där fantastiska personen som älskar mig så mycket igen” eller “Ja i slutändan fick jag avsluta den där relationen med tjejen eftersom mina föräldrar inte tyckte om henne, men de har alltid vetat vad som är bäst för mig…”.

Folk vägrar ofta att se saker som de verkligen är av många olika anledningar: av rädsla att se sig själva för dem de verkligen är, av rädsla för att behöva bemöta sanningen, av rädsla för ensamhet och för att inte veta hur man ska reagera… Detta psykologiska motstånd är ett mentalt hinder: en mur som fungerar som en försvarsmekanism som driver iväg vår lycka.

Vi kan inte glömma bort att lyckan framförallt är en ansvarshandling, för då vi till slut kommer fram till den, då vi verkligen öppnar våra ögon, finns det ingen återvändo: det är dags att handla:

Att lära sig att öppna ögonen

Ett enkelt, praktiskt och användbart sätt att öppna våra ögon för sanningen är att låta våra sinnen vila. Detta kan låta lite konstigt men det handlar inte om att tysta den, att stänga av den eller ta bort nycklarna till motorn för våra mentala processer. Det handlar helt enkelt bara om att sakta ner, att på något sätt tända det där tredje ögat som buddisterna pratar om.

Vi kommer visa dig de steg du måste ta:

• Hitta en fridfull plats utan stimuli som dina sinnen kan plocka upp (ljud, dofter, fysiska).
• Då vi försöker tysta sinnet är det vanligt att irriterande och påträngande och oanvändbara tankar fyller våra sinnen: saker som vi har gjort eller sagt, saker som har hänt oss, och saker som andra har sagt till oss…
• Då dessa påträngande tankar närmar sig bör du visualisera en sten som kastas in i en damm. Föreställ dig hur den når ytan på vattnet och sedan försvinner.

• När vi blir bättre på att kontrollera och stöta bort påträngande och ohjälpsamma tankar kommer rädslan och problemen att komma in i våra sinnen, och även minnen som är ingraverade i vårt undermedvetna och som vi kanske inte har tänkt på (ett falskt leende, en nedsättande blick…).
• Det är nu dags att reflektera över dessa känslor och minnen och fråga oss själva varför de får oss att må dåligt. Det viktiga i denna fas är att undvika ursäkter och snabba bedömningar (min partner pratade aggressivt med mig, men jag måste ha provocerat honom). Vi bör se saker som de är, även om de verkar hårda för oss och vi känner att de är extremt smärtsamma.

När ögonen har öppnats till slut

För att denna övning ska bära frukt och låta oss öppna våra ögon måste vi praktisera det dagligen. Sanningen kommer till oss förr eller senare och hjälper att ta bort den där ögonbindeln från våra hjärtan och ta bort de bultar som har fångat oss och fått oss att känna oss missnöjda.

När ögonen har öppnats kommer vi inte att vara samma person och vi har bara ett val – en väg ut och en personlig skyldighet: att titta rakt fram, mot vår frihet och lycka.

Att titta tillbaka är inte längre tillåtet.

Läs det Utforska Sinnet

Respektera din rytm och respektera andras

Respektera din rytm. Denna enkla princip tillämpas inte särskilt ofta. Det är inte alla av oss som är medvetna om att var och en har sin egen rytm.