Medkänslighetsutmattning hos personer inom sjukvården
Ibland lyckas inte de som jobbar inom sjukvården att få den person de behandlar att må bättre, vilket skapar en form av post-traumatisk stress som vi skulle kunna kalla medkänslighetsutmattning. Det är ett tillstånd som uppstår p.g.a. att får bevittna hur ens patienter lider fysiskt, psykologiskt, socialt och mentalt. Över tid blir hälsoarbetaren också indirekt påverkad av processen.
Empatin orsakar stress
Det skapas ofta ett band mellan läkaren och patienten då patienten går på dialys varje vecka. Det skapas en form av vänskapligt förtroende då man tillsammans pratar om observationer och hopp för förbättring.
Det är viktigt att en person som jobbar inom sjukvården kan sätta sig i en annan persons situation. Man bör kunna förstå patienten och bygga vänskapliga band. Empatin kan dock även ge upphov till stress, vilket är fallet med medkänslighetsutmattning.
Empatin förbättrar behandlingens kvalitet, men gör även att sjukvårdspersonalen löper högre risk för att bli utbränd. Ju mer empati, desto större risk för medkänslighetsutmattning.
Empatin och hjärnans mekanismer
1995 myntade Charles Figley termen medkänslighetsutmattning (engelska: compassion fatigue). Han är chef för det traumatologiska institutet vid Tuluane University i New Orleans, och han märkte av att de personer som arbetade med traumatiserade personer indirekt även blir påverkade själva över tid av det som patienterna går igenom.
Det är en ganska ny term, men mekanismer i hjärnan som blir påverkade har såklart funnits under en lång tid, och de har att göra med empati och imitationsbeteenden. Amygdalan, den orbifrontala hjärnbarken och spegelneuronerna gör att man känner det som en annan person känner.
Om den andra personen uppvisar smärta kommer även läkarens empati att bli större, vilket i sin tur ger upp hov till en ännu större medkänslighetsutmattning.
Symptom på medkänslighetsutmattning
Som vi har sett är det ett tillstånd som uppstår då hälsoarbetaren ständigt kommer i kontakt med patientens upplevelser av smärta på antingen en fysisk eller psykisk nivå. Vad känner då hälsoarbetaren av för symptom?
- Kognitiva: Minnesproblem, försämrad koncentration och återkommande negativa tankar.
- Emotionella: Intensiv rädsla, ledsamhet, ilska, generell förtvivlan.
- Fysiska: Magproblem, yrsel, huvudvärk, hypertoni, smärtor, muskelspänningar, kronisk trötthet och svårigheter med att somna.
Inom arbetslivet uppstår även en brist på motivation, en upplevelse att man inte förstår det man gör samt att man distanserar sig från medarbetarna.
Relationen med post-traumatisk stress
Du kanske märker att medkänslighetsutmattning påminner om post-traumatisk stress. Post-traumatisk stress orsakas av en stressig eller traumatisk händelse som hotar personen fysiskt. Kroppen svarar då med stress i ett försök att anpassa sig till omgivningen. Det kan uppstå vid vilken ålder som helst, och det kan även dröja ett tag innan symptomen visar sig.
Medkänslighetsutmattning är å andra sidan ett resultat av en ackumulering av händelser och inte en specifik. De ackumulerade händelserna uppstår m.a.o. då hälsoarbetaren konstant blir utsatt för patientens smärta.
3 grupper med delade symptom
Medkänslighetsutmattning och post-traumatisk stress har vissa delade symptom:
- Personen återupplever tillfället. Om konflikten inte löses kan hälsoarbetaren komma att återuppleva den traumatiska upplevelsen. Man bör vara medveten om att man inte blir drabbad av detta bara genom att arbeta mycket i sig, utan det är de emotionella banden som ger upphov till det.
- Ett undvikande beteende. Personen försöker undvika tankar, känslor, personer, platser, uppgifter och situationer som påminner om den traumatiska upplevelsen. Denne försöker även göra sig av med relaterade föremål och slutar med aktiviteter som tidigare var roliga. Personen kan verka irriterad, besvärad och allmänt förvirrad och kommer att distansera sig fysiskt och emotionellt från både patienterna och folk överlag, vilket har en negativ inverkan på det sociala livet.
- Överaktiv. Då personen befinner sig i ett ständigt spänt och stressat tillstånd kan denne komma att överreagera på diverse situationer.
Hur man behandlar medkänslighetsutmattning
Då vi nu har pratat om vad medkänslighetsutmattning är kan vi börja titta på vad vi kan göra åt det. Här ger vi dig några förslag:
- Ta lite tid för dig själv för att du ska kunna koppla av.
- Identifiera vilka styrkor och resurser du har för att hantera situationer med andras smärta och lidande.
- Sov ordentligt och ha en bra kosthållning.
- Avslappningsövningar och fysiskt aktivitet.
- Prata med dina medarbetare om din situation.
Som du kan se för tillståndet med sig allvarliga biverkningar, även då vi har att göra med personer som är tränade till att hantera traumatiska situationer. Det är viktigt att du tar hand om dig själv, både för dig själv och för att du ska fortsätta kunna vårda dina patienter på bästa sätt.
Detta kanske intresserar dig
