Melatonin och meditation – vad är kopplingen?

Idag ska vi tala om förhållandet mellan melatonin och meditation. Läs vidare för att lära dig mer!

Granskad och godkänd av psykologen Gema Sánchez Cuevas.

Skriven av Sonia Budner

Senaste uppdateringen: 03 januari, 2023

Idag ska vi tala lite om kopplingen mellan melatonin och meditation.

Meditation har många vetenskapligt påvisade effekter. Bland de mest intressanta är dess inverkan på kroppskemin. Om du mediterar kan du faktiskt stimulera hormoner som är viktiga för din hälsa.

Förutom det faktum att meditation kan hjälpa dig att finna inre ro och höja din energinivå, finns det studier som pekar på att regelbunden meditation ökar melatoninhalterna i kroppen.

Melatonin är ett hormon som hjälper kroppen att reglera sömn. När man går till sömns sänder kroppen ut mer melatonin i blodet för att förbättra sömnkvaliteten.

Melatonin produceras av aminosyran tryptofan i tallkottkörteln. Århundraden tillbaka i tiden kallade man denna körtel “själens boning”.

I många österländska kulturer kanaliserar mediterande människor energiflödet till tallkottkörteln.

Vad säger forskningen om melatonin och meditation?

En forskargrupp vid University of Massachusetts utförde 1995 en studie i förhållandet mellan melatonin och meditation. Denna studie gav forskarna en del intressanta och viktiga insikter i sambandet mellan de båda.

Syftet med undersökningen var att ta reda på om det fanns ett samband mellan regelbunden, medveten meditation och ökade melatoninnivåer i kroppen.

För att kunna göra detta samlade forskarna under nattens gång in urinprover från försökspersonerna och testade halten av 6-sulfatoxymelatonin.

Detta ämne är en nedbrytningsprodukt av melatonin och kan ge oss närmare upplysningar om melatoninnivån i blodet.

Tidigare studier hade påvisat att melatonin är ljuskänsligt, men denna undersökning pekade på att det även skulle påverkas av psykologiska faktorer.

Melatonin och meditation

Forskarna upptäckte fantastiska saker: personer som mediterar ofta har mycket högre melatoninnivåer än personer som inte mediterar alls.

I en liknande studie fann man att när människor praktiserade meditation strax före sänggående, var deras melatoninnivåer högre under natten.

Däremot märkte man ingen förhöjd melatoninnivå om personerna i fråga inte mediterade under de påföljande kvällarna. Detta antyder att man måste meditera regelbundet för att höja melatoninnivån.

Forskargruppen fick också en del värdefull information genom att studera fysiologiska data under försökspersonernas sömn. De personer som mediterade regelbundet hade längre perioder av ortosömn.

De hade starkare alfa- och thetavågor, och även en del deltaaktivitet i bakgrunden. Dessutom fann man att deras REM-sömn var av bättre kvalitet.

Hur fungerar det?

Meditation hjälper till att reglera hypothalamus-hypofys-binjureaxeln. Med andra ord reglerar den kroppens kortisol- och katekolaminnivåer.

Man har även påvisat att meditation kan höja kroppens dehydroepiandrosteron (steroidhormon), tillväxthormoner, sköldkörtelstimulerande hormoner, prolaktin (peptidhormon) och givetvis melatonin.

Melatonin har en hypnotisk effekt, för det verkar hämmande på suprachiasmatiska kärnan (dygnsrytmkärnan). Det har även vissa antioxiderande och immunmodulerande effekter.

Förutom att det är en viktig antioxidant så gör det också att människor känner sig väl till mods.

Vidare har det visat sig att meditation är ett bra sätt att höja koncentrationsförmågan. Detta beror inte bara på att den inverkar på kroppens melatoninnivå.

Dessutom påverkar den byggstenarna till melatonin, i synnerhet sådant som serotonin och noradrenalin. I tillägg till detta bidrar den till att bromsa leverns metabolism och stimulera tallkottkörteln.

Melatonin och åldrande

Melatoninproduktionen brukar minska när vi blir äldre. Den minskade produktionen betyder att sömnmönstret ändras efterhand som vi åldras.

Med åren får det parasympatiska och det sympatiska nervsystemen mycket lägre aktivitetsnivåer. Detta gör att det autonoma nervsystemet aktiveras. Resultatet är att sömnens återställande effekter minskar.

Men om man däremot mediterar regelbundet så kan detta göra att aktiviteten i det autonoma nervsystemet minskar under sömnen.

Thetavågsaktiviteten i hjärnans mittlinje kommer också att hålla kontroll på den parasympatiska aktiviteten.

Sammanfattning

På grundval av alla de studier och all forskning som vi har nämnt här, så kan man definitivt dra slutsatsen att regelbunden meditation (särskilt vipassana-meditation) har många hälsofördelar.

Den ger upphov till fysiologiska förändringar som påminner mycket om sömncykelns återställande, självreglerande funktioner.

Om det är sant att meditation kan förbättra vår sömnkvalitet, så är det en resurs som kan få djup effekt på vår hälsa, vårt sinne och vår kropps homeostas.

Den ger oss också möjlighet att få bättre förståelse för kroppens sömnmekanismer och det medvetna sinnet.