Moralisk frigörelse - Brist på ånger

Moralisk frigörelse är svårigheten att ta ansvar för sina handlingar när de strider mot en värdering eller en norm. Många söker medel för att minimera eller dölja en etisk överträdelse när de gör sig skyldiga till en.
Moralisk frigörelse - Brist på ånger

Senaste uppdateringen: 22 mars, 2022

Moralisk frigörelse är ett intressant koncept som är kopplat till en teori som togs fram av Albert Bandura. Det belyser orsakerna till att många människor anammar beteenden som strider mot deras värderingar. De som till exempel predikar om respekt och kränkning eller om fred och aggression.

Denna moraliska dissociation har varit uppenbar vid många historiska fenomen. Förintelsen i Nazityskland är den mest publicerade. Det får dig att undra hur ett helt land blundade och tittade bort inför den pågående massakern. Hur kunde det komma sig att män och kvinnor, några av dem mycket anständiga och upplysta, ställde sig till förfogande för att föra världen till en extrem och förödande situation?

Men moralisk frigörelse är inte bara ett makrofenomen. Du kan se det dagligen. Till exempel hos människor som påstår sig vara emot korruption men som är mästare på att muta. Eller sådana som försvarar de mest utsattas rättigheter men utnyttjar sina anställda. Det som är slående med allt detta är inte beteendet i sig utan det faktum att det inte genererar någon form av obehag för dem som gör sig skyldiga till sådana motsägelser. Det är precis vad denna teori handlar om.

En person som räcker fram ett kuvert.

Moralisk frigörelse

Flera teorier försöker beskriva hur människor förvärvar de principer och etiska värderingar som styr dem. Enligt Albert Bandura är det en process genom vilken dessa värderingar ingjuts. Med andra ord, genom stimuli som belöningar och straff. Människor internaliserar regler på grund av detta.

Enligt hans teori leder vissa omständigheter till flexibilitet i efterlevnaden av nämnda regler. Det kan bero på socialt tryck, för att det är en olägenhet vid vissa tidpunkter, eller kanske för att det är brådskande, bland annat. Sanningen är att människor är kapabla att agera i strid med de normer som ingjutits i dem sedan de var barn.

När en person förråder sin moraliska övertygelse uppstår stort obehag inom denne. Det är en blandning av ånger, skuld och bestörtning. I detta tillstånd måste den drabbade personen lösa sitt obehag. Han eller hon kan göra det genom att rätta till felet eller använda mekanismer för att motivera vad denne gjorde. Moralisk dissociation är en av dem. Det låter dig omtolka ditt beteende så att du inte mår dåligt av det.

En till synes bekymrad man.

Mekanismerna

Enligt Albert Banduras teori finns det sju mekanismer eller sätt att motivera eller ge en övertygande förklaring om anledningarna till varför en person förråder de värderingar denne påstår sig tro på:

  • Moraliskt rättfärdigande. Detta inträffar när en person gömmer sig bakom vissa värderingar bara för att ursäkta överträdelsen av andra värderingar eller vissa normer. Som när en förälder fysiskt straffar sitt barn och säger: “Det är för ditt eget bästa”.
  • Eufemismer. Dessa tar du till när du minimerar beteendets konsekvenser och lindar in det i mjukare ordalag. Till exempel när du avfärdar eller överger något eller någon och kallar det för att “släppa taget”.
  • Undanträngande. Att göra en extern agent ansvarig för det du gör. Till exempel när du måste göra något orättfärdigt för att “det är lagen”. De lagar som ledde till Förintelsen är ett exempel.
  • Diffusion. Detta motsvarar de fall där det individuella ansvaret späds ut i kollektiv skuld. I själva verket är det en typisk mekanism för korruption. “Om andra gör det, varför skulle inte jag det?”

Och

  • Godtycklig jämförelse. I den här mekanismen drar man en parallell mellan de värsta tänkbara handlingarna och det beteende som man själv uppvisar. Om en person till exempel stjäl pengar säger denne att andra stjäl 100 gånger mer än denne gör. Eller om personen slår någon säger denne att andra mördar.
  • Objektifiering. Detta går ut på att symboliskt eliminera offrets värdighet för att rättfärdiga sitt beteende. Under många århundraden sa folk till exempel att svarta inte hade någon själ. Idag försvarar många seden att tillaga hummer levande genom att säga att de inte känner smärta.
  • Tilldelning av ansvar till offret. Här får offret skulden för det han eller hon har blivit utsatt för. Om han inte hade misskött sig hade han fortfarande levt. Om hon inte hade klätt sig utmanande så hade hon inte blivit våldtagen.

Slutligen måste vi komma ihåg att alla dessa mekanismer är en del av dagens värld. Vi lever i en tid av överdriven moralisk relativism. Det är inte bra att hålla fast vid oflexibla principer, men det är inte heller sunt för ett samhälle att ha gränser som är så otydliga.

Detta kanske intresserar dig
Moralisk frånkoppling och att förlåta sig själv
Utforska Sinnet
Läs det Utforska Sinnet
Moralisk frånkoppling och att förlåta sig själv

Om du har uppfört dig illa gentemot någon annan och vill finna frid, då måste du förlåta dig själv. Det är dock omöjligt vid en moralisk frånkoppli...



  • Bietti, L. M. (2009). Disonancia cognitiva: procesos cognitivos para justificar acciones inmorales. Ciencia Cognitiva, 3(1), 15-17.

Innehållet på Utforska Sinnet är endast för informations- och utbildningsändamål. Det ersätter inte diagnos, råd eller behandling av en fackman. I händelse av tvivel är det bäst att konsultera en pålitlig specialist.