Negativitetsbias: vad vetenskapen visar oss

25 december, 2019
Vi människor styrs av vår negativitetsbias. Förklaringen till detta är att vi tar åt oss mer av kritik än av beröm. Faktum är att dåliga nyheter påverkar oss mycket mer än goda nyheter. Och även i våra minnen fokuserar vi på negativa istället för på positiva händelser. Varför är det så?

Negativitetsbias avser människans benägenhet att tänka på det som var dåligt istället för att reflektera över det som är bra. På så sätt blir våra behagliga och positiva minnen överskuggade av fåniga, obehagliga möten.

Den betydelse vi tillskriver allt som är negativt är vad vi ska tala om idag.

Denna negativitetsbias förklarar varför traumatiska händelser och negativa erfarenheter följer oss längre och tycks ha större effekter på oss än positiva upplevelser.

Det verkar som om dessa mer eller mindre obehagliga erfarenheter ofta blir mer intensiva i våra tankar. Låt oss titta närmare på detta.

Den evolutionära grunden för vårt negativitetsbias

Negativitetsbias gör att vi fäster oss mer vid kritik än vid beröm

Många gånger får dåliga nyheter mycket större konsekvenser än goda nyheter. Och även obetydlig kritik kan påverka oss mer än komplimanger.

I sin bok Buddhas hjärna försöker neuropsykologen Rick Hanson att ge en förklaring, som många andra forskare stödjer, åt den evolutionära bakgrunden till negativitetsbias.

Enligt Hanson är negativitetsbias följden av en utvecklingsprocess, där våra förfäder lärde sig att fatta intelligenta beslut i situationer som involverade stora risker.

Det var den här typen av beslut som hjälpte dem att överleva tillräckligt länge för att säkerställa nästföljande generation. Alltså var det en fråga om liv och död.

Det betyder att de individer som var mer uppmärksamma på eventuella farliga situationer hade större chans att överleva.

Med tiden kom hjärnstrukturen att mycket långsamt anpassa sig till att fästa större vikt vid negativ än vid positiv information.

Olika undersökningar verkar instämma i att negativitetsbias utvecklas tidigt i barndomen. Det är i ettårsåldern som bebisar övergår från att fästa uppmärksamheten på positiva ansiktsuttryck till att fokusera mer på negativa stimuli.

”När en person säger ’nej’ till mig, betyder inte det att jag inte kan göra det; det betyder bara att jag inte kan göra det med just den personen.”

-Karen E. Quinones Miller-

Biologisk grund

Psykologen John Cacioppo genomförde studier som avsåg den neuronala bearbetningen av negativitetsbias och han fann att hjärnans reaktion på sensoriska, kognitiva och negativa motoriska stimuli leder till mycket högre aktivering än positiva händelser.

Detta gäller särskilt hjärnbarken. Till följd av detta tar vår negativitetsbias överhanden och styr oss till att fokusera på det negativa som omger oss. Och även ifråga om de beslut vi fattar.

Vidare tycks den spela en viktig roll i vår motivation att slutföra uppgifter. Intressant nog är vi mer motiverade att undvika negativa erfarenheter än att utföra uppgifter som ger oss positiv stimulans.

Sett ur ett evolutionärt perspektiv skulle detta helt enkelt bero på den tendens vi länge har eftersträvat och som går ut på att undvika den skada som kan uppkomma i negativa situationer.

Enkelt uttryckt är det hjärnans sätt att försöka skydda oss.

Vilken effekt har vår negativitetsbias på våra liv?

Även om det förefaller som om människans negativitetsbias har hjälpt oss att överleva, så är det ärligt talat så att den ger upphov till många oönskade effekter i vårt dagliga liv. Och vi bör åtminstone vara medvetna om dessa.

Förutom att denna bias inverkar på vårt beslutsfattande och de risker vi är villiga att ta, tycks den också ha en enorm verkan på vårt sätt att uppfatta andra människor.

För den kan få oss att inbilla oss och förvänta oss det värsta hos människor i vårt nära umgänge.

Vi tror på falska nyheter om de är negativa

Negativitetsbias ställer till olika problem i vårt dagliga liv

Negativitetsbias får så långtgående följder som det att göra oss mer benägna att ge mer trovärdighet till negativa nyheter än positiva nyheter.

Den sortens nyheter är inte bara mer tilltalande för oss; vi antar dessutom att de har mer validitet. Så är fallet även om det kan röra sig om falska nyheter.

Vidare påverkar bias våra värderingar och ideologier. Och den verkar ha stor betydelse för vår tendens att hålla fast vid traditioner och trygghet när vi utsätts för tvetydiga stimuli och förändringar som vi ser som hotfulla.

Som du ser gör du klokt i att fundera över din benägenhet att förlita dig på negativitetsbias i de flesta situationer. Tänk på att den finns där och ta särskild hänsyn till den om du vill fatta bättre beslut.

 

Vaish, A., Grossmann, T., & Woodward, A. (2008). Not all emotions are created equal: the negativity bias in social-emotional development. Psychological bulletin, 134(3), 383–403. doi:10.1037/0033-2909.134.3.383

Gollan, J. K., Hoxha, D., Hunnicutt-Ferguson, K., Norris, C. J., Rosebrock, L., Sankin, L., & Cacioppo, J. (2016). The negativity bias predicts response rate to Behavioral Activation for depression. Journal of behavior therapy and experimental psychiatry, 52, 171–178. doi:10.1016/j.jbtep.2015.09.011

Cherry, Kendra (2019) What Is the Negativity Bias? Verywell Mind. Recuperado de https://www.verywellmind.com/negative-bias-4589618