Kan nya teknologier användas som terapeutiska verktyg?

· 5 mars, 2019

Nya teknologier har förändrat våra seder, vanor och sätt att leva. Idag kan vi inte ensa gå hemifrån utan våra smarta mobiltelefoner och vi kollar konstant våra mejl och sociala nätverk. Dessa nya teknologier är här för att stanna, eftersom vi – bland annat – har byggt våra liv runt dem.

Det finns en mängd nostalgiska människor som avstår från dessa nya former av kommunikation och vad de innebär. Men det är oförnekligt att vårt liv bli mycket bättre med dem (även om de inte är strikt nödvändiga). Psykologin använder mer och mer nya teknologier som terapeutiska verktyg, eftersom de har flera viktiga fördelar.

Ibland har nya teknologier använts eftersom det minskar kostnader, eftersom de låter folk med upptagna liv eller som reser mycket att använda tjänster eller för att de kan hjälpa till att simulera olika situationer för ”exposure therapy” på ett högst kontrollerat sätt. Folk har börjat använda teknologiska verktyg inom psykologin för att behandla flera störningar, såsom specifika fobier, Alzheimers, ångeststörningar och OCD.

En flygsimulator

Virtuell verklighet

Ur ett kognitivt beteende-perspektiv är en strategi för att behandla specifika fobier att utsätta sig för det man är rädd för. Med vissa fobier kan dock faktiskt exponering vara svårt eller till och med farligt, vilket är varför psykologer har börjat använda nya teknologier. För att till exempel behandla flygrädsla kan de använda flygsimulatorer som är väldigt lika de som piloter under utbildning använder.

Virtuell verklighet kan vara ett användbart sätt att successivt närma sig det fruktade objektet eller situationen. Det kan användas mot rädsla för djur, höjder eller till och med att tala inför publik. Den här metoden används oftare eftersom virtuella simulationer blir mer realistiska.

En annan fördel med virtuell verklighet är möjligheten att att få terapi hemma. Självfallet kan inte teknologin ersätta tränade terapeuter, men den kan underlätta de uppgifter som patienten kan arbeta på hemma. Det är en resurs som kan vara ekonomisk vad gäller tid och ibland även pengar. Det är inte det enda verktyget som kan användas för att behandla fobier, men det är ett bra komplement till terapi.

Kognitiv simulering på datorn

Kognitiv simulering är en typ av ingripande som ämnar att träna vissa kognitiva funktionerDen kan användas för att förstärka eller förbättra funktioner som kan ha påverkats av en störning. Den här strategin används normalt på folk med demens och jobbar med minne, språk och relaterade funktioner.

Många kognitiva simuleringsprogram som använder surfplattor och datorer har utvecklats. Först var behandling av demens det främsta målet men idag används de även för andra störningar såsom ADHD, stroke och hjärnskador. Den här metoden är väldigt mångsidig och tillåter behandlingen att vara skräddarsydd till en låg kostnad.

För den äldre befolkningen är användandet av nya teknologier en form av stimulans i sig, eftersom de måste lära sig hur man använder dem. Många vetenskapliga studier visat att kognitiv stimulering med nya teknologier har gett positiva resultat.

Sociala medier

Framtidsutsikter för att använda nya teknologier i psykoterapin

Teknologin lovar att bli mer framträdande i psykoterapi utövningen. Till exempel finns det psykologer som erbjuder terapi via Skype och det finns redan speciella appar som erbjuder dig att spåra ditt humör. Det finns en hel drös med appar som lovar att förbättra din mentala hälsa. Med det växande antalet teknologier som erbjuds, är det viktigt att kunna identifiera vilka som är hjälpsamma för dig.

Inte alla appar fullföljer sitt inledande löfte att förbättra din mentala hälsa. När du väljer en ska du titta efter forskning som stödjer den. Hur som helst kan appar kan aldrig helt ersätta en expertDe kan vara användbara som verktyg och resurser, och de kan underlätta eller stärka effekterna av terapi, men de kan aldrig ersätta en riktig psykolog.

Slutligen vill vi belysa teknologins roll i administreringen av psykometriska test. Det kan drastiskt snabba på utvärderingsfasen och omedelbart visa resultat. På det här sättet behöver inte psykologer gradera resultaten, de kan helt enkelt tolka resultaten och integrera dem med andra resultat och utvärderingar. Därför kan de spendera mer tid med att skapa ett exakt utvärderingsverktyg.

  • Bohil, C. J., Alicea, B., & Biocca, F. A. (2011). Virtual reality in neuroscience research and therapy. Nature Reviews Neuroscience. https://doi.org/10.1038/nrn3122
  • Diemer, J., Pauli, P., & Mühlberger, A. (2015). Virtual Reality in Psychotherapy. In International Encyclopedia of the Social & Behavioral Sciences: Second Edition. https://doi.org/10.1016/B978-0-08-097086-8.21070-2