Psykofysiologi: vad är det och vad används det till?

· 18 april, 2019
Psykofysiologi studerar mänskligt beteende och processerna som är delaktiga i det. För att göra detta använder den här grenen av psykologi flera tekniker för att mäta kroppens fysiologiska svar.

Psykofysiologi är den del av psykologin som studerar den fysiologiska grunden för hjärnans psykologiska processer. Den analyserar beteende och processerna bakom det.  Sedan början på 19oo-talet har den alltid studerat samma sak. Teknologin och en lång rad olika inställningar har dock format sättet på vilket man närmar sig studien av hjärnan och dess förhållande till beteende.

Nuförtiden använder experter många olika vetenskapliga tekniker för att kunna studera hjärnan. Vi kan därför finna en länk mellan psykofysiologi, neuropsykologi, psykoneuroendokrinologi, psykoneuroimmunologi och psykobiologin hos neurovetenskapen.

Tidskrifter om psykofysiologi

Några av tidskrifterna gör publiceringar i ämnet är:

  • Psychophysiology, sedan 1964
  • International Journal of Psychophysiology, sedan 1983
  • Journal of Psychophysiology, sedan 1987
  • Cognitive Neuroscience, sedan 2010
  • Applied Psychophysiology and Biofeedback, sedan 1997

Svenska tidskrifter i ämnet heter Mind (tidigare Psykisk hälsa) och utges sedan 1960, samt Modern psykologi som utges sedan 2009.

En överblick av psykofysiologi

Som vi nämnde tidigare är psykofysiologins mål att studera människor och processerna som ligger bakom beteendet. För att göra det använder sig den här grenen av några specifika tekniker som fångar upp fysiologiska signaler, som sedan översätter dem till elektriska signaler som experter analyserar.

För att erhålla de psykofysiologiska signalerna fångar experterna upp de elektriska signalerna först. De gör det direkt genom elektriska och bioelektriska metoder. Instrument såsom en termistor eller fotopletysmograf är otroligt värdefulla och exakta för den här uppgiften. När sensorerna fångat upp och överför den fysiologiska responsen kan den antingen förändras, förstärkas, filtreras eller kalibreras.

För att kunna få signal är det slutligen nödvändigt att dokumentera det på ett grafpapper, som rör sig vid en konstant hastighet med oscillograf och bläckpennor. När den amplifierande fasen avslutas kan signalera även registreras på en dator, vilket är en mer dynamisk och gör det lättare att manipulera signalen.

psykofysiologi

För att förklara den psykofysiologiska responsen måste experterna utföra både analys och tolkning. Således observerar de följande parametrar:

  • Omfattning
  • Frekvens (Hz)
  • Vågform
  • Latens (ms.)
  • Vetenskaplig metod eller cykel
  • Intervall
Grafer på papper

Grundformer till registrering

Signalerna kan registreras på ett unipolärt eller bipolärt sätt:

  • Unipolärt (endosomatiskt): En elektrod placeras på en aktiv del av huden och en annan i ett inaktivt område. Till exempel så är EEG en typ av unipolär registrering.
  • Bipolär (exosomatisk): Den är registrerad genom att två elektroder placeras på två elektroniskt aktiva punkter. EKG är ett exempel på den här typen av registrering.

Typer av psykofysiologisk respons

  • Tonisk: Den refererar till en basnivå (eller vilonivå) av aktiviteten av en psykofysiologisk signal.
  • Fasisk: Detta är responsen eller graden av aktivitet efter en specifik stimulering. Denna respons är temporära förändringar i den toniska responsen.
  • Spontan eller ospecifik: De uppstår i avsaknad av en känd stimulans och de indikerar graden av emotionell instabilitet och upphetsning.

Analysen av psykofysiologisk respons

För att kunna analysera den psykofysiologiska responsen måste två saker beaktas:

  • Upphetsning: Det är den frigjorda energin som är objekt för studien. Den relaterar de fysiologiska förändringarna till de beteendemässiga.
  • Tillvänjning: Det är minskningen i responsens omfattning som en konsekvens av upprepad upphetsning.
Kvinna analyseras

Förutom det vi nämnt hittills är det också viktigt att ha i åtanke registreringens sammanhang. Till exempel utförs dokumenteringen i ett labb, där variabler såsom temperatur, fuktighet och ljus måste vara under kontroll.

På så sätt utför subjektet de experimentella uppgifterna i flera olika faser. Före testet är det viktigt att känna till karaktärsdragen samt de fysiologiska responsen hos subjektet. Sedan, i anpassningsfasen, görs en basavläsning, en avläsning under stimulans och en registrering efter stimulans.

Det är till sist värt att nämna att psykofysiologi är som en trädgren, där många olika grenar av vetenskapen sammanfaller. Följaktligen kommer en stor del av kunskapen från andra vetenskaper, och på samma sätt är psykofysiologins forskning är viktig för de andra psykologiinriktningarna. Det är definitivt ett fascinerande område för forskning.

  • Kakarot, N.; Mueller, F.; Bassarak, C. (2012). “Activity–rest schedules in physically demanding work and the variation of responses with age”. 
  • Fabiani, M (2012). “It was the best of times, it was the worst of times: A psychophysiologist’s view of cognitive aging”. Psychophysiology.