Psykologiskt kapital: Positivitet på arbetsplatsen

Vilket är det bästa sättet att maximera arbetstalangen i en organisation? Hur kan arbetsklimatet, humankapitalet, kommunikationen och förhandlingarna i ett företag förbättras? Psykologiskt kapital gör det lättare att optimera dessa och andra dimensioner.
Psykologiskt kapital: Positivitet på arbetsplatsen
Gorka Jiménez Pajares

Skriven och verifierad av psykologen Gorka Jiménez Pajares.

Senaste uppdateringen: 20 mars, 2023

Psykologiskt kapital (PsyCap) hänvisar till en serie personlighetsvariabler som är relaterade till välbefinnande på jobbet. Anställda med höga poäng i dessa variabler har en fördel när det kommer till att anpassa sig till svåra situationer. Faktum är att de är mer proaktiva. Det gör följaktligen att de mår bättre och presterar bättre på arbetsplatsen.

Här måste vi nämna stress relaterad till yrkesrollen. Kraven på ett jobb kan nämligen bli kraftfulla stressfaktorer. Om de anställda behöver anstränga sig mer, och detta blir regel snarare än undantag för att upprätthålla sin produktionsnivå, kan konsekvenserna följaktligen bli negativa.

Stress i yrkesrollen avser omständigheter som intensiv och överdriven arbetsbelastning, gräl med kollegor, konflikter med arbetsledare samt oklarheter i de uppgifter de anställda ska utföra. Till exempel personal som gör mycket, men inte riktigt vet vad de gör.

“Utmattning är konsekvensen av stress i yrkesrollen.”

-Bernardo Moreno-Jiménez-

Stressad kvinna på jobbet
Att ha psykologiskt kapital gör att vi kan hantera stress på jobbet.

Psykologiskt kapital

Psykologiskt kapital är en arbetsresurs. Det är ett koncept som omfattar fyra positiva personlighetsvariabler. Individer med psykologiskt kapital upplever att de är kompetenta i de uppgifter de utför. Dessutom är de optimistiska, motståndskraftiga och hoppfulla.

Att ha psykologiskt kapital är till hjälp för att möta stress i yrkesrollen. Det har nämligen sitt ursprung i positiv psykologi tillämpad på det organisatoriska området och består av ett positivt psykologiskt tillstånd. Här är de fyra variablerna:

1. Självförmåga

Självförmåga handlar om tron på att vi har resurser för att utföra vissa uppgifter framgångsrikt. Det handlar om att visualisera slutresultaten och skapa mentala bilder för att vägleda oss genom våra uppgifter, dela upp dem i faser, assimilera resultaten och därefter stärka oss själva.

Individer som uppvisar självförmåga är säkra på vad de kan uppnå. Följaktligen är det svårt att överväldiga dem ens i utmanande situationer. Dessutom tenderar anställda som uppfattar sig själva som kompetenta att ta väl avvägda risker och engagera sig i svåra uppgifter. Faktum är att när de står inför möjligheten att misslyckas så försöker de helt enkelt hårdare.

“Människor som är mycket säkra på sina förmågor ser svåra uppgifter som utmaningar som ska övervinnas, snarare än hot som ska undvikas.”

-Albert Bandura-

2. Optimism

Denna känsla får stor uppmärksamhet från området positiv psykologi. Optimistiska personer uppfattar att deras resultat tillhör dem. De tar med andra ord ansvar för mycket av sin framgång. Optimismen hos personer med högt psykologiskt kapital är orienterad både mot nuet och framtiden.

“Optimistiska personer har en tendens att hoppas att framtiden kommer att ge dem gynnsamma resultat.”

-Consuelo Morán Astorga-

3. Motståndskraft

Motståndskraft är en aktiv process. Det är förmågan att fortsätta arbeta trots eventuella svårigheter. Motståndskraftiga individer anpassar sitt beteende efter omgivningens krav. När ogynnsamma arbetshändelser inträffar fortsätter de därmed att arbeta och kämpa för vad de vill. De studsar alltså tillbaka och fortsätter kämpa.

“Dåliga tider har ett vetenskapligt värde. Det här är tillfällen som en bra elev inte skulle missa.”

-Ralph Waldo Emerson-

4. Hoppfullhet

Hopp är den känsla ur vilken ett uthålligt beteende föds. Hoppfulla anställda är följaktligen personer som strävar efter sina mål. Om de inte lyckas, letar de efter andra mål som gör att de kan dra tillfredsställande slutsatser.

Tillsammans med vitalitet är hopp en av de känslor som är mest kopplad till uppfattningen om tillfredsställelse och välbefinnande. Hopp är en riktigt positiv känsla. Det ger nämligen människor viljestyrka att uppnå de mål de satt upp för sig själva.

“Där en dörr stängs öppnas en annan.”

-Miguel de Cervantes-

Den motståndskraftiga personligheten

Man skulle alltså kunna säga att dessa fyra element tillsammans resulterar i en motståndskraftig personlighet. Det är alltså ett personlighetsdrag som är typiskt för stabila och starka människor. Den motståndskraftiga personligheten framträder inför intensivt ogynnsamma situationer. Den omfattar en rad beteenden som lärts under olika perioder av livet. Bland dess egenskaper finns:

  • Deltagande i utmanande aktiviteter. Dessa individer hanterar utmaningar bra.
  • Modulering av känslor, tankar och beteenden.
  • Uppfattningen av ogynnsamma situationer som idealiska scenarier för lärande.

De som har motståndskraftiga personligheter uppvisar lägre tendenser att lida av stress. Detta beror på att de använder sig av ett bredare utbud av hanteringsresurser.

Kvinna som tänker på motståndskraftigt ledarskap
Motståndskraftiga individers arbete tenderar att flyta och de identifierar sig med det.

Hur man främjar psykologiskt kapital

Det finns olika sätt att bygga och främja psykologiskt kapital. Till exempel:

  • Genom så kallade verkställande prestationer. Om du aktivt och medvetet väljer uppgifter som du anser vara svåra och lyckas med att slutföra dem, kommer din uppfattning om självförmåga att öka.
  • “Kan de så kan jag”. När du ser andra människor som står inför svåra uppgifter och går segrande ur dem, är det möjligt att identifiera dig själv med dem. Följaktligen börjar en utmaning som du vill lösa att växa inom dig. Denna strategi är baserad på social modellering.
  • Hantera problem aktivt. Aktiv hantering är motsatsen till undvikande. Om problemet är för stort kan du försöka dela upp det och lösa varje del separat. Det går ut på att tillämpa konkreta åtgärder på definierade problem.
  • Använd humor. Humor är en bra följeslagare för att koppla av och få kontakt med andra.
  • Luta dig mot andra. De sociala nätverk du har vävt runt dig kan vara kraftfulla buffertar som minskar effekten av stressiga händelser. Dessutom främjar socialt stöd bland dina medarbetare bättre kommunikation. Detta är en aspekt relaterad till välbefinnande.
  • Undvik att stämpla problem som oöverstigliga. Att gå genom livet med perspektivet att problem kan övervinnas är ett potentiellt mer adaptivt sätt att reagera.

Vi kan alla utveckla och förbättra psykologiskt kapital

Psykologiskt kapital är en resurs som alla anställda kan förbättra. Människor med högt psykologiskt kapital vet hur de ska hantera sitt arbete och känslomässigt komplicerade situationer bättre. Faktum är att det anses vara en potentiellt skyddande faktor mot utmattningssyndrom.

Ny forskning om psykologiskt kapital visar att företag bör utbilda sina anställda i instrumentella färdigheter. Dessutom bör de främja de typer av personlighetsvariabler vi har beskrivit här.

“I varje vinters hjärta finns en darrande vår, och bakom varje natts slöja finns en lysande gryning.”

-Khalil Gibran-


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Núñez, M. J. S., & Jurado, D. M. B. (2020). Justicia organizacional y capital psicológico: factores que se relacionan con la satisfacción laboral. Magazine de las Ciencias: Revista de Investigación e Innovación, 5(7), 16-29.
  • Moreno Jiménez, B., Garrosa Hernández, E., Corso de Zúñiga, S., Boada, M., & Rodríguez Carvajal, R. (2012). Personalidad resistente y capital psicológico: las variables personales positivas y los procesos de agotamiento y vigor. Psicothema.
  • Grau Gumbau, R., Salanova Soria, M., & Peiró Silla, J. M. (2012). Efectos moduladores de la autoeficacia en el estrés laboral. Apuntes de Psicología, 30 (1-3), 311-321.
  • Snyder, C. R., Rand, K. L., King, E. A., Feldman, D. B., & Woodward, J. T. (2002). “False” hope. Journal of clinical psychology, 58(9), 1003-1022.
  • Godoy-Izquierdo, D., & Godoy, J. F. (2002). La personalidad resistente: una revisión de la conceptualización e investigación sobre la dureza. Clínica y salud, 13(2), 135-162.
  • González Munõz, Elvia Luz, & Gutiérrez Martínez, Rodolfo E. (2006). La carga de trabajo mental como factor de riesgo de estrés en trabajadores de la industria electrónica. Revista Latinoamericana de Psicología, 38(2), 259-270. Recuperado em 31 de janeiro de 2023, de http://pepsic.bvsalud.org/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S0120-05342006000200003&lng=pt&tlng=es.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.