Rådgivning: vad är det egentligen och hur kan det hjälpa?

· 11 augusti, 2018

I svåra situationer, såsom när ett barn blir sjukt eller när en familjemedlem går bort, kan rådgivning vara till stor hjälp. Som Viktor Frankl en gång sade är attityd ett personligt val. Terapeuter kan hjälpa sina patienter med deras attityder under svåra tider.

Viktor Frankl var en österrikisk psykiatriker av judisk härkomst som överlevde tre år i koncentrationsläger, inklusive Auschwitz och Dachau. Efter denna upplevelse skrev han böcker, som ofta avslutades med att det alltid fanns en anledning att leva, trots allt som hänt.

En sak psykologer gör är att ställa rätt frågor för att få reda på vad patienterna har för anledningar att leva, och hjälpa dem att finna ljuset i slutet av tunneln.

”Allt kan tas från en man utom en sak: den sista av mänskliga friheter – att välja ens attityd i alla givna omständigheter, att välja ens egen väg.”

-Viktor Frankl-

Rådgivning: ett relationsverktyg

Man på rådgivning

Psykologisk rådgivning består av att få patienten att tänka igenom en uppsättning frågor så att han kan ta de bästa besluten för sig själv och sin hälsa. Målet är att maximera patientens kompetensnivå till lägsta möjliga emotionella kostnad. För att göra det kommer terapeuten börja med tre grundläggande attityder: värme, närvaro och medmänsklighet. Vidare är de fundamentala färdigheterna:

  • Emotionell hantering: känslor är naturliga. Att erkänna och acceptera dem är de första stegen. Vid rådgivning kommer terapeuten lära patienten att hantera sina känslor.
  • Effektiv kommunikation: terapeuten ska inte vara auktoritär eller paternalistisk mot patienten. Det handlar inte om att ge befallningar eller överbeskydda honom; det handlar om att ge honom självgång och verktyg så att han kan ta beslut och lösa problem på egen hand.
  • Inneslutning och emotionellt stöd: känslor i koppling till lidande är både starka och varierade. De ska inte stoppas, utan snarare legitimeras och ackompanjeras.
  • Problemlösning: en process för beslutstagande som patienten och terapeuten utför tillsammans.

Rådgivning: effektiv kommunikation i fyra steg

För effektiv kommunikation mellan rådgivare och patient:

  • Stanna upp och sammankoppla med dig själv: det är viktigt att rådgivaren fokuserar på nuet genom att fokusera på sin andning. Detta kommer ge henne tid att ge bra svar till patienten.
  • Validera: validering innebär att man lyssnar på patientens känslor och har empati. Det är att legitimera patientens perspektiv och få honom att se att detta beteende har en giltig orsak. När han känner sig accepterad och validerad kommer kommunikationskanalerna öppnas upp. Rådgivaren kanske inte håller med om patientens åsikter eller beteenden, men hon kan förstå och validera dem. Hon bör motstå reflexen att rätta och säga åt patienten vad han ska göra, och istället förstå patientens behov, lyssna på honom och hjälpa honom skrida till handling.
  • Fråga: detta steg är grundläggande för rådgivning. Idén är att experten ska ställa öppna, strategiska frågor som hjälper patienten att reflektera och ta bra beslut. Några frågor som kan främja kommunikation är: vad vet du om din sjukdom? Vad vill du veta om den? Hur mår du? Hur kan jag hjälpa dig?
  • Diskutera: dialog är ett sätt att informera och dela perspektiv med patienten. Det är väldigt användbart att använda konstruktiv kritik och föreslår förändringar. Rådgivaren kan börja med att beskriva problemet och uttrycka känslorna som produceras av det problematiska beteendet. Hon kan sedan erbjuda alternativ och specifika förslag.
Kvinna hos psykolog

Problemlösningsmodellen

För att hjälpa patienten att ta beslut kan följande modell för problemlösning vara till hjälp. Den delas upp i följande steg:

  • Orientering mot problemet: detta har att göra med attityden patienten har när denne konfronteras med problemet. Attityden kan vara undvikande, impulsivitet, proaktivitet, etc. När patientens attityd är identifierad kan terapeuten uppmuntra en positiv attityd som omvandlar problemet till en utmaning som manar till personlig tillväxt.
  • Definiera problemet på ett precist sätt genom att utforska perspektiven hos både patienten och rådgivaren.
  • Sök efter alternativ: brainstormning är en metod.
  • Väg fördelar mot nackdelar hos varje alternativ ni kommer fram till under er brainstorming.
  • Välj det alternativ som är lämpligast.
  • Agera: utför planen steg för steg. Stegen måste vara enkla och möjliga så att patienten inte ger upp.
  • Utvärdering: när den valda planen har utförts ska terapeuten och patienten gå igenom hur det gick. Om problemet förbättrades på grund av ett specifikt beteende så kommer det uppmuntras. Om det inte gjorde det så är nästa steg att tänka på varför och vad man kan göra.

Kort sagt är verktygen framtagna för att uppmuntra patienten att ta sina egna beslut och känna sig ansvarig för sitt eget livEndast då är det troligt att förändring kommer ske, samt att den är varaktig. Om patienten inte får berätta hur han mår och tänker, och experten ständigt håller i tyglarna, kommer lösningen inte vara hållbar.