Psykologisk rådgivning: hur kan det hjälpa?

Skriven och verifierad av psykologen Judith Francisco.

Senaste uppdateringen: 24 maj, 2023

I svåra situationer, såsom när ett barn blir sjukt eller när en familjemedlem går bort, kan psykologisk rådgivning vara till stor hjälp. Som Viktor Frankl en gång sade är attityd ett personligt val. Terapeuter kan hjälpa sina patienter med deras attityder under svåra tider.

Viktor Frankl var en österrikisk psykiatriker av judisk härkomst som överlevde tre år i koncentrationsläger, inklusive Auschwitz och Dachau. Efter denna upplevelse skrev han böcker, som ofta avslutades med att det alltid fanns en anledning att leva, trots allt som hänt.

En sak psykologer gör är att ställa rätt frågor för att få reda på vad patienterna har för anledningar att leva, och hjälpa dem att finna ljuset i slutet av tunneln.

Psykologisk rådgivning: ett relationsverktyg

Psykologisk rådgivning går ut på att få patienten att tänka igenom en uppsättning frågor så att han eller hon kan ta de bästa besluten för sig själv och sin hälsa. Målet är att maximera patientens kompetensnivå till lägsta möjliga emotionella kostnad. För att göra det kommer terapeuten börja med tre grundläggande attityder: värme, närvaro och medmänsklighet. Vidare är de fundamentala färdigheterna:

• Emotionell hantering: känslor är naturliga. Att erkänna och acceptera dem är de första stegen. Vid psykologisk rådgivning kommer terapeuten lära patienten att hantera sina känslor.
• Effektiv kommunikation: terapeuten ska inte vara auktoritär eller paternalistisk mot patienten. Det handlar inte om att ge befallningar eller överbeskydda patienten; det handlar om att erbjuda denne autonomi och verktyg så att denne kan ta beslut och lösa problem på egen hand.
• Inneslutning och emotionellt stöd: känslor i koppling till lidande är både starka och varierade. De ska inte stoppas, utan snarare legitimeras och ackompanjeras.
• Problemlösning: en process för beslutsfattande som patienten och terapeuten utför tillsammans.

Psykologisk rådgivning: effektiv kommunikation i fyra steg

För effektiv kommunikation mellan rådgivare och patient:

• Stanna upp och sammankoppla med dig själv: det är viktigt att rådgivaren fokuserar på nuet genom att fokusera på sin andning. Detta kommer ge honom eller henne tid att ge bra svar till patienten.
• Validera: validering innebär att man lyssnar på patientens känslor och har empati. Det är att legitimera patientens perspektiv och få honom eller henne att se att detta beteende har en giltig orsak. När patienten känner sig accepterad och validerad kommer kommunikationskanalerna öppnas upp. Rådgivaren kanske inte håller med om patientens åsikter eller beteenden, men kan förstå och validera dem. Rådgivaren bör också motstå reflexen att rätta och säga åt patienten vad denne ska göra, och istället förstå patientens behov, lyssna på denne och hjälpa personen att skrida till handling.
• Fråga: detta steg är grundläggande för psykologisk rådgivning. Tanken är att experten ska ställa öppna, strategiska frågor som hjälper patienten att reflektera och ta bra beslut. Några frågor som kan främja kommunikation är: Vad vet du om ditt tillstånd? Vad vill du veta om det? Hur mår du? Hur kan jag hjälpa dig?
• Diskutera: dialog är ett sätt att informera och dela perspektiv med patienten. Det är väldigt gynnsamt att använda konstruktiv kritik och föreslå förändringar. Rådgivaren kan börja med att beskriva problemet och uttrycka känslorna som produceras av det problematiska beteendet. Han eller hon kan sedan erbjuda alternativ och specifika förslag.

Problemlösningsmodellen

För att hjälpa patienten att ta beslut kan följande modell för problemlösning vara till hjälp. Den delas upp i följande steg:

• Orientering mot problemet: detta har att göra med attityden patienten har när denne konfronteras med problemet. Attityden kan vara undvikande, impulsivitet, proaktivitet etc. När patientens attityd är identifierad kan terapeuten uppmuntra en positiv attityd som omvandlar problemet till en utmaning som manar till personlig tillväxt.
• Definiera problemet på ett precist sätt genom att utforska perspektiven hos både patienten och rådgivaren.
• Sök efter alternativ: brainstorming är en metod.
• Väg fördelar mot nackdelar hos varje alternativ ni kommer fram till under er brainstorming.
• Välj det alternativ som är lämpligast.
• Agera: utför planen steg för steg. Stegen måste vara enkla och genomförbara så att patienten inte ger upp.
• Utvärdering: när den valda planen har utförts ska terapeuten och patienten gå igenom hur det gick. Om problemet minskade tack vare ett specifikt beteende så kommer det uppmuntras. Om det inte gjorde det så är nästa steg att tänka på varför och vad man kan göra.

Kort sagt är verktygen framtagna för att uppmuntra patienten att ta sina egna beslut och känna sig ansvarig för sitt eget liv. Endast då är det troligt att förändring kommer ske, samt att den är varaktig. Om patienten inte får berätta hur han eller hon mår och tänker, och experten ständigt håller i tyglarna, kommer lösningen inte vara hållbar.